Hamburgaren i Vaduz gör sig påmind

Helgerna går fort utav bara fan. Man sämplar ut runt lunchtid på fredagen och sedan cyklar man hem i tron om att man har en lång och skön helg framför sig. Något som man i teorin faktiskt har, men i praktiken varar inte helg så värst mycket längre än en sketen tisdagseftermiddag känns det som.

Har dock hunnit med en hel del under det gångna veckoslutet. Bland annat var jag i bowlinghallen i lördags med EFF och bowlade och käkade. Bowlingen vill jag helst inte tala högt om då mina resultat var i paritet med en genomsnittligt fyraårings diton. Första rundan var jag inte bara över hundra och andra rundan gick förvisso bättre men den han vi inte spela klart så därför är jag ohyggligt missnöjd även den.

Jag skyller givetvis allt på alkoholen. Jag satt hemma innan bowlingen och tittade på Premier League och drack bärs. Sedan duschade jag och skulle invänta Jojje. Nu är det dock som så att då jag inte är besmyckad med vare sig långt hår som skall fixas till eller ett sött ansikte som ska sminkas så tar det högt räknat sex minuter för mig att gå från mysbrallor i soffan till nyduschad,fräsch och ombytt och därmed redo för kvällens aktivitet.
 
För min högt älskade sambo tar det också sex minuter...att plocka fram de handdukar hon ska använda efter hon duschat, därefter följer diverse olika ting som ska göras vilket innebär att jag brukar sätta mig framför datorn, så gjorde jag även denna lördagsafton i väntan på min sambo. Nu var det precis som vanligt så att jag fick vänta väldigt länge och hann därmed dricka någon enstaka centiliter alkohol för mycket och detta mina vänner, detta gynnade inte mig i bowlingspelet.
En jättetrevlig kväll dock som för Jojje och mig avslutades redan runt halv tio-hugget efter att vi bland annat fått höra Mellmark berätta underhållande historier om hans tid i då allsvenska IF Trion. Alltid intressant att lyssna på.

Kvart i tio var vi hemma, tio sov jag i soffan framför Lazio-Inter. Zlatan var för övrigt offside när han gjorde målet. Efter detta matchen vaknade jag och lomade in till sängen och kikade en stund på dokumentären om Britney Spears som säkert hade varit intressant om det inte varit för det faktum att jag somnade innan jag hunnit sätta mig in i den riktigt.

I går var vi och mätte lite i det nya huset. Familjen som bott där innan höll på att städa ut lyan för fullt vilket gör att det nu känns som om det är riktigt nära vilket det också är. Om en vecka får vi nycklarna och om två veckor bor vi antagligen där om allt gått som planerat. Dessvärre går det sällan som planerat, och i och med att ledigheten jag planerat för gick åt helvete så blir det på det brömda hittefåret om vi ska hinna till jul, men jag tror vi fixar det.

Annars var matchen i Victoriahallen söndagens största event. Lasse Mourinho och hans son Linus och jag åkte in för att titta på kvalitetsishockey. Nu blev det i ärlighetens namn inte någon jättebra match. Nybro hade en miljon chanser men satte bara ett enda och då vinner man inte mot gedigna,tuffa lag som Troja. Dock räckte det till en poäng då ljungbylaget inte avgjorde förrän i förlängningen. Finnes tid så blir det nog att åka in även på söndag då Leksand kommer på besök.

Hade jag inte varit djupt troende Kalmar FF-supporter hade jag hållt på Gefle IF. Enbart tack vare Jonas Lanttos insats i detta klipp.... Förvisso är detta en gammal video som många säkert redan sett men det spelar ingen roll. "Sprajlans ny porslinsstol" Bara den kommentaren är obetalbar.

För Tampa går det käpprakt åt helvete. Ingen kan någonsin beskylla mig för att vara medgångssupporter i alla fall.

På onsdag ryktas det om att Jojje och jag ska åka till Kalmar för inhandling av dels möbler till huset, och dels julklappar. Det känns som om man glömt bort att julen nalkas alldeles runt knuten. Nåja, det löser sig som kärringen sa när hon sket i vasken.
Möbelhandling och julklappshandling är bland det mest stimulerande jag vet...

Jojje har börjat blogga igen så smått!

Fotbollsträning i Allsbohallen i morgon kväll. Det får det bli. Det går mycket rykten på byn om spelare och tränare hit och dit så det är lika intressant varje gång man tränar att se vad det är för nya ansikten där. Och för all del även vilka som inte är där.

Här på Järnvägsgatan har dock övergångsamtalen lyst med sin frånvaro, och inte sedan Olof Sörensson ett år ringde till mig i tron om att det var Andreas ´82´ Johansson (numera Lorentzon) har jag emottagit några förfrågningar om en eventuell övergång. Olof pratade på om vilken formidabel spelare jag var, men tvingades att att dämpa hyllningarna lite grand efter att han insett att det var fel Andreas Johansson han pratade med. Nu spelar det i och för sig ingen roll att intresset av mina fotbollskvalitéer är svalare än en nyårsnatt på Svalbard ,då jag i vilket fall som helst är fullständigt ointresserad av att byta klubb. Men förut ringde i alla fall alltid Plutten varje år... Jaja, det är väl bara att inse att mitt marknadsvärde är än lägre än vad det en gång var och då, då är det sannerligen inte högt!

Såg att Emmaboda IS vann i Futsal-SM mot Orrefors med 17-3. Det må jag säga var en gruvlig revansch efter finalförlusten mot de grönsvarta i Allsbo.

Jojje kom precis in med nybakade pepparkakor och en mugg glögg. Vilken kvinna!

Glöm inte bort TV4:s EM-krönika i kväll. Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på hur vackert och framför allt högt de ryska fansen sjöng deras gamla klassiska nationalhymn. Mäktigt var bara förnamnet. Annars minns jag förutom matcherna och alla fantastiska människor vi träffade, även den mycket mycket underliga hamburgaren i Liechtenstein som serverades med en halvkokt potatishalva,vit sås och utan tillstymmelse till vare sig bröd,sallad,ketchup,lök eller dressing. EM-burgaren kallades den så jag vill passa på att höja ett varningens finger till er som ska besöka det lilla furstendömet. Åk inte dit hungrig. Dom vet inte hur man lagar mat där.
Skämt åsido så var det en helt underbar resa vi gjorde till både Innsbruck och även Vaduz trots debaclet med hamburgaren, så det ska bli riktigt kul att i kväll få återuppleva sommarens stora fotbollshöjdpunkt.

Nu tror jag att vi rundar av och avslutar för i kväll.

/~~/


Inget viktigt

Trollhättan,Trondheim och Hanoi. En kombination städer som så har på rak arm inte har så mycket mer gemensamt än att de var svaren på resorna i tidernas bästa program, På Spåret, i går kväll. Nu kunde jag emellertid inte mycket i gårdagens program. Trollhättan var jag borta på tidigt och när dom skulle till Trondheim var jag mer inne på Vaasa eller Uleåborg i Finland men tji fick jag. På Hanoi var jag förvisso i rätt land men min gissning var Ho Chi Minh-staden som tidigare hette Saigon. Fel även där alltså och inte en enda poäng.
Jag är väldigt intresserad av geografi och har alltid varit det. Därför sitter jag som klistrad framför TV när Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg gör entré varje fredag.

