Vem minns inte Robinson-Åsa?
Foto: Café

Den gamla konceptet att "Stoppa Matchen" är uppe på tapeten igen då det gäller Sveriges kommande Davis Cup-match mot Israel. Israel är som de allra flesta antagligen vet, just nu i krig med Hamas/Palestina/Arabvärlden i stort. Jag kan inte se hur fan det skulle en kunna hjälpa lite om vi i Sverige ställer in i en jävla tennismatch. Tror någon att dom bryr sig där nere. Tror någon att israeliterna tänker så här: "Jävlar! Om inte vi slutar kriga så får vi inte spela tennis mot Sverige!!". Är oerhört tveksam till det. Och argumentet att man ska ställa in matchen för att skapa uppmärksamhet på det viset förstår jag inte heller. Ska man skapa uppmärksamhet fungerar nog knappast en relativt ointressant tennismatch. Ska man ställa in saker med anknytning till Israel är det lika bra att slå på stort och ställa in typ julen!
Jag har en bättre idé ändå. Ge fan i att kriga, och gå och kolla på förslagsvis tennis istället. Alternativt kasta tennisbollar på varandra i stället för granater.Det hade funkat.

Nu ska jag gå och göra mig av med överflödig ansiktsbehåring då jag börjar likna  i puberteten alldeles för tidigt kommen 13-åring.

/~~/

Har snart tagit itu med dagens uppgifter som bland annat har innefattat dammsugning, handling,tvättning av bil, diskning och sedan har även en NHL-match i från natten hunnits med på morgonkvisten.

Sitter faktiskt och väntar på att Gantebo IBK:s fixstjärna tillika dragplåster, Daniel Karlsson ska komma och hämta upp mig då jag och brorsan och han ska ta en snabbtur ner till Karlskrona för att där handla diverse elektronik.

Gantesbo spelar för övrigt hemma ikväll för er som är intresserade. Klockan 19.00 mot Ryd om jag inte missminner mig.

Karlskrona ja, som jag sag så skall elektronik inhandlas. Karlsson skulle handla en helt ny dator medans undertecknad, som uppenbarligen inte har samma löneutveckling som de Runes-anställda, får nöja mig med en skärm till detta gamla åbäket som trots allt fyller sin funktion väl även om den nu befintliga skärmen ser ut att vara något som finnarna spårade ryssar med under vinterkriget. Så därför har jag beslutat i enighet med chefen att vi är i skriande behov av riktig utrustning.

I går kväll var brorsan och jag uppe i Nöjeshuset för att spela några serier bowling. Med den katastrofala släktkampen i bakhuvudena så var det mer eller mindre med svansen mellan benen som vi masade oss upp till hallen. Vi drog igång och redan efter två rutor så kände man att det var ett annat ljud i skällan denna kväll och spelaet stämde stundtals riktigt bra för undertecknad som noterade 162, 146,121 och 101. Ett fullt dugligt facit för mig. Brorsan hamnade drygt 50 poäng bakom mig så således anser jag att jag en gång för alla har bevisat vem av han och mig som behärskar spelet bowling bäst. Man kan säga så här, Martin är ungefär lika bra som mig i spelet utan klot... Men där slutar sedan likheterna.

Bilen har fått sig en tvätt i dag också och jag ska erkänna att jag lät den få sin behövliga dusch i Runes tvättautomat. Jag tycker det är ganska smidigt att tvätta i den när det är mycket salt och skit på vägarna eftersom den apparaten även tvättar underedet vilket kan vara lite bökigt att göra själv. Sedan är det in i helvete bekvämt också. Det sticker jag inte under stol med.

Som sagt så kikade jag på NHL-hockey i morse. Jag brukar spela in matchen som sänds på Canal + eller NASN, om jag är ledig morgonen efter för att sedan duka fram lite frukost och sedan bara njuta av en förhoppningsvis bra hockeymatch. Nattens match var den mellan Detroit och Dallas i Red Wings hemmaborg Joe Louis Arena. Svenskkolonin Detroit var fullständigt överlägsna sina motståndare och vann med klara 6-1efter en drös svenska poäng. Kronwall gjorde tre assist bland annat och Zetterberg gjorde 1+1.
När Red Wings spelar på topp finns det inte många som slår dom.
Tampa lirade också i natt. Bortamatch i Arizona mot det av Wayne Gretzky ledda Phoenix Coyotes. Lightning började starkt och tog lednigen men det skulle visa sig att Gretzky hade proppat i sina mannar ordentligt med havregrynsgröt för efter matchen var det prärievargarna som stod som segrare med 3-2 och sparkade därmed undan benen för Tampa som den senaste tiden gnetat ihop en del poäng. Denna gången blev det inga och nu väntar tuffa bortamatcher borta i väst för mina hjältar.

Vilket oerhört debacle jag utsatte mig själv för i går kväll i kommentarsfältet till det förra inlägget. Henke Medin, med signaturen HM, kaxade som vanligt om att TAIF skulle göra processen kort med Nybro vid ett eventuellt möte och att Tingsryd skulle ta den enda platsen upp i allsvenskan om bägge lagen hamnade där. Jag svalde kroken med hull och hår och gick till motangrepp. Dock utan kött på benen. Jag högg tillbaka på att jag tyckte att en förståndig man som Henke Medin nog allt borde ha koll på att det är två platser upp i allsvenskan och inte en som han utgav information om.
Förnedringen blev total när det ganska snabbt uppdagades av signaturen Hontan,att den gode Medin haft rätt och i och med omstruktureringen av allsvenskan, där den serien bantas, så blir det i år bara ett lag som går upp från den negativa kvalserien.
Detta kan tyckas vara en oerhört fjantig sak, men det är jag som kommer att få höra detta varje gån jag träffar Medin nu under det närmsta året.
Som du märker Medin blottar jag strupen offentligt i hopp om attvi kan lägga denna incident till handlingarna!

Är numera stolt medlem i en whiskyklubb som består av idel nära vänner som under Crille Lundins ledning kommer att träffas vid ett antal tillfällen varje år för att smaka på nya whiskysorter. Ska bli oerhört tillfredställande. Om jag har förstått det hela riktigt så är första provningen den 31/1 nere hos Lundin i Karlskrona.

Man börjar även bli lite nervös inför På Spåret i afton. Lisa Syrén och Johan Wester (som jag aldrig i helvete kunde föreställa mig vara så klipsk) möter Mari Jungstedt och Rikard Olsson.
För er som inte har tänkt att titta på när Ingvar Oldsberg och hans manskap levererar högklassig underhållning, väntar Let´s Dance antar jag och jag ordar inte mer om den saken. Bloggerskan Isabella Löwengrip alias "Blondinbella" ställer upp och eftersom hon blivit så framgångsrik tack vare sin blogg så borde ordförande Randewall i allafall få en plats i "Kockduellen" eller kanske rent av "Top Model" eller liknande då jag finner hans blogg ganska mycket mer intressant än fröken Löwengrips.

Nu måste jag sticka. Men jag vill önska alla en riktigt skön fredagskväll!

/~~/

I lördags kväll var jag och Johanna bjudna på dop i Mikaelsgården i Lindås. Kvällens huvudperson var Ville Paul Gustav  och det var förstås han som förhandssnacket mest handlade om. När prästen kommer in och talar om för oss som sitter i kapellet och väntar på att dopföljet ska komma in, att vi efter klockringningen ska vända oss mot portarna för att titta utåt den lilla vägen som leder fram emot Mikaelsgården.
Klockorna slutar ringa och Scorpions rent av fantastiska låt, hårdrocksballaden You and I, spelas på tillräckligt hög volym för att få vartenda hårstrå på kroppen att resa sig samtidigt som man fattar att det inte bara är ett dop vi skulle få bevittna utan även ett bröllop.

Ute på den upplysta lilla vägen kommer Sofie, vacker som en isprinsessa, i en bröllopsklänning och Henke var nästan lika vacker han uppklädd i en kostym, tillsammans med Fanny och Alfred och förstås även lille Ville.
Lätt chockade blev vi vill jag lova. Inte många ögon var torra denna magiska afton i Lindås.

Så istället för ett dop blev det ett kombinerat bröllop och dop som kröntes med en fest som jag fortfarande inte repat mig i från. Där snålades det inte på varken mat, dryck eller skratt eller goda vänner så jag var bland dom allra sista att lämna tillställlningen efter att ha suttit en betytande tid inne i själva kyrka med Sofies brorsa Mikael,och druckit några pilsner samtidigt som vi sjöng stämsånger ackompanjerade av Mickes gitarr.

Ett minne för livet och jag är evigt stolt över att jag fick vara med och uppleva det. Johanna tyckte jag nästan lite synd om. Hon skulle samlas vid typ halv sju morgonen efter för att vara med i någon inomhusturnering i Ljungby vilket gjorde att hon inte kunde festa. Pierre Laakso (Sofies bror),drabbades av samma bekymmer eftersom hans Emmaboda skulle spela slutspel i Swedbank Cup på söndagsmorgonen och plötsligt kändes inte den ytterst snöpliga sortin ur turneringen för våran del så värst tung längre.

För Jojje så visade det sig dock vara ett klokt beslut att ge fan i drickat eftersom det gick ganska bra för damerna i Ljungby och man tog sig till semifinal där IS Halmia blev för svåra.

I Swedbank Cup så var det ju som sagt slutspel i går och trots att jag led ont av en baksmälla modell värre så ställde jag klockan på åtta men när den väl ringde och jag inte på rak arm kunde tala om på vilken kontinent jag befann mig på så tog jag dagens klokaste beslut och ställde fram tjutmaskinen ett par timmar och befann mig således inte nere på cupen förrän någon gång strax efter tio. Dock räckte det alldeles utmärkt för att se det jag behövde se. Emmaboda, som förstärkte med Matte Evestål (som på ett föredömligt sätt höll mig 100% uppdaterad på småkronornas seminfinal mot Slovakien kvällen innan då jag som sagt befann mig på fest) och Björn Svensson. Två förstärkningar som skulle visa sig livsviktiga för EIS som hade fått återbud från Coffe Pumplun,David Bergkvist och senare fick även lagets härförare Magnus Dahlman kliva av till följd av skada. Emmaboda vann bägge sin matcher i slutspelsgruppen mot Lessebo och Torsås och var därmed klara för semifinal mot G/G. I den andra slutspelsgruppen var Vissefjärda enda laget från kommunen men hade dessvärre inte mycket att hämta och fick finna sig i att bli poänglösa och på så vis skicka Gullabo/Gullaboås till semi mot EIS som sagt och Orrefors till semi mot Lessebo.

Emmaboda slog G/G i sin semin efter att Evestål och Robban Pavic gjort varsitt mål och i den andra semin så slog Lessebo Orrefors med hela 5-1.
Finalen sedan skulle bli en ganska jämn historia där EIS till slut kunde dra det längsta strået mycket tack vare två ganska turliga mål av Robert Pavic och ett distinkt skott från Evestål och samtidigt som lesseboiterna endast gjorde ett så behöver man inte vara Einstein för att fatta att Emmaboda vann turneringen.  Och i söndagens slutspel var dom bra, inte alls med samma ineffektivitet framför mål. Så man får helt enkelt lyfta på hatten och gratulera EIS till en väl genomförd turnering.

Domarstandarden var faktiskt riktigt bra iunder slutspelet. Jag stod brevid Stefan Söderqvist som är som vandrande regelbok och jag blev förvånad över hur många regler jag faktiskt inte hade en aning om ens existerade. Henke Medin och Jarkko Pekkala stod på andra sidan av mig så vi var ett så kallat handplockat gäng som stod och spekulerade i livets tunga frågor denna iskalla söndagsmorgon.

Turneringens bästa spelare var Lessebos Habimana Akim Kim. Solklart.

Turneringens överraskning var på ett vis ändå Bodabruk, som stod upp bra mot många lag. Det kommer att bli en tuff division 6-serie denna säsong.

Vissefjärda är sin vana trogen, nästan alltid bra inomhus...

Mattias Pavic, Roberts lillebror, förärades med att få ta emot priset Till Minne Av Kent Pumplun. Priset delades ut av Kents son,  Christoffer "Coffe" Pumplun och Markku Ahonen läste upp motiveringen som löd:
 "Stipendiemottagaren är en modern, teknisk och offensiv försvarsspelare som efter framgångsrika insatser i distriktslaget även slagit sig in i pojklandslaget och som inför det kommande året signerat kontrakt med Sveriges bästa fotbollslag Kalmar FF. Årets stipendiemottagare, Mattias Pavic Emmaboda IS, tillhör den exklusiva skara av kommuntalanger som på ett förtjänstfullt sätt vårdat sin talang för sporten och han uppfyller därmed kriterierna för erhålla 2008 års "Till Minne av Kent Pumplun".