För övrigt kan man tycka att det är ganska långt mellan Trondheim och Hanoi men faktum är att det bara är två länder i mellan Norge och Vietnam. Ryssland och Kina. Sådana små klurigheter har alltid intresserat mig av någon outgrundlig anledning. En norrman måste alltså korsa lika många gränser om han ska till Tyskland med bil som om han ska till Vietnam. Ska samme norrman däremot till Nordkorea räcker det med att ta sig igenom ett enda land. Jag kan tyvärr inte svara på varför sånt här intresserar mig, men det har det alltid gjort och kommer nog alltid att göra.


Annars var det en lugn fredagsafton som fortlöpte igår kväll. Det blev lite filmtittande och tacosätning under den tidigare delen av kvällen. Lite senare så blev det en whisky och lite nätpoker. Johanna går ofta och lägger sig tidigt på fredagar eftersom hon lika ofta börjar jobba ultratidigt på lördagar vilket gör att jag har den senare delen av fredagskvällen alldeles för mig själv vilket allt som oftast slutar med nätpoker eller betapet.

Hur tänkte den instans i Sverige som beslutade sig för att utvisa den stackars kroatiska flicka som under hela sin uppväxt blivit slagen av sin farsa. När detta efter ett tag uppdagades så fixade svenska myndigheter en skyddad identitet åt henne vilket var föredömligt gjort. Men nu har man kommit på andra tankar och samma myndighet har bestämt sig för att visa ut flickan (jag vet inte hennes ålder men jag tror hon var 17) tillsammans med sin övriga famlij inklusive sin far som gjort henne illa. Hur tar man ett sånt beslut. Vem tar ett sånt beslut? Sitter det ett gäng slipsar på något jävla verk någonstans och bestämmer att hennes farsa nu på äldre dar har blivit en riktig mysfarbror som bara han får komma till Kroatien igen, inte kommer att slå sin dotter något mer. Ibland blir man fan mörkrädd. Jag hoppas dom tappar både beslutsfattarna och hennes farsa i Östersjön på vägen ner.
Sverige är fantastiskt ibland...

Betapet är för er som inte vet det, en form av alfapet på nätet. Enormt beroendeframkallande även om det har varit ganska lite spelande för egen del det senaste halvåret.

Dagen idag kommer att innebära en hel del packning av olika ting. Mest glas och sånt som ska viras in i tidningspapper. Sådant ska jag pyssla med under de kommande timmarna. Det är även min tur att lämna in tipset idag vilket ökar vårt tipsbolags chanser dramatiskt.
Beträffande flytten är det nu alltså bara en dryg vecka kvar och det känns fortfarande lite overkligt. Förhoppningsvis får vi nycklarna redan på fredag nästa vecka och då blir det måla av redan under nästa helg. Annars får vi vänta tills på måndag eftersom det faktiskt är först då vi kommit överrens om att nyckelutlämningen och kanske viktigast av allt, betalningen ska ske.
Nu gick regeringen ut och dammade av den gamla lagen om ROT-avdrag vilket sannerligen gynnar oss som är i flärd med att bygga ett nytt tak. ROT-avdragsförslaget innebär att man kangöra skatteavdrag  på hantverkararbeten och liknande. Det kommer lägligt för oss i alla fall.

Nybro Vikings gjorde inga fans glada i går när man förlorade med hela 6-1 i Stockholm mot AIK. AIK är förvisso seriens bästa hemmalag och Nybro seriens sämsta bortalag med sanningen är den att börjar inte Nybro vinna snart sär man inte bara seriens sämsta bortalag utan seriens sämsta lag över huvud taget. I morgon funderar jag på att åka in och se matchen mellan Nybro och Troja/Ljungby.

I kväll blir det nog en tur till bowlinghallen med EFF för att äta och bowla antar jag. Var för övrigt där i torsdags med farsan, Sven och Jojje. Farsan imponerade stort när han i satte fem strikar i rad vid ett tillfälle och det är inte helt lätt att åstadkomma. Dock var han inte i närheten av mitt rekord på 193 (från VikingBowlingens andra deltävling) utan hamnade på blygsamma 183.
Svenne spelade ett mycket stabilt spel som innehöll mycket skruvar vilket även det imponerade på mig då jag inte själv behärskar skruvtekniken på andra ställen än på jobbet, och knappt där. 173 poäng för Svenne som dock fick ge sig mot farsan.
Vi får väl se vad det dyker upp för folk i kväll.

Har också beställt mina glasögon nu. Dom kommer på fredag nästa vecka och det är inget att hymla med, men fy in i helvete vad dyrt det är att köpa glasögon. Helt sinnessjukt. I framtiden tror jag ine man kommer ha guldreserver på de stora bankerna utan jag tror att man kommer att byta ut guldtackorna mot glasögon då de uppenbarligen är betydligt mer värdefulla.

Nu tror jag att det är dags att paketera olika glas i tidningspapper... 


Fulare än så här blir inte en tatuering...



/~~/


Glasögonorm

Så var det torsdag igen. Helt fantastiskt vad veckorna går fort. Bara en dryg vecka kvar nu som boende på Järnvägsgatan sedan bär det av mot den nya adressen på Genstigen. Det känns såklart jävligt tillfredställande och skoj med ett hus samtidigt som det känns väldigt overkligt på något sätt. Det blir hektiska veckor innan jul vill jag lova men som sagt så räds varken Johanna eller jag arbete, snarare tvärtom.

W&WW eller TCFKAF (The Company Formerly Known As Flygt) som jag ibland kallar det, har gått ut med ett för mig väldigt attraktivt erbjudande där den anställde bjuds på en extra semesterdag om han/hon tar ut fem semesterdagar under december. Jag tyckte det lät som en superb idé och ansökte såklart om detta eftersom jag då fått nästan en hel månad fritt vilket hade suttit som ketchup på korven. Tänk själv, vi får nycklarna till huset den 15:e och planerar att kunna visa upp ett någorlunda beboeligt hus till julen då Johannas långväga släkt kommer på besök för att ta del av Liams dop.Då hade det varit utmärkt att vara ledig och ägnat den tiden åt förslagsvis målning,tapetsering,kånkning av möbler och liknande. Nu blev det inte så då jag fick avslag på den ansökan så det blir istället det gamla hederliga W&WW-kneget på dagarna och flyttning,målning,tapetsering och bankärenden på kvällar och nätter. Målet är definitivt att kunna bo där innan jul och har firma Sjöndin/Johansson bestämt sig för en grej så jobbar vi stenhårt för att det ska bli så.
Underligt förresten att sådana bra erbjudanden inte gäller alla. Tråkigt för mig, kul för dens bonus jag jobbar ihop till då min sådan år efter år lyser med sin frånvaro. Fick i och för sig en ost förra året och det är jag jätteglad för, men den betalar inte besiktningsmannen eller elräkningen!
 