I kväll, eller rättare sagt i natt så spelar småkronorna final i JVM. Jag måste försöka att hålla mig vaken och titta på matchen. Jag tror och hoppas på blågult guldjubel i natt. Mattias Tedenbys dribblingar mot slovakerna i semin var läckra och jag tror det finns mer sådant att hämta. Kanadensarna är bra, men det känns som om det är rätt tidpunkt att slå dom. Deras superstjärna, Tavares, får vi se upp med. Det som verkligen talar för Sverige är Jakob Markström som rankas som världens bäste juniormålvakt och fortsätter han utvecklas så kommer han vakta buren i Florida Panthers redan nästa säsong. Det är verkligen ovanligt att en så ung målvakt är så bra så tidigt i sin karriär. Ska bli spännande att följa hans framfart i NHL.

Tampa spelar någorlunda bra nu faktiskt. Man slog Atlanta i natt på bortais med 4-1 och sprattlade till lite grand. Nu krävs det många segrar i rad för att det ska bli något av det men man måste ju ändå böra någonstans.

Henke Medin hävdade att hans klubbteknik är att jämföra med Tedenbys. Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt.

17 minusgrader i morse. Ja, ska det va´så ska det fan vara på riktigt. Jag gillar minusgrader.

Jag börjar se fram emot Nybro Open. Ska bli spännande att se vad Mourinho har för taktik till den turneringen.

Håll tummarna för Sverige i natt!

/~~/

Tänkte sammanfatta gårdagens prestationer i Swedbank Cup för Johansfors IF.

Vi kom till start med ett starkt lag bestående av ärrade gamla forsare och dessutom med två nyförvärv i Andreas Cornelsen och min egen lillebror, Martin Johansson. Laget leddes dessutom för första gången av den nye tränaren Lasse Mourinho.

Johansfors- Bodabruk  3-1
Första matchen skulle gå mot ärkerivalen Bodabruk inför relativt fullsatta läktare klockan 18.00 i Emmaboda sporthall i går afton.
Boda inledde betydligt piggare än oss och var klart bättre under den första halvan av den 16 minuter långa matchen och tog också logiskt ledningen ganska tidigt efter att hela vårt lag redan efter några minuter av första matchen börjat ifrågasätta domarnas standard vid en dömd inspark från sidan för Boda. Vi han aldrig tillbaka i positionerna och Boda kunde göra 1-0. Efter detta fick hela JIF panik och insåg att en förlust mot Boda är värre än en saftig bakfylla så därför efter halva matchen så vände allt och bollarna rullade vår väg och vi kunde kvittera genom Andreas Cornelsen. Strax därefter så tog vi också ledningen genom Peter Andersson även om envisa rykten hävdar att Axel Karlsson styrde in den. Målskyttet i matchen avslutades med en riktig kanon signerad Andreas Klevtun som klippte till från en dryg kilometer. 
Som sagt så i frågasattes domarnas standard redan här eftersom vi fått klara direktiv om att på den fjärde frisparken skall en tiometers-straff utdömas. Så trodde alla att det var. Så var det in facto också. Det var bara det att domarna inte hade en aning om den lilla detaljen. Så jag ifrågasatte givetvis varför i helvete inte vi fick en sådan straff när sekreteriatet visade att Boda dragit på sig fyra frisparkar. Jag fick något oerhört luddigt till svar och eftersom vi istället gjorde 2-1 på situationen så brydde jag inte mig mer om det. Men några matcher senare, efter att Vissefjärda hamnat i samma sits, så ändrades reglerna och det var nu straff på den fjärde frisparken som gällde.
Vinst i alla fall i första matchen även om Boda bjöd på bättre motstånd än väntat. Tre pinnar direkt och bättre start än så är svår att få även om spelet stundtals var katastrofalt och jag själv sprang mest omkring och insåg vilken total brist på talang jag i bland har på fotbollsplanen. 

Johansfors- Lessebo 0-3 
Lessebo härnäst och Lessebo skulle visa sig vara bra utav bara fan. Ledda av de två vindsnabba Shadi Mohammed och Habimana Akim Kim så var det fan inte lätt att vara försvarare. Vi försökte varenda trick som fans , justa och ojusta, för att får stopp på dom men så kom det någon form av sulfint eller överstegsfint och så satt man i knät på Jocke Nicklasson i sekreteriatet och undrade varför man inte låg hemma med en whisky i soffan och tittade på På Spåret. Lessebo var klart bättre än oss och vann rättvist med 3-0 efter att både Mohammed och Akim Kim gjort fina mål. Jag har sagt det förrut och säger det igen. Dom här två grabbarna kan med rätt träning bli riktigt bra tror jag. Jag avskyr att möta så snabba och tekniska spelare.

Johansfors- Madesjö 2-0
Kvällens prestation av oss kom när vi spöade skiten ur elitfyranlaget Madesjö. Det roliga här var att vi vann helt rättvist. Pettan och Cornelsen satte varsitt mål och blev därmed matchvinnare. Nu var utgångsläget i det närmaste optimalt för att ta oss vidare. Alla andra resultat gick vår väg och ville det sig riktigt bra så skulle en enda poäng till i de avslutande två matcherna räcka till avancemang.

Johansfors- Emmaboda IS 0-5
Om vi var bra mot Madesjö så var vi fullständigt odugliga mot EIS. Vad fan vi än gjorde så blev det fel. EIS utnyttjade sina duktiga försvarare på rätt sätt och Ante 82´ fick till exempel nöjet att stänka in två från backplats. I denna matchen sprang vi omkring och var nöjda över att ha slagit Madesjö och samtidigt som vi hade överdriven respekt för ett EIS som faktiskt inte var i slag alls under kvällen förutom möjligtvis i denna matchen. EIS gjorde precis som dom ville med oss och jag är tveksam till om vi någon gån under matchen hade bollen under kontroll i närheten av deras straffområde, jag tror fan inte det. Anton Malmqvist är dessutom en spelare som jag tror kommer göra mycket nytta i centralorten denna säsong. Jag hade det tvivelaktiga nöjet att markera honom under matchen och när han gjorde 2-0-målet så hade han 85 kilo mig hängades i armar, ben och till slut även runt magen varpå jag brottade ner honom men han fick likväl in bolljävlen. Just då började jag åter kraftigt ifrågasätta min egen talang för spelet samtidigt som man får lyfta på hatten för Anton som gjorde det bra.

Johansfors- Vissefjärda 1-1
Vinna eller försvinna. Solklart,enkelt och väldigt väldigt spännande. Vissefjärda var inför denna sista match för kvällen redan klara för slutspel och hade därför inte så mycket att spela för. Vi däremot hade allt att spela för. Vid vinst så innebar det inte bara en meriterande slutspelsplats för oss utan även att vi slog ut storebrorsan EIS från turneringen.
 
Har absolut inget emot EIS men jag erkänner att det hade varit riktigt kul som division 6-gäng få slå ut kommunens i särklass bästa lag.  Det är ju så i inomhusturneringarna att matcherna blir på fullaste allvar och gäller många gånger liv och död kan tyckas och för att denna intensitet ska bibehållas gäller det att underhundar som JIF och VGIF fortsätter att prestera hyfsat inomhus för att kunna mäta sig med de största och för att på så vis skapa intresse kring turneringarna i Allsbo och Emmaboda. För tro mig, som spelare är detta en av årets höjdpunkter. I alla fall för oss i de lägre divisionerna. Det är här vi kan få knäppa de bättre lagen på näsan och ställa till förtret för vara syskonlag i kommunen som vi älskar att hata när vi är på plan men som vi faktiskt ändå gillar ganska mycket när man träffas ute på byn.
Att spela inför 200-300 människor är som ni alla förstår inte vardag för en spelare i lägstadivisionen så därför känns det så vansinnigt kul att få vinna matcher i sådana turneringar samtidigt som förluster känns för jävliga även om dom i många fall är rättvisa.

Till  matchen då. Vi kämpade och slet, kämpade och slet och så kämpade vi ännu mer. Det hela resulterade i att domarna efter fyra minuter hade gett bägge lagen tre frisparkar var och således skulle nästa avblåsning resultera i straff. Då stoppade bägge två ner piporna i fickorna och lät allt passera.
Vi gjorde 1-0 genom målvaktscentertanken Axel Karlsson som har ett djävulskt tillslag och glädjen var förstås total i laget.  Bara minuter kvar och spelet böljar fram och tillbaka men inga direkta farligheter skapas. Det är hårt och tufft och ibland också ojuste men domarna vågar inte blåsa. Inte förrän det återstår 21 sekunder av matchen. Då hittar den domaren som är beprydd med skägg vilket till och med det rodnade efter att blåst i pipan, en frispark som är så horribelt  dömd att det blir kalabalik direkt varpå den andra domaren går in och stoppar tiden (vilket man enligt reglerna inte får göra vid straffar, men å andra sidan hade vi nog varit tacksamma om Basic satt straffen att tiden var stoppad då det hade gett oss lite ytterligare tid att försöa få in ett nytt ledningsmål). Straffen slås av Marko Basic och Patrik "Nordan" Nordström i vårt mål gör en fin räddning varpå bollen går ut vid sidan och Vissefjärda får inspark. På den lyfts bollen över sammanlagt nästan 10 meter forsare varpå planens minsta kille, straffskytten Basic får sitt huvud på bollen och knoppar in kvitteringen med under tio sekunder kvar på klockan. Fullständig kalabalik och respasset var ett faktum.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Jag tycker bara att om man inte har blåst en enda jävla frispark på sedan fjärde minuten behöver man inte blåsa en när det är 21 sekunder kvar av kvällens viktigaste match heller. Verkligen inte om den resulterar i straff.

Jag är förvisso partisk, men jag tror ingen på läktaren heller hade misstyckt om domaren hade låtit matchen fortskrida de sista tjugo sekunderna i samma hårda stil som resten av matchen.

Jag gillar egentligen inte gnälla på domare. Men dom var dåliga i går kväll. Inte bara mot oss. Men å andra sidan så måste man få vara dålig som domare också. Fast man bör ändå ha lite känsla för spelet.

Emmaboda fick den sista slutspelsplatsen och visst. Vi kanske inte var bättre än dom. I alla fall inte bär vi möttes men vi var minst lika mycket värda den platsen som EIS men det vill sig inte i denna turneringen. Förra året åkte vi ut när Benjamin tillät L/L att skjuta två straffar på oss efter att tiden gått ut varpå Fidde Karlsson träffade läkarstationen med den ena men Benjamin hade inte blåst eller hur det var så då fick man skjuta en på nytt och skickade man in Ricke Magnusson som krutade in målet som gav oss respass ur den turneringen. 

Låt Stefan Söderqvist döma varenda match så blir det bäst för alla. Han kanske har tvivelaktiga beslut i bland han också, men han är fan alltid konsekvent och han kan alltid förklara varför han blåst eller inte blåst. Dom tre fjantarna i går visste inte ens hur många frisparkar ett lag skulle få innan man blev tilldömd straff.

Fjantig regel för övrigt det där med straffar, men det är ju lika för alla...nästan.

Mötte Jerry Gustafsson, Bodabruk, ensam på väg upp för den klassiska trappan till A-hallen. Jerry varpå väg ut ur hallen (och turneringen) ensam utan sitt lag.
- Utvisad, frågade jag.
- Precis som vanligt, svarade Jerry.

På det hela taget en godkänt turnering från vår sida där Patrik Nordström, Peter Andersson och Andreas Klevtun var bäst i JIF och där Lasse "Mourinho" Frisk nog gjorde ett mycket gott intryck på sin nya klubb.

Redan nu börjar jag hålla tummarna för småkronorna i kväll. 21.30 mot Slovakien. Jag var stensäker på att det skulle bli jänkarna men tji fick jag. Slovakien känns...tacksamt?

Nu måste jag göra mig i ordning inför eftermiddagens dop i Mikaelsgården.

Då är det väl bara att ge sig på att knåpa ihop årets bästa inlägg. Det är inte ofta man kan säga så men när man skriver årets första och således och hittills enda inlägg så kan man med goda förhoppningar också räkna med att det blir det bästa. Har fortfarande inte fått något internet till huset vilket gör att abstinensen är svår och kallsvettningarna regelbundna. Sätter stort hopp till att Telia i nästa vecka kan skicka ut någon snubbe till den där masten och koppla om det han ska så att jag kan blogga när jag vill.

I dag har jag varit barnvakt åt Liam. Själv. AnnSofie och Marcus var i Tingsryd för att titta på en ny bil så då behövde dom hjälp och i mitt högst ansvarfulla ämbete som gudfar så lade jag alla andra aktiviteter åt sidan (förvisso hade jag inga större aktiviteter på gång).Faktiskt första gången i mitt liv jag är barnvakt helt allena åt någon som är yngre än många av produkterna i medelsvenssons kylskåp. Liam var på sitt allra bästa humör och vi har busat hela förmiddagen. En liten tupplur på maten fanns det också tid för. Efter ett par timmar kom Jojje hem från dagens slit nere på fiket och då lämnade jag över och stack i väg för att dels handla köttfärs, panta flaskor och förstås blogga och surfa en stund i lägenheten där jag nu sitter.