Skämt åsido så ska man nog i dessa tider vara glad för att ha ett jobb vilket jag är, även om man märker att klimatet blir tuffare och tuffare för varje dag. Klyftan mellan arbetare och tjänstemän växer tyvärr också för varje dag och aldrig under min tid i arbetslivet har jag hört så många människor i olika åldrar klaga på smärtor och värk både här och där. Detta är kanske den nya tiden inom industrin.

Annars kan jag förtälla att jag nu gör Sara Wedlund och Elton John sällskap in i glasögonormsklubben. Har haft problem med lite yrsel och spänningshuvudvärk en tid och gick till optikern för att där få reda på att ett par glasögon skulle förbättra min situation markant. Så igår var jag nere på Thelins och valde ut lite olika varianter som jag tog med hem för att vänja mig vid och nu står det och väger mellan två olika par. Ytterligare en anledning till att hoppas på en fet julbonus vill jag lova för dra åt helvete vad dyrt det är med glasögon. Det är fan inte klokt. Jag svor den ramsan när jag kom hem från optikern inför Johanna med glasögon för 1700 i näven och Johanna tröstade mig moderligt med orden: "Men lilla gubben, det priset är bara för bågarna, själva glasen kostar minst lika mycket" varpå jag blev tungandad och försvann bort en stund och fick en chock som inte upphörde förrän jag hörde att REPO-räntan idag sänkts med 1.75% vilket förenklar en fattig mans liv en del. Dock ska jag inte klaga,det finns de som har det värre.


Sara Wedlund på tiden när hon tillhörde de allra bästa.
Foto:Aftonbladet



I kväll har min käre far utmanat mig och Johanna på en bowlingmatch. Jag tackade ödmjukast ja eftersom jag vet att varje träning kana fälla avgörandet i den så ofantligt viktiga VikingBowlingen som har halvtidsfinal den 19:e i denna månad.

Franzén blev genast orolig när han fick höra om mina nypåfunna synbesvär. Alltså, han blev inte orolig för min skull, i helvete heller. Nä, han blev orolig att jag blir en bättre bowlare när jag nu ska få glasögon och på så vis förhoppningsvis se en aning bättre. Franzén lämnade snabbt in en protest som gjorde gällande att en spelare som påbörjat säsongen utan glasögon också måste avsluta densamma utan glysen. Jag vet ine hur det gick med protesten men jag kommer i vilket fall som helst att ha på mig det som stör min käre kollega allra mest, och uppenbarligen är det i detta fallet galsögon.

Om några minuter börjar världens bästa program. Slapshot på Canal+.Sammanfattningar från nattens NHL-matcher.

Franzén går för övrigt numera under namnet "Elgiganten" på VikingLine eftersom vi har upptäckt en enorm utveckling i den mannens kunskaper beträffande de elektriska prylar som gemene man varje dag använder lika naturligt som skithusapapper. Nämligen datorn och mobiltelefonen. Enorma framsteg har gjorts inom detta område. Så sent som förra veckan höll det på att bli inbördeskrig i packningsstationen då Lasse hade kommit åt Caps Lock och datorn då inte lydde hans kommandon på det vis han ville. Nu löste sig detta relativt fort då Lasse Mourinho insåg vad som var på gång att hända och stormade fram och tryckte ur CapsLock-knappen innan både dator och Lasse Mourinho hade legat i en av smältugnarna på gjuteriet.
Mer om min kompis dataframsteg en annan dag!

/~~/


Gamla godingar

Decemberkvällarna är mörka utav bara fan. Men någonstans i illusionen av en decemberkväll så finns det ett vitt tjockt snötäcke,gnistrande kyla och stjärnklar himmel. Detta beror säkert mest på att alla bilder och illustrationer med julmotiv,samt alla världens adventskalendrar och liknande attiraljer alltid är avbildade med snö och kälkar, tomtar och renar. I södra Sverige i verkliga livet existerar inte den bilden mer än kanske max en gång per tio år. I stället är tyvärr december en månad fylld av regn,rusk och plusgrader. Sannerligen inte många plusgrader men ändå tillräckligt många för att man ska bli irriterad på dom. Nej, jag tycker att Moder Natur kan se till att skicka ner 40 cm snö i slutet av november som sedan vackert ligger kvar och pryder december för att sedan, inte övergå till slask i januari utan ligga kvar tills efter alla barnens sportlov för att sedan försvinna på några dagar för att ge plats åt våren.
I verkligenheten är det så här:

November innebär regn ifrån alla möjliga vinklar, konstant mörker samt inte en ledig dag från jobbet förutom helgerna.

December, som faktiskt är min favoritmånad, innebär regn från alla möjliga vinklar, konstant mörker som förvisso lyses upp av alla trevliga juldekorationer, eventuellt kan några enstaka nätter med minusgrader förekomma för att göra det jävligt att ta sig till jobbet då min cykel inte gillar halkan nåt vidare. På julafton tittar man alldeles för ofta ut på en gräsmatta som är grönare än många är under hela året. Nyårsnatten har dock en tendens till att vara kall utav bara fan.

Januari är oftast iskall,men då känns det som det kvittar och man börjar tröttna på kylan innan den knappt kommit.

Februari brukar vara årets kallaste månad, men den är så kort så den kommer undan med det. Man tänker: jaja, februari har bara 28 dagar och sedan är det mars och då börjar våren...

...men se det gör den inte, för när mars börjar så brukar också den allra största mängden snö komma och sedan brukar alltid den obligatoriska -25 graders veckan infinna sig här. Jag har verkligen inget emot riktigt kallt klimat. Vi nordbor behöver det. Det är bara det att jag vill ha det i december och inte när våren ska bryta ut.

April och maj är förrädiska. Man vet aldrig om man ska vakna upp till 24 grader och solsken eller till en klassisk novemberdag.

Och sedan är det sommar igen.

Nä, jag har skrivit det för och skriver det igen. Jag gillar verkligen vintern, när det väl är vinter. Regn och slask finns nog ingen som tycker om.

Har hittat en del gamla godingar från 80-talet på youtube. Håll till godo.
The Phantom of the Opera. Sofia Källgren som här inte kan varit mer ån typ tjugo måste ha varit populär bland hanarna i konungariket vid denna tidpunkt...

Sankta Cecilia. Denna oerhört trallvänliga schlagerlåt som faktiskt kom tvåa 1984 bakom Herrey´s. Lotta Engberg och Göran Folkestad. Lotta Engberg hette Pedersen och Folkestad påminner om någon, men jag vet inte vem. Denna låt är så charmigt töntig att den blir bra. Om Lotta Engbergs kläder var det hetaste man kunde ha 1984 så är jag väldigt glad att tiderna förändrats. Parets koreografi borde läras ut till varje mellanstadieelev under gymnastiklektionen.