I kväll ska jag sparka boll. EIS klassiska Swedbank Cup drar igång och man sparar inte på godbitarna utan bjuder publiken direkt på högklassig underhållning då Johansfors IF spelar första matchen. Att det är mot Boda vilket gör matchen ännu mer intressant.
Vi har på pappret ett ganska starkt lag som är likt det vi hade i Allsbocupen där vi lite överraskande tog oss till semifinalen. Vad som talar för oss är att Dennis Randewall är på resande fot och antagligen inte kommer hinna hem till turneringsstart, vi minns väl alla hans katastrofala facit i Allsbo... (Ironi)
Vad som talar emot oss är att både jag och min brorsa finns med i laget (absolut ingen ironi). Brorsan skrev ju på här för leden och gör i kväll debut med sin nya klubb och återförenas förstås även med mig.Jag utgår från att det var huvudskälet till att han bytte.


Vi möter även EIS,Madesjö,Lessebo och Vissefjärda så det är en ytterst svår grupp vi har hamnat i men vi hade tuffa motståndare i Allsbo också och där gick det bra. EIS ser jag som storfavoriter och om de andra två slutspelsplatserna borde de andra kunna slåss om även om jag har mycket svårt att tänka mig att Boda skulle kunna knipa den.  Madesjö är alltid bra inomhus och Vissefjärda är betydligt bättre inne än ute även om dom har tappat en del kuggar. Lessebo vet man aldrig vad dom ställer upp med för lag nuförtiden men jag ser dom som en outsider. Jag minns de två mörkhyade killarna från Allsbocupen som var Lessebos två bästa spelare så deltar dom i kväll så gäller det att se upp.

Vad gäller EIS så har dom två lag och därför vet man inte riktigt hur dom formerar de bägge manskapen. Men det mest logiska torde väl vara att sätta de bästa i EIS 1 och de övriga i EIS 2 och i så fall får vi det bästa EIS-laget i vår grupp vilket kanske inte gynnar oss. Boda som sagt har väl inte direkt rosat marknaden de sista säsongerna varken inne eller ute och kommer få finna sig i att slåss i botten. Så då återstår bara oss själva. Jag tror att vi tar oss till slutspel om vi är lika koncentrerade som vi var i Allsbo men annars blir det ledigt på söndag även för oss. Ska bli kul som fan i alla fall, och framför allt ska det bli kul att spela ihop med brorsan igen!

Det ryktas fortfarande om en del tunga namn på väg in till forsen. Jag tror att vi kommer att bli och räkna med nästa säsong.

Liam har ett tidigt utvecklat intresse för den ädla sporten ishockey har jag noterat vilket är väldigt positivt då fler och fler bryr sig mindre och mindre om denna fantastiska sysselsättning. Jag kommer antagligen därför att låna honom i morgon kväll då det är dags för Sveriges semifinal mot USA eller Slovakien. Vi hockeyfans måste hålla ihop.
Allvarligt talat så tror jag USA slår slovakerna men sedan tror jag det blir tvärstopp för jänkarna när dom stöter på gammalt hederligt svenskt stål i semin. Jag ser med spänning fram emot detta möte.

I morgon är det åter igen dags för dop. Det är dags för Henke och Sofies lille kille Ville som ska döpas i Mikaelsgården. Ska bli så trevligt så!

Farsan ringde förut. VI konstaterade att det inte bara skiljde ett halvt jordklot mellan oss utan även ungefär 60 grader i temperatursskillnad. När det hade varit som varmast i Thailand under dagen hade kvicksilvret varit uppen en bit över 40 grader och här hemma var det under 15 minusgrader i morse. Kontraster.

Nu ska jag hem till huset och slänga ihop en spaghetti med köttfärssås

Väl mött i kväll i sporthallen! 18.00 JIF- Boda.


/~~/

Mellandagarna är nu snart slut och i morgon är det årets sista dag som ligger på schemat innan vi går in i 2009. Jag har goda förhoppningar på 2009. 2008 slutade förvisso bra, med husköp och allt, men annars skulle jag vilja påstå att det för egen del var det sämsta året någonsin. Jag skulle gladeligen levt resten av mitt liv i en koja i skogen om beskedet den 28:e maj hade varit annorlunda. Jag tror faktiskt ärligt talat aldrig jag (eller Johanna) kommer komma över det där riktigt.
Jag har inte skrivit mycket om det här på bloggen, och tänker inte heller göra det nu. Men i bland är det skönt att skruva av locket på ångestburken och släppa ut lite i form av skrift. Det funkar för mig i alla fall.

Annars flyter det på bra med huset. Vi har kommit in ordentligt och i morgon är det det riktiga elddopet då en styck nyårsfest skall organiseras och genomföras på Genstigen med goda vänner,god mat och förhopningsvis en riktigt bra start på 2009. Klockan 16.00 drar vi i gång i morgon traditionsenligt med att tillsammans knåpa i hop den måltid som senare under kvällen ska förtäras. Förrätten ska precis som i fjol bestå av Toast Skagen, huvudrätten av Oxfilé och efterrätten av ananaspaj. Är dock lätt orolig eftersom min mage inte är som den borde vara. Misstänker att jag kan blivit matförgiftat av något slag i går och får lida för det idag. Har fortfarande inte ätit något i dag och är i ärlighetens namn inte heller det minsta hungrig.

Alla ingredienser är i varje fall inhandlade inför morgondagen. Så även fyrverkerierna. En nyöppnad fyrverkeriaffär belägen där den så kallade "turkaffären" en gång låg, tillhandahöll oss med det pyrotekniska och vi kan bara hoppas på att resultatet på natthimmlen blir bättre än i förra året då Peters mångmiljonköp av raketer slutade i ett antiklimax utan dess like.

"Turkaffären" var för övrigt folkölstörstande 16-åringars räddning på 90-talet. Legitimationskontrollen var väl inte överdrivet hård och även om man skulle behövt visa leg, så gick det oftast ganska bra att får ut sina 3,5:or i alla fall.

I går var det faktiskt bowling på schemat. Vi har varje år en liten intern uppgörelse med familjen Gustafsson vars två söner Johannes och Kristoffer är Martins och mina kusiner. Kristoffer är för övrigt känd som " Crizze med steget" efter en närmast oförglömligt fin arbetsinsats det året LBK tog hem juniorsegern i Nybro Open som kröntes med ett mål mot självaste Kalmar FF om ja ginte missminner mig.
Bowlingen gick skitbra. Dock inte för mig. För mig gick det käpprakt åt helvete. Började med att inte ens spräcka hundraplatån de två första rundorna för att sedan i de avslutande två i alla fall kravla mig över med nöd och näppe. Kvällens gigant var annars mina kusiners far, Alf. Affe spelade drömbowling och var överlägset bäst då han snittade ungefär 150 poäng per runda.
Det ända jag kunde tänka på var att det var en satans tur att det inte var VikingBowling för då hade jag legat pyrt till!
Nog om detta.

Swedbank Cup i helgen och för er som är intresserade av att följa Johansfors IF så kan jag meddela att vi spelar på fredagskvällen mot Boda,Lessebo,Madesjö, EIS och Vissefjärda. Kommer med all sannolikhet att bli underhållande och förhoppningsvis och mycket publik.

Har ju för tusan glömt att berätta om dopet! Jag och Jojje var ju utsedda till faddrar åt Liam på hans dop i Algutsboda i söndags. Jojje skulle bära pojken och jag skulle bära vattnet. En passande uppgift då det var det jag sysselsatte mig med under många år Lindås. Jag blev lätt nervös när gudstjänsten började och jag fortfarande inte fått något vatten vilket ändå får anses som en väsentlig del av ett dop. När prästen kom och hämtade och fick jag dock en karaff av vaktmästaren som smidigt överlämnade denna heliga kalk under marchen fram mot funten. Min enda uppgift efter detta var att på prästens kommande fylla dopfunten med tillräcklig mängd vatten vilket jag lyckades utmärkt med om ni frågar mig. Prästen såg också att det fanns kvaliteter i mig som vattenbärare och jag insåg att åren av träning i Lindås faktiskt gett resultat.
Liam fnissade sig igenom hela dopceremonin och skrattade högt när prästen hällde vatten på hans hjässa. Så nu är han döpt och han har mig som gudfar, och en sprajlans ny Kalmar FF-napp så den grabben kunde inte fått en bättre start på livet!

Tampa har överraskat alla genom att vinna två raka matcher och är nu inte längre sämst i ligan utan bara näst sämst. Alltid ett steg framåt.

Kikar för fullt också på JVM, vilket efter OS är den mest intressanta turneringen inom det ädla spelet ishockey. Sverige är dessutom ganska bra vilket gör att intresset för turneringen blir större. I går kväll var det Lettlands tur att få sig en lektion i hockey. Småkronorna vann med 10-1 och hade bara Oscar Möller fått in en fjärdedel av sina stolpskott så hade resultatet var det dubbla. Typ.
I morgon kväll vid 20.30 väntar ryssarna. Det kommer bli en sagolik batalj.

Simon Hjalmarsson kommer att bli något stort.

Nu ska jag åka och köpa tidningen och vila mig en stund så man hinner få ordning på magen innan festen i morgon kväll.

/~~/

Då så, då fick man lite tid över och vad passar väl då bättre än att berika cyberspace med ytterligare ett blogginlägg som idag bland annat kommer att innehålla ett referat från gårdagseftermiddagens fjärde deltävling i den osedvanligt populära tävlingen VikingBowlingen.

Innan jag ger mig på det ämnet vill jag passa på att gratulera Rasmus Elm till platsen i A-landslaget. Du är så väl värd det Rasmus och jag håller alla tummar jag förfogar över för att det ska gå bra för dig bland de stora pojkarna vilket jag är helt övertygad om att det kommer göra! Har för övrigt snart målat hela huset men jag har inte sett röken av dig där med penseln... Det kommer väl...

Jo, igår så samlades vi redan vid klockan 12 i Nöjeshuset för att där avnjuta en bit vällagad mat innan bowlingen skulla starta vid 14.00. Pepparbiff med klyftpotatis och en cognacssås stod på menyn och det smakade bra som fan. Till detta dracks förstås VikingBowlingens officiella dryck. Öl. I Nöjeshuset går det numera få fatöl vilket jag uppskattar då fatöl är helt att jämföra med en stund i himmelriket. Vet inte varför det är så, man jag har alltid uppskattat jjust fatöl mer än flask- eller burköl.
Efter måltiden så var det dags för valet av startordning, och efter att Franzén på sedvanligt manér frågat Lasse Frisk  en fjorton,femton gånger om vilken position han ska välja (Frisk rankas sist sedan seedningsrundorna och får därför inte välja placering, han får den placering i startfältet som blir över efter att vi andra har valt)
Mange valde plats tre, Franzén valde att starta sist och jag själv valde andraplatsen vilket gav Frisk det tvivelaktiga nöjet att börja.
Dock började Frisk bra för ovanlighetens skull och spärrade i första rutan vilket fyllde honom med mer självförtroende än vanligt vilket kan tyckas omöjligt. Efter honom var det min tur och jag började katastrofalt med att få klothelvetet att fastna i tummen vilket gjorde att klotet var ungefär två meter över banan  och när det senare landade så gick det spikrakt ner i rännan. Nu redde jag upp situationen och lyckades i alla fall åstadkomma en åtta i mitt andraslag men kände redan har vartåt det vankade.
Även Mange och Franzén inledde högst tvivelaktigt men i alla spelade Mange upp sig och delade vinsten i första serien med Frisk med 140 poäng vardera, undertecknad hamnade på mer beskedliga 117 och Franzén satte nytt personligt bottenrekord med mediokra 107 poäng.
I andra rundan så lyste skönspelet med sin frånvaro och Frisks nyvunna jämnhet lyste med sin närvaro då den pratglade smygvikingen visade upp ett jämnt och fint spel som skulle visa sig hålla hela kvällen igenom. Även jag själv spelade min bästa runda för eftermiddagen då jag svslutade andra serien med för mig fullt godkände 137 poäng som faktiskt räckte till vinst i den serien framför Frisk på 131, Mange på 125 och sladdande Franzén som inte alls fick det till att stämma, med 116 poäng.
Nu fick jag lite kontakt med Mange Matsal och Lasse Mourinho som ryckt medans Franzén låg hjälplöst sist inför tredje serien. Den serien blev en enda lång mardöm för mig som inte lyckades med någonting och fick inte ihop mer än 114 poäng medans samtliga andra aktörer spelade väl och därmed blev det för min egen del en högst oviss kamp om den så försmädliga sistaplatsen i stället för spel om de stora poängvalörerna. Att komma sist är den stora nesan i VikingBowlingen. Dels för att man inte får några poäng i sammandraget, men kanske mest för att det är så in i helvetes jobbigt att höra de tre övriga kackla i en månads tid ens totala inkompetens.
Frisk och Mange skulle alltså gör upp om första och andraplatsen medans jag och Franzén skulle tampas om tredjeplatsen. Jag hade ett försprång med 23 poäng inför sista på Franzén samtidigt som Mange hade 18 poängs marginal ner till Mourinho. Den marginalen skulle visa sig hållas intakt även genom fjärde serien då bägge två hamnade på 129 poäng vilket gav Mange segern och Frisk hoppade på tåget i och med sin andraplats och därmed två oerhört välbehövliga sammandragspoäng vilket gjorde att han dubblade upp sin totala poängskörd.
I bottenstriden lyckades jag hålla undan för Franzén som visserligen slog mig med åtta poäng men det räckte inte så därför får min hårfagre vän fira jul och nyår som en förlorare. Franzén är därmed den enda i VikingBowlingens historia som förlorat mer än en deltävling.