100 %. Mer Lotta Engberg. Här betydligt raffigare klädd och nu börjar man förstå varför Filip Hammar hävdar att hans så kallade frikort gäller henne. Triple & Touch med Lasse Kronér i spetsen dominerar. Och Triple & Touch var fyra i originaluppsättningen. Håkan Glänte är den fjärde. Han ses numera som kapellmästare i På Spåret. Alla grabbarna förutom Kronér är dessutom berikade med urläckra, tidsenliga hockeyfrillor.

Jimmy Dean. Gruppen hette Troll och jag minns denna låt mycket väl då Henke fick LP:n på någon födelsedag. Vi gdiggade denna låt samtidigt som vi byggde legoborgar och slogs om vem som skulle få vara den häftigaste legogubben. Jag tror den kom 1989, men det kan ha varit 1990 också.

Proud Mary. Inte med CCR men väl med Carola och Hasse Andersson. Versionen är enligt mig ganska pissig men hela videon vägs upp av att "Kvinnaböske" frågar Carola hur porrigt som helst om "dom inte ska busa lite ikväll".  Säga vad man vill om Carola, men sjunga kan hon.

Teaser Japanese. Per Gessle och kompani har alltså hyrt in en japansk kvinna endast för att vid ett par tillfällen läsa några meningar som definitivt varken gör från eller till enligt mig. En grej hade väl varit om hon stannat kvar och dansat lite eller doat i bakgrunden, men icke. Gessle ser för övrigt ut som sju svåra år.

Nu tar vi dom. Kanske den mest kända sportlåt som någonsin gjort i Sverige och förmodligen även den bästa. Hockeykämparna (Håkan Södergern,Thomas Rundqvist, Anders Eldebrink, Jonas Bergkvist samt någon kille som jag antagligen borde känna till) är hur tuffa som helst. Skulle vilja se en sån video med Sundin,Forsberg,Lidström och de andra.

I was lucky. Synthargrabbarna som kallade sig för "So What" fick i alla fall stora delar av min klass i lågstadiet att önska sig en synth av farbror tomten i julklapp. Första bakslaget kom redan när man upptäckte att det inte alls hette "synth" utan snarare "keyboard" eller ännu mindre coola "elpiano". Jag fick dock en keyboard och började så sakteliga lära mig spela. Jag gick en ytterst oglamourös keyboardkurs hos virtuosen Torgny Berntsson. Dock hade få den talangen som västeråsgrabbarna i videon hade och därför fick man nöja sig men att spela på diverse olika musikuppvisningar inför föräldrar som i alla fall var glada att slippa höra ännu en blockflöjtskonsert.
Jag lade ganska tidigt ner min dröm om att bli en tuff syntare och blev senare trummis i bandet "The Leftovers" med för egen del väldigt varierande resultat.

Har varit och spelat fotboll ikväll. Inte med JIF som man kan tro och som kanske hade varit brukligt. Dock inte heller med något annat lag utan med kompisgänget Emmaboda FF som spelar i B-hallen på tisdagar.

Har även fixat flyttlådor precis som jag sa att jag skulle. Fick väldigt god hjälp av min mor dock. 

Nu får det vara bra för idag!

/~~/


Beundrarbrev

Två veckor kvar till flytten och det känns fortfarande ganska overkligt måste jag säga. Om två veckor får vi nycklarna till ett eget hus med allt vad det innebär.
Det innebär i vilket fall som helst arbete i stora lass, men det är inget jag räds. Vi började så smått redan i kväll att plocka ihop diverse attiraljer ifrån förrådet. En stor plump i protokollet var dock den totala avsaknaden av flyttkartongen, som jag för övrigt var helt säker på att de fanns kvar sedan föregående flyttar, men uppenbarligen hade dom åkt i sopan för ett gäng år sedan och det underlättade som sagt inte packningen alls. Att finna flyttlådor är alltså prio ett för mig under morgondagen för att på så vis kunna fortsätta packningen av våra grejer. Vi rensade i alla fall ut förrådet och fyllde på cirka åtta minuter en svart sopsäck med kläder,väskor och gamla fotbollsskor som var så gamla att dom fortfarande endast tillverkades i kulören svart.

Kul var det också att hitta alla gamla fotografier där fotot från Älmeboda Cup-91, där vi som vanligt förmodligen torskade alla matcher som var möjliga at förlora, var ibland höjdpunkterna tillsammans med ett så kallat potpurri av bilder som min kära vän Frida Hörling satt ihop till min 16 års-dag. Vill också poängtera att det upphittades ett styck beundrarbrev från -95 med texten " Grattis Ante på din 14 års dag! Från några som tycker att du är SNYGG!!". Avsändarna är ännu idag okända även om jag minns att  Henke Fransson som fick ett liknande brev på sin födelsedag några månader senare, var dom på spåren. Nu tror många kanske att en man med mitt oklanderliga utseende får sådana brev nästan dagligen, men där måste jag tyvärr tydliggöra att så inte är fallet. Just detta brev från oktober 1995 är det enda i sitt slag som någonsin dumpit ner i min brevlådan. Observera att detta var långt innan mailandets tid så det var antagligen därför det kom et riktigt brev med de fina orden. I och för sig har inte den kategorin brev ökat sedan E-mailens intåg heller, men ändå.Riktiga brev är trevligt! För i världen kunde ett kuvert innehålla en sån här trevlig hälsning, nu för tiden innehåller dom endast räkningar från folk som ska dela på min lön. Och lägg där till att dom ger blanka fan i om jag är snygg eller inte.

När jag letade vidare hittade jag ett hundratal olika konfirmationskort som jag glömt bort existerade. Inte kort med bilder av vederbörande, nej absolut inte. Kort med ett namn på. Egentligen en ganska meningslös sak, men något smart företag någon gång i tiden kom på idén och sedan dess tror jag inte det finns en konfirmand som inte byter namnlappar med sina kamrater i deras strävan mot bekräftelse av sitt dop och sin kristna tro...

I morgon lär det bli en tur till Hämtmöbler för att slänga ett getöga på deras sortiment. Jag vet av erfarenhet ( en veckas PRAO 1995) att den affären har potential och handlade faktiskt den absolut största delen av min möbelarsenal när jag flyttade hemifrån för åtta år sedan.

Alla är väl medvetna om att det idag är den första december. Detta datum var mer eller mindre heligt för mig när jag var liten eftersom det innebar att det nu var legalt att öppna första luckan i chokladkalendern. Nu öppnade jag i regel samtliga 48 luckor, brorsans också, innan denna dag var slut, men det var i alla fall mer legalt att göra det i december än i november.

Eftersom vi nu går in i julmånaden så passar väl tidernas vackraste julsång bra. Jag länkade nog ett tjugotal gånger till denna klassiker även förra året men den är så bra så jag gör det igen. Hon är även vacker som en dröm fröken Carey.

Sviterna efter Allsbocupen har inte lagt sig ännu. En otränad spelare som jag får nog skylla sig själv. I och med fjärdeplatsen för oss i JIF så har faktiskt Lasse Franzén krupit till korset och ändrat mitt attribut som fotbollsspelare från "Fullständigt oduglig" till mycket mer smickrande "mindre lyckad". Det värmer min käre vän, det värmer. Mitt mål är att nå platån för kort och gott "dålig" innan jag lägger av. Jag har ett par pinnhål kvar att klättra, det inser jag men jag ska göra mitt bästa.
Lasse Mourinho följde turneringen från läktaren och skall enligt egen utsago ha varit imponerad av oss och jag kunde inte låta bli att fråga vilka han tyckte utmärkte sig i laget. Mourinho räknade upp alla namnen i laget. Alla utom ett... Mourinho hade sammanfattat min insats med att ge mig plus för två aktioner under turneringen men minus för tjugofyra. Men vad gör det. "Solen går upp en annan dag" som den store skalden Larus Franze lär ha sagt någon gång...
Solen går upp en annan dag... förslagsvis redan i morgon om det inte kör ihop sig ordentligt under denna årets första decembernatt.

/~~/

Rapport från Allsbo

I går var det som bekant dags för Allsbo-cupen igen som precis som vanligt spelades i Allsbohallen i Broakulla. Årets turnering var den åttonde i ordningen och skulle visa sig bli den näst bästa ur JIF-vinkel.
Vi kom till spel med ett riktigt bra lag och insåg tidigt att vi skulle ha goda möjligheter att göra en fin turnering. Axel var för dagen utespelare till följd av en axelskada så därför vaktade profilen Patrik "Nordan" Nordström holken och gjorde det med den äran genom hela turneringen.

I första matchen gick det dock riktigt snett inledningsvis.Vi mötte Orrefors som direkt visade att dom var minst en klass bättre än oss. Orrefors som var stärkta av sitt nyförvärv, Rickard Jäghagen som äntligen tagit sitt förnuft till fånga och satsat högre, för Rickard är en klasspelare. Nu visade det sig att hela Orrefors var ett lag med klass och dom gick direkt upp till 3-0 innan vi ens vaknat. Efter att ha ryckt upp oss väsentligt under den andra halvan av matchen då även Peter Andersson tryckte dit en reduceringsboll så skrevs slutresultatet till 3-1 i Orrefors favör.
Dennis Randewall spelade fem minuter på hela turneringen, de första fem i denna match, och under den tiden hann han med följande:
* Vara på planen vid samtliga tre baklängesmål
* Göra två självmål
* Bli skadad
* Bli utbytt
* Bli ompysslad av Kent Fransson

Det mina damer och herrar finns det folk som inte mäktar med under en hel karriär.

I andra matchen så stod Pukeberg för motståndet och Puke var bra, egentligen var dom bättre än oss men dessbättre för vår del så storspelade Nordan i målet och Pukeberg bör nog träna avslut för jag vet inte om jag någonsin sett ett lag bränna så mycket öppna lägen. Brände lägen gjorde emellertid inte vi. Pettan, Oscar Ahlström och Andreas Klevtun gjorde varsitt fint mål och eftersom Puke inte mäktade med att stänka dit mer än ett så knep vi alla poängen i den matchen.

I tredje matchen så mötte vi Lessebo. Ett Lessebo som inte gett oss någon skrämselhicka, och vi var dessutom stärkta av vinsten i matchen innan så vi gick in på planen med gott hopp om både seger och ett sjumilakliv mot en slutspelsplats. Nu blev det inte riktigt så. Lessebo spelade ganska bra och de två mörkhyade killarna som spelade på topp tillhörde turneringens absolut bästa, och dom gjorde lite som dom ville med våra backar. Dock hade vi ett hemligt vapen i form av Axel Karlsson som vanligtvis står i mål men idag alltså spelade forward och gjorde det bra. Lessebo tog ledningen två gånger om men bägge gånger kvitterade "maulvaktajävlen". Sedan följde en omdiskuterad situation när det återstod ungefär fem minuter av matchen. Lesseboanfallaren slänger i väg ett skott som tar i undersidan av ribban och ner på mållinjen innan Patrik tar bollen. Benjamin Focak som dömde signalerar för mål och visar samtiidigt att bollen var en dryg halvmeter över linjen vilket är märkligt eftersom jag själv var ungefär två meter från mållinjen så såg jag att bollen antagligen var mer inne än ute men så vitt jag vet ska hela bollen vara över linjen och det min gode herr Focak, det var den inte. Nu är det emellertid som så att domare väldigt sällan ändrar beslut oavsett om dom är rätt eller fel, och så inte heller i detta fallet. Lessebo knep alla poängen och vi blev snuvade på ett jätteläge att gå vidare.
Hade vi fått med oss den poäng vi borde haft från denna matchen hade seger mot Bosnien/H i sista matchen räckt för avancemang.

Och i sista gruppspelsmatchen så var förutsättningarna kanske inte glasklara men ändå. VI behövde vinna mot B/H och vi skulle antagligen behöva vinna med en hel del mål för att på så vis hålla Pukeberg och för all del även Bosnien bakom oss i tabellen.
Vi genomför matchen på bästa sätt och är överlägsna och vinner med 4-1 och kunde kanske till och med ha vunnit med mer. Peter Andersson svarade för tre mål och Robin Franksson ,som enligt egen utsago aldrig gjort mål på något annat lag än just Bosnien/Herzegovina, gjorde sin vana trogen mål i även detta mötet.
Nu skulle det visa sig att detta var precis vad som behövdes för att nå slutspelet. I sista gruppspelsmatchen möttes senare B/H och Puke och inför den matchen behövde Pukeberg vinna med fyra mål. För att Bosnien skulle gå vidare krävdes att dom vann med sex mål. Matchen var jämn i början och lagen följdes åt upp till 2-2 men sedan rann målen in med en obehagligt hög frekvens bakom den bosniske målvakten. När Pukeberg gjorde 5-2 med 90 sekunder kvar att spela kändes det nervöst. Det kändes faktiskt som att nybroiterna skulle hinna med ett till innan slutsignalen. och med en enda ynklig sekund kvar av matchen så träffar Pukeberg ribbkrysset så det ekade i hela Allsbohallen. Dock kunde inte ens Benjamin Focak döma det som mål så därför gick vi vidare. Välförtjänt.

I semifinalen så fick vi en lektion av Emmaboda som var klart bättre än oss och dom spelade stabilt och säkert och släppte inte till någonting bakåt. Mattias Evestål (2)och Koffe Pumplun såg till att slutresultatet blev 3-0 till EIS och det speglade matchen ganska bra. Vi hade kanske lite överdrivet stor respekt för Emmaboda, men föll helt enkelt mot ett bättre lag och fick i stället rikta in oss på tredjeprismatchen...

Där vi fick möte Lindås/Långasjö som åkte på en 4-1-förlust mot Orrefors i den andra semin. L/L var inte alls lika bra som EIS och vi kände att vi nog skulle kunna ta hem bronspengen. Nu blev det inte så för L/L satte sina chanser och vi gjorde det inte. Lindås/Långasjö vann matchen välförtjänt med 3-1 och vi slutade fyra i turneringen. Turneringen som även var den sista som vår tränare Per Johansson gjorde med oss.Så det passade bra att vi avslutade snyggt även om lagen i slutspelet kanska var någon klass bättre än oss.
På det hela taget så kämpades det vilt i JIF hela dagen och har vi denna inställningen i serien iår så tror jag verkligen att vi kan vara med och slåss om uppflyttning.
Bäst i JIF idag var Patrik Nordström och Peter Andersson. Alla övriga var också riktigt bra idag, framför allt imponerade Axel Karlsson med ett väl utvecklat målsinne!

Orrefors slog senare EIS i finalen och blev välförtjänta vinnare av turneringen.

Nog om Allsbo.

Sitter just nu och laddar upp inför eftermiddagens övningar på Café Emma. Det är ju som bekant julskyltning och det innebär att många kommer och fikar, och det i sin tur innebär att det blir mycket disk vilket i sin tur gör att jag inte kan ligga i soffan i eftermiddag och kolla på halvtrötta fotbollsmatcher.Nä, jag är förste diskplockare på caféet vid såna här tillfällen och så även i dag.
Ni som har vägarna förbi är varmt välkomna. Det öppnar runt 14.00 om jag inte minns helt fel!

Annars har vi julpyntat här hemma idag. Eller rättare sagt har Jojje julpyntat. Jag har dammsugit och städat toaletten vilket inte är fullt så glamouröst, men ack så viktigt.

Igår kväll var vi på kalas hos Sjöndins i Broakulla med förstås Sjöndins själva, men även mina föräldrar och Jockes flickvän Saras föräldrar. En trevlig kväll med god mat och dryck avslutades dessvärre för min del med en huvudvärk modell värre. Vi hade tänkt att festa loss lite borta hos Pettan efter kalaset men det blev bara en kort artighetsvisit innan Jojje och jag åkte hem och sov. En lång dag kräver snarare sömn än alkohol tänkte jag och somnade ovaggad innan huvudet ens hunnit nudda kudden.

Johanna och jag blev igår utsedda till gudföräldrar åt Liam. Nu heter det inte gudföräldrar längre utan faddrar. I vilket fall som helst så accepterade vi erbjudandet med stor stolthet och glädje. I mellandagarna ska lillkillen döpas och om jag har förstått det rätt så är min uppgift att förse prästen med heligt vatten!

Nu ska jag förbereda diskplockandet.

/~~/

Offsidefällan

Har idag tagit itu med de första julklapparna. Grunderna till ett par riktigt fina klappar lades ikväll. Mer kan jag inte förtälja då de tänkta mottagarna antagligen läser denna blogg. Annars tycker jag att det är väldigt väldigt svårt det där med julklappar. De riktigt fina grejerna är för dyra så de köper man inte och skitgrejerna är för billiga och för dåliga så de köper man inte heller så vad julklappshandeln för mig går ut på är att hitta mellanting. Nu är detta inte lätt eftersom när jag är inne i en för mig ointressant affär närhelst på året drabbas jag lätt av svettningar och vill helst ut därifrån. I julhandlen, när köerna är långa som ösregn, så multipliceras den känslan. Det var smidigare förr när man var åtta och bara tömde sin låda ifrån träslöjden och vips hade man julklappar till hela släkten. Morsan kunde få ett tvåhövdat monster, farsan en helt feldimensionerad smörkniv, mormor och morfar kanske man gav en teckning och kusinerna fixade morsan klappar åt. Det var bättre förr. Eller det var det kanske inte ändå. Men det var annorlunda förr. Så skulle jag nog vilja sammanfatta det.

En sak som alltid har varit likadan, och framförallt lika tråkigt är tandläkaren. Dit ska jag i morgon. På en fredag. Det kastar omkull hela mitt system om att göra veckans alla tråkiga uppgifter på måndagar, tisdagar och onsdagar för att sedan bara ha det bra torsdag, fredag och lördag för att sedan använda söndagen som en såkallad uppsamlingsdag där man får ta i itu med saker man borde hunnit med i veckan men av någon anledning hoppat över.
Men tillbaka till tandläkaren. Jag var där för snart två år sedan och fick rikligt med beröm för mina tänder då. Dock åkte jag på en utskällning modell värre när man gjorde en undersökning av mitt tandkött och konstaterade att snusningen gått hårt åt min muns mjukdelar och minns jag inte fel så hotade tandläkaren mig bokstavligen till livet om jag inte slutade snusa genast. Jag slutade inte genast men jag slutade fyra månader senare och håller som bekant fortfarande uppe.
När jag var där sist gick jag med i någon form av gruppsystem som innebar att man betalade en viss summa för att få komma tillbaka på kontroll regelbundet. Jag hamnade i den billigaste klassen och fick betala 800 kronor för två års fri undersökning vilket då skulle innebära att jag skulle bli kallad två gånger plus att den undersöknigen jag var på skulle bli gratis. Jag gillade erbjudandet och skrev under pappren direkt. Dock har jag inte blivit kallad förrän nu och ska dom hinna trycka in en undersökning till innan april så får dom jobba på.
Ska ta upp det här med dom i morgon. Det är skillnad med mina väninnor på vårdcentralen. Dom ställer alltid upp för mig, speciellt i tider av svåra fingerskador...

...som Markku Ahonen så pricksäkert noterade på sin avdammade innebandyblogg tidigare i kväll, så kommer jag alltså att spela Allsbocupen såvida inget händer i kväll, i morgon eller på lördag. Jag vet att Ahonen i smyg håller tummarna lite extra för JIF efter att han sett oss vinna med förkrossande siffror i de bägge derbyna under säsongen och i framförallt höstderbyt fått se en spelare med nummer 8 på ryggen i JIF som spelade som en gud och mindes tillbaka till mellankrigstiden då han själv löpte på planen med samma lätta steg, samma fina tillslag och samma blick för spelet som tidigare nämnde nummer 8...
Markkuulio hävdar också att man inte kan bli offside inomhus. Det vågar jag med 100% säkerhet lova att man visst kan. I Tipshallen till exempel eller i ishockey. Eller i Boda, där du bor Markku, för du har varit offside så länge jag vetat vem du är!




Markkuulio jobbar hårt på att lära sig förstå offside-reglen


/~~/


Ljus i mörkret

Det är skumt utav bara fan ute nuförtiden. Det är mörkt när man cyklar till jobbet och det är mörkt när man cyklar hem. Det är med andra ord ganska mörkt nu. Det blir förvisso mycket bättre i december då alla trevliga juldekorationer dyker upp i fönstren och utegranarna på många av de tomter man cyklar förbi på morgnarna är tända och gör sitt till att lysa upp decembernatten. Nä, jag har som sagt egentligen inte så mycket emot varken vintern eller mörkret bara jag slipper slasket och regnet för det är det tråkigaste jag vet.

I går kväll var det träning i Allsbohallen när formen skulle slipas inför hemmaturneringen på lördag, Allsbocupen. Det var väl lite halvtaskig fart på träningen igår, men skoj hade vi och svettiga det blev vi också. Laget togs ut till cupen på lördag och jag fick en plats och känner mig riktigt sugen. Så sugen faktiskt att jag beslutat mig för att hoppa över julbordet med jobbet på fredag kväll av den enkla anledningen att chansen hade varit stor att julmat inte hade varit det enda som slunkit ner i magen utan även den så förrädiska julsnapsen hade nog gjort sitt till att göra kvällen trevlig. Och av respekt för mina lagkamrater vägrar jag komma bakfull till en samling. Visserligen hade det fungerat alldeles utmärkt att gå på julbord med jobbet nykter men jag har också lovat Johanna att vi ska åka till Kalmar för att kika på möbler till huset och då stressar vi inte hem utan jag hoppar helt enkelt över julmaten till förmån för IKEA. Det var en mening jag aldrig skrivit innan.

Man får inte heller glömma att världens bästa program, På Spåret, drar i gång på fredag kväll och det tänker inte jag missa.

William Gallas är nog inte så populär i Arsenal. Han var ganska illa omtyckt redan innan gårdagens match men efter att han stoppat ett skott från en egen spelare på motståndarnas mållinje, och det sedemera inte blev något mål så steg han nog inte i graderna.

Allsbocupen inleds för Johansfors klockan 12.40 då Orrefors står som motståndare. En mycket tuff nöt att knäcka då Orrefors för det mesta är bra inomhus. Sedan rullar det på med matcher mot Puke,Lessebo och Bosnien. Jag ser fram emot denna cup. I den första gruppen som sepals på morgonen återfinns resten av kommunlagen ,L/L,EIS, Vissefjärda och Boda, som tillsammans med Skruv gör upp om slutspelsplatserna. Klockan 9.00 sparkar turneringen igång med matchen mellan VGIF-L/L.

Våra värsta år med Al Bundy i spetsen är underhållning på allra högsta nivå. Så även 2 1/2 men.

Lasse Mourinho kom till jobbet med en hel låda med skumtomtar i morse. VikingLine är som bekant svårt beroende av den varan så därför var Mourinhos tilltag allmänt ansett som ett mycket bra initiativ och jag vill härmed uppmuntra övriga i min närhet att göra detsamma. Johanna har dragit igång någon form av diet här hemma vilket innebär att jag inte får i mig alla de godsaker jag behöver så därför kan jag behöva lite "mellanhänder" utplacerade lite här och var på byn, så jag skulle uppskatta om så många som möjligt stod utplacerade med förslagsvis skumtomtar eller annat smågodis.
Jag gillar inte dieter. Jag gillar mat. Mat innehåller kött, potatis,sås och sallad. Varken mer eller mindre. Nu förtiden är det en sak av de fyra som är ganska så kraftigt överrepresenterat här hemma. Tänkte jag skulle bjuda henne på Zorbas på fredag. Ska bli intressant att se hur hon tacklar det. Tackar hon nej går jag dit själv. Punkt slut.


Kärlek i en liten påse...



Ibland vill man bara sjunka igenom jorden... En sak är att göra en sådan sak i tredjedivisionen i Luxemburg eller liknande. En helt annan sak att göra det i NHL.  Ryan O´Byrne har nog aldrig önskat så hett att han skulle missa mål... Men som alla vet så styr Murphys lagar planeten och inte ens NHL-spelare går säkra. Det hade definitivt hänt mig med.

Och det händer fotbollspelare också.

För övrigt är det just nu ungefär 11 280 timmar eller 470 dygn sedan jag senast tog en snus. Suget har minskat markant men jag hade fortfarande kunnat krossa en hord skenande bufflar för att få lägga in en snus och sedan inte falla tillbaka in i det.

Någon vis person har räknat ut att om Jordens historia skulle komprimeras till ett år med start på nyårsdagen klockan 00.00 och vi nu befinner oss ganska exakt ett år framåt i tiden nämligen nyårsafton klockan 23.59.59. Om det var så så skulle dinosaurierna ha levt ungefär mellan luciadagen och annandag jul, den första människan skulle ha traskat om kring för sisådär en fyra timmar sedan. Och inom ramen för den senast gångna sekunden så finns två världskrig, åtskilliga månfärder, fantastiska idrottsliga och andra suveräna prestationer.Jesubarnet ska enligt samma teori för första gången ha sett dagens ljus för 14 minuter sedan och det hade varit 7/1000-dels sekund mellan jularna och ett genomsnittligt människoliv skulle i sådana fall vara i en knapp halvsekund.

Ta väl vara på din halvsekund!

/~~/


En måndag som skiljer sig

Denna måndag har skiljt sig från övriga måndagar. Den har varit kallare än större delen av årets andra måndagar, den har också varit mörkare än sina måndagsbröder under den varmare tiden av året. Och sedan så har denna måndagen även innehållit den lilla detaljen att vi har skrivit på pappren på vårt hus vilket innebär att handpenningen är betalad, eller det är den faktiskt inte än men den kommer att bli det under kvällen, och det i sin tur innebär att affären mer eller mindre är i hamn vilket känns fantastiskt. Tillträdesdagen är redan om tre veckor, den 15:e december, och målsättningen är att vi ska bo i vårt hus redan till jul. Faktum är att det inte är så värst mycket som ska göras utan huset är i fint skick, men lite tapetsering, målning och montering av möbler kommer det förstås att bli. Den stora grejen blir lite längre fram i vinter då vi ska byta tak men vi väntar med spänning på diverse offerter från olika företag för att kunna jämföra prisbilderna. Att det finns så många som pysslar med takläggning i omnejden visste jag inte. Nu vet jag.

Annars har denna måndag som sagt varit kall utav bara fan och det är väl bara att inse att så är det när hösten börjar slumra in och vintern börja krypa fram. Jag personligen gillar vintern. När det är vinter med snö och rikligt med minusgrader. Inte när det är fyra plus och regn ifrån alla tänkbara vinklar och stormar som av någon jävla anledning alltid blåser åt motsatt håll åt vilket jag cyklar.
Nä, gärna vinter men i så fall ordentlig vinter.

Nybro Vikings verkar ha det ohyggligt tungt just nu. Inte en enda jävla poäng på miniturnén i norr med matcher mot Sundsvall (0-1) och Björklöven i går (3-7) gör att man nu sladdar i tabellen och halkade ner under strecket som innebär negativt kval. Nu väntar en måstematch på onsdag hemma mot Mariestad. Fan, jag som verkligen trodde på Vikings i år. Jag anser att det är väldigt länge sedan man förfogade över en sådan bra trupp. Men jag kommer aldrig att fatta hur fan man tänker när man lånar in någon Elitseriefjunis som ska spela två matcher för att sedan försvinna. Underligt som tusan om ni frågar mig.

Även Tampa går det dåligt för. Torsk i natt hemma mot Johnny Oduyas New Jersey Devils med hela 7-3 efter att Dainius Zubrus av alla jävla människor stänkt in fyra baljor för nästan-newyorkarna. Den inte så värst notoriske målskytten Zubrus tangerade därmed Devilsrekordet för antal mål i en match. Typiskt att han gjorde det mot just Tampa.

I dag är det bara en månad till tomten kommer... Ett år går fort. Snart är det dags att plocka fram brassestolarna igen.

Henke Larsson gjorde debut i går kväll i Superligan i innebandy. Jag skulle vilja påstå att han gjorde det med godkänt resultat. Larsson fick sju byten tror jag och spelade förståndigt när han var inne. Helsingborg vann matchen med 7-6 efter förlängning mot Jönköping. Henke gav efter matchen alla förståsigpåare en knäpp på näsan när han talade om att han var 37 år och fullt kapabel till att välja själv vilken/vilka idrotter han skulle ägna sig åt.
Man ska ägna sig åt sådant man tycker om. Svårare än så är det inte.

Innebandy beskrivs av åsiktsmaskinen Markku Ahonen vara en "hobbysport som med fördel utövas av tjejer". Ja, då ser i alla fall inte jag några hinder till att du ska prova...

För övrigt spelas det innebandy tisdagar och fredagar nere i Flygthallen om det finns någon där ute som vill vara med.

I morgon kommer dessvärre inte jag att spela innebandy då jag räknar med att träna boll i Allsbohallen. Jag gjorde såsongens första inomhusträning förra tisdagen och känner att jag nog ska träna även i morgon. Jag tror det får bli så. Dels så är det skoj och dels planerar Sjöndin att baka julgodis snart och då är det nog bra om jag har rört lite på mig innan dess, för hennes julgodis är gott utav bara fan.


Det gäller att inte trötta ut sig innan träningen...



Måste skaffa mig en pannlampa så jag kan springa min runda även under vinterkvällarna. Är inte mörkrädd eller så men att springa de kilometrarna som går igenom skogen utan tillstymmelse till ljus, skulle med alla sannolikhet innebära sjukskrivning och det är det sällan läge för. Det är för övrigt ganska exakt ett år sedan jag drabbades av den oerhört svåra armskadan som ingen läsare av denna blogg kan ha missat. Så vid detta dagset förra året var jag sjukskriven med vansinniga smärtor i mitt vänstra pekfinger som ju all vet sitter på vänster hand vilken i sin tur sitter på vänster arm och därför väljer jag att kalla den skadan för armskadan för att på så vis uppnå full effekt. Jag missade Allsbocupen på grund av denna incident vilket jag har för mig roade vissa andra bloggare i kommunen.



Nu ska jag betala in en styck handpenning på ett styck hus.

/~~/


Avskedsfest

Ska väl inte sticka under stol med att det finns tendenser till en så kallad bakfylla i mig idag. Det hänger antagligen ihop med att det igår var ett hejdundrande kalas på Harry´s i Kalmar när Viktor Elm hade en avskedfest eftersom han försvinner till Holland om någon vecka.

Redan klockan halv tre bar det av mot Kalmar för mig, brorsan, Johanna och Dennis eftersom vi hade planerat att käka lite buffé på Zorbas för att på så vis ha en rejäl och bastant grund att stå på inför kvällens kommande prövningar. Jag gillar buffén på Zorbas. Enkelt och gott och inte minst viktigt ur en smålännings perspektiv, billigt och prisvärt. Efter denna grund så stövlade vi bort till Krögers för att knäcka varsin bärs innan Viktors lägenhet skulle tas i besittning. Öl på puben är av någon outgrundlig anledning ungefär fyra gånger godare än en vanlig burköl även om märket är det samma och jag kan inte fatta varför. I vilket fall som helst så fick vi öl så det räckte och blev över då den stackars servitrisen olyckligtvis tappade en styck Zlatopramen över vårt bord och dessvärre fick brorsans skrev känna på smaken av tjeckiskt kvalitetsöl. Nu är inte någon av oss av det argare slaget utan detta löste sig på bästa sätt och alla var nöjda och glada när vi någon timme senare traskade bort mot mellanbroder Elms lägenhet där ytterligare några enstaka öl skulle sänkas under kvällen bland annat till tonerna av spelet Rock Star som kan vara den största uppfinningen sedan Ballerina-kexet.

Jag blev tidigt tilldelad en gitarr och Evestål fick den andra. Brorsan blev batterist och Henke Space fick mikrofonen och visade att han kunde behandla den på samma ypperliga vis som han gjorde på tiden i högstadiet, då i det omåttligt populära Virus som mest spelade covers på AC/DC eftersom gitarristen Linus Hägerbrandt på den tiden var ett av världens största fan till den gruppen.
Vi lirade Rock Star som gudar ett tag men beslöt oss senare för att lägga ner musikkarriären. Vid denna tidpunkt var lägenheten ganska ordentligt fylld och jag fick stifta bekantskap med den i bloggvärlden välkände SIBA-Linus. Mycket trevlig prick för övrigt, annars innehöll förfesten mest folk från Emmaboda med omnejd.

Ett par timmar senare tågade vi ner mot Harry´s där festen fortsatte i samma tempo som den hade börjat med öl i stora mängder och mängder av oerhört intressanta diskussioner med bland andra en av mina stora förebilder, Henrik Rydström som jag måste säga var en väldigt, väldigt trevlig person. Om han tyckte att en styck onykter Andreas Johansson var detsamma låter jag vara osagt då jag kan tänka mig att jag kan vara lätt irriterande efter ett gäng bärs i kroppen. Jag kan förvisso vara irriterande även utan öl, men det vet inte Rydström...
Fick för några minuter sedan ett MMS av Julia Ekfeldt med en bild av Kalmars nummer 8 och Johansfors dito och där verkar stämningen vara på topp i alla fall!

Det skulle bowlas också men jag lät bli det eftersom jag antagligen inte hade träffat vatten från en båt.

Viktor själv mös runt och bara verkade må bra och har nu en väldigt lyckad avskedsfest med sig minnespackningen till Holland. Sånt kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet om det skulle dyka upp hemlängtan där nere.
Så om du läser detta Viktor vill jag tacka för en jättetrevlig kväll och önska dig all lycka i Holland! Jag är helt och fullt övertygad om att du kommer att fixa det briljant. Tack ska du ha.


Eveståls flickvän Hilda Moline hamande i tuffast tänkbara bowlinggäng. Hilda själv förstås,Patrik "Bagarn" Rosengren, Marcus Lindberg och Henrik Rydström. Hur det gick för henne vet jag inte men jag tror hon höll jämna steg med det järngänget.

I dag har jag således fått lida för att jag knäckte någon öl för mycket och det här därför blivit ryggläge i soffan med ögonen på någon halvtaskig film om Amish-folket vilket säkerligen kan vara intressant vissa dagar, denna söndag passade det utmärkt att vila ögonen till och sova bort betongkepsen.

Antar att eftermiddagen kommer att fortlöpa i det inslagna mönstret med tillägget att det kommer att lagas tacos någon gång under dagen och senare under kvällen kommer Henke och Sofie att dyka