Sammanfattning VikingBowlingens fjärde deltävling:
1.Magnus Johansson, 557 poäng.
2.Lasse Frisk, 539 poäng.
3.Andreas Johansson, 491 poäng.
4.Lars Franzén, 476 poäng.

I sammandraget ser det nu ut så här:
1. Magnus Johansson, 9 poäng. (Två vinster, en andraplats och en tredjeplacering)
2. Andreas Johansson, 6 poäng. ( En vinst,en andra-en tredje och en sistaplats)
3. Lars Franzén, 5 poäng .( En vinst, en andraplats och två sistaplatser)
4. Lasse Frisk, 4 poäng. (En andraplats, två tredjeplatser och en sistaplats)

Som ni ser så har Mange ett järngrepp om denna tillställning när vi efter årsskiftet på nytt spelar vidare med fyra nya deltävlingar i vår. Stor dramatik är att vänta.

Efter tävlingen igår så gick vi hem till vårt nya hus och käkade lite tacos och gick husesyn.

Annars är det mest flyttning som upptager min tid. I dag har Johanna och jag rensat ut den gamla lägenheten och flyttat nödvändigheter därifrån till huset. Det är otroligt vad grejer man faktiskt har. Det är en klyscha, jag vet, men det är faktiskt helt sjukt vad mycket underliga saker man har samlat på sig genom åren.
Natten till idag var också första gången vi sov i nya huset och jag sov som en stock även om man var lite disorienterad när man vaknade i morse och inte riktigt kände igen sig. Man ska nog vänja sig. Det är jag säker på.
All målning på övervåningen är klar och sä är även all tapetsering. Nu väntar bara gillestugan som ska får sig en omgång målning sedan är allt det vi tänkt göra själva gjort. Jag är mycket nöjd och stolt över arbetsinsatsen från de som hjälpt till. Bättre arbetsmyror måste vara svårt som fan att finna. Tack för hjälpen allihop!

Tampa går så in i helvetes dåligt att jag skäms.

Mats Sundin till Canucks. Ett bra val. Men jag har väldigt svårt att tänka mig Vancouver som en seriös utmanare till Red Wings,Sharks,Penguins,Bruins och min egen outsider- Washington Capitals. Jag ser inte att Vancouver skulle kunna rå på något av de lagen i en serie om sju matcher. Därför valde Sundin fel lag enligt mig. I alla fall om han vill vinna cupen vilket jag antar är det primära målet för honom. Dock hoppas jag att han får vinna den med Canucks. Jag hoppas det, men tror det inte.

Johnny Oduya, världens mest underskattade svensk, gjorde i natt mål igen. Oduya bör bli uttagen till OS-laget nästa år. Kan för övrigt inte fatta att det är snart tre år sedan Tre Kronor vann guldet i Turin...

Sitter just nu i en ödslig tom lägenhet och bloggar eftersom internet inte finns i huset ännu. Telia förklarade att det tar två veckor innan dom kan koppla över det dit vilket jag tycker är jävligt lång tid när man som jag är fullständigt beroende av att få information på nätet. Jag erkänner att jag tycker det är skitkul att läsa andras bloggar och en dag när jag har lite tid så ska jag lägga ut en ranking på de bloggar som jag tycker är de bästa. Men det får bli en annan gång. Nu ska jag till huset och förbereda för kvällens äventyr som består av glöggdrickande med Peter,Karro och Max och även Frida och David. David var för övrigt och hälsade på häromdagen och beslutade sig för att måla om sin jacka när han ändå var på besök och såg att det fanns gratis färg på väggarna...

För övrigt gillar jag att smeknamnet  "Lasse Mourinho" sprids som en löpeld... Frisk ringde till bilverkstaden härförleden och presenterade sig såsom Lasse Frisk varpå mannen i andra änden vänligt rättade honom och förklarade att han inte alls var Lasse Frisk utan Lasse Mourinho. Jag gillar det!

På Spåret igår var lättare än förra fredagen. Dubrovnik satte jag på tio och Värnamo på sex poäng. Det tar sig...
Vill önska alla en fortsatt trevlig lördagskväll.
/~~/

Hur vanligt är det på en skala att man blir väckt av en jordbävning? Jag blev förvisso inte väckt för jag låg i sängen och filosoferade om jag skulle sticka bort och måla eller om jag skulle ligga kvar tills klockan ringde vid halv sju. Jag hade nämligen vaknat vid kvart över sex efter en dröm om Regina Lund som var....hmm...intressant...
När jag låg och funderade som bäst på dels Regina och dels Flüggers matta vita färg så känner jag något som skakar. Ungefär som om man lagt en mobiltelefon med vibrationsfunktionen under sig. Lätt panikslagen börjar jag famla efter Jojje i mörkret i tron om att hon försovit sig och i och med det gjort hela kommunen brödlös. Döm om min förvåning när det inte låg någon Jojje där,det var tomt som i sedelfacket. Då började jag bli orolig på riktigt. Senare under dagen uppdagades det dock att det hade förekommit en styck jävla jordbävning med epicentrum några kilometer från Sturups flygplats. Jag började lägga i hop ett och ett och kom fram till att det inte var sviterna efter min smått fantastiska dröm om Regina Lund som fick sängen att skaka utan det var en jordbävning...

Annars målas det på utav bara fan. Alla väggar på övervåningen är väl istort sett klara. En strykning till i morgon samt ett varv med målning av dörrkarmar. Sedan eldar jag upp penslafan och rollereländet. Nej, förresten.Källaren är kvar...
Nä, faktum är att målning kanske inte är världens roligaste sysselsättning men det blir skoj när man ser resultatet och det ger en motivation till att ge sig på nästa rum.

Vi har för övrigt väldigt god hjälp av brorsan som målar som om han fick betalt...

Har knäckt två Zlatopramen efter dagens målningar och jag vet inte om en öl någonsin har varit så oerhört vansinnigt god som i kväll. Jag tror knappt det.

Regina Lund... ja, jag säger då det...

Nere på W&WW (TCFKAF, The Company Formerly Known As Flygt) blåser det inte kalla vindar utan snarare isvindar. Förut var jag lätt orolig, nu är jag svårt orolig. Efter nyår börjar vi med fyradagarsveckor fram till mitten av februari. Det kan ju för många av er låta skönt, men det är våra sparade semesterdagar det handlar om, som måste tas ut eftersom det finns en djävulsk massa sparade dagar. Närmre 100 mansår om jag inte missminner mig. Då gör företaget så för att vinna tid för att se om det prekära läget som är just nu förbättrar sig tills dess annars tror jag att det kommer läggas varsel och det är väl kanske inte vad man vill höra när man är en sketen arbetare som aldrig gjort något annat än att monterat mixers och svarvat axlar, och som dessutom numera är husägare med huslån och skulder...
Kan mina sparade semesterdagar rädda någons anställning så är det helt OK för mig. Räddar dom däremot inte en enda anställning så är detta ett horribelt sätt att få folk att plocka ut surt fövärvade semesterdagar i den underbara semestermånaden januari...

Nu tar jag kvällen...

/~~/

Försökte med alla medel att hålla mig vaken igenom hela matchen i går kväll mellan Barcelona och deras ärkerivaler Real Madrid. Matchen i sig var bra så det var inte därför jag hade problem att hålla mig vaken utan helt enkelt av den oerhört enkla anledning att jag var sömning som fan.
Matchen slutade till slut med seger för katalanerna med 2-0 där jag dessvärre missade bägge målen på grund av tillfälliga inslumringar som direkt efter att matchen var slut byttes mot en lite mer rejäl tupplur på en sisådär åtta timmar.
Nu är man i alla fall utvilad.

Annars var det väldigt mycket bra matcher på TV i går. Jag gick ut lite löst med att slötitta på Aston Villa mot Bolton i Premier League och fick där se Johan Elmander klacka in 1-0 för gästerna men sedan var det roliga slut för Bolton och Aston Villa gjorde fyra raka kassar och vann därmed matchen med urstabila 4-1 och ser ut att gå mot en fantastisk säsong.

Den sena matchen mellan Tottenham och Manchester United följdes endast sporadiskt på grund av matlagning. Två stycken plankstekar skulle tillredas och herrejävlar vad bra de blev. Dock var jag så jävla hungrig vid tiden för matintaget så jag har bränt mig ganska kraftigt på tungan och i gommen men det var det nästa värt...

I morgon är det dagen då vi får nycklarna till huset. Jag har en styck väldigt otålig och rastlös sambo här hemma som är så sugen på att börja måla att hon i ren panik målade om våra nattduksbord för att få utlopp för sina drifter. I morgon drar det stora arbetet i gån med målning,målning,målning och sen ska vi nog runda av dagen med lite målning också. Ska bli riktigt kul att komma igång!
Jag har ju sedan jag slutade snusa för snart ett och ett halvt år sedan utvecklat någon form av pedantiskhet så man kan säga att jag blir lätt kallsvettig när jag går omkring i vå lägenhet just nu för här är allt upp-och-ner-vänt. Längtar tills allt är klart i nya huset!

Har fortfarande inte riktigt vant mig vid det faktum att man går omkring med plast för 3500 framför ögonen. Chocken över priset på glasögonen kommer nog antagligen inte heller att släppa någonsin men det är väl bara att acceptera faktum. 3500 kr i detta läge med flytt,julhandel och besiktningsmän som ska ha ofattbara summor för två timmars jobb... ja det sitter som en fläskläpp det. Men som jag brukar säga - Det drabbar ingen fattig, men det drabbar sannerligen inte heller någon rik. Vem vill bli miljonär? Jag för att tala klartext...

I eftermiddag blir det en tur till Victoriahallen för att se Nybro Vikings mot Leksand. Lasse Mourinho har skitit knäck i flera månader inför denna matchen eftersom han vet att jag har en tendens att kunna vara ganska retfull vid händelse av Nybro-vinst. Mourinho själv hävdar att han inte tror på sina hjältar eftersom hn har haft dåliga vibbar. Ja, slår inte Leksand Nybro så har dom inte så värst mycket i elitserien att göra. Men visst hade det varit kul som fan om vikingarna kunde slå dalmasarna. Undrar om ärke-smygvikingen Lasse Franzén ska dit? Rykten säger sig ha sett honom i klacken förra hemmamatchen fast man kunde inte bekräfta att det var Franzén i egen hög person som var där eller om det bara var en bild på Nybros logga som hängde på väggen. Ska kolla upp detta i dag.

Tampa fick stryk med 2-0 uppe i den kanadensiska huvudstaden Ottawa i natt efter att oväntat fått med sig alla poäng ifrån matchen mot Montreal härom natten.
NHL:s stora snackis är annars målexplosionen i New York-derbyt mellan New York Rangers och deras antagonister från andra sidan Hudson-floden och faktiskt också i en alldeles egen delstat, New Jersey Devils. Matchen slutade hela 8-5 och ett normalt resultat mellan lagen som vanligt viss innehåller NHL:s två bästa målvakter brukar vara 2-1 eller 0-2. Denna gången var förvisso Brodeur, som fortfarande är skadad, inte med men Lundqvist stod mellan stolparna för Rangers. NHL:s mest underskattade svensk, Johnny Oduya, gjorde sitt andra mål för säsongen och har vuxit ut till en riktigt klasspelare där borta.

Har upptäckt att jag är i besittning av vansinniga mängder av CD-skivor. Jag använder inte dom helt ofta kan man väl lungt påstå. Sedan datorns och bredbandets intåg här så har man väl kanske inte hängt på Skivlagret varje vecka som man gjorde förr. Nä, jag tror inte jag har införskaffat mig en enda skiva de senaste fem åren. Allt finns ju på till exempel youtube...

Jojje har nu gett sig på de få orörda garderober som fortfarande finns i detta hem. Hon pustar irriterat högt och tydligt i min riktning och jag har ignorerat det länge nu. Jag vet dock inte hur länge till jag vågar innan det blir riktigt allvarligt detta... Det är bäst jag går och kopplar på charmen och försöker få henne att förstå att blogga är också viktigt!
Fel av mig, hon har börjat att slå in julklappar eftersom hon vet att jag inte är så bra på det själv och spelar därför ut detta kort i hopp om att jag ska be henne på mina bara knän om att hon kan slå in de som jag har köpt också...
Och hon lyckas varje gång. Nu ska här fjäskas...

/~~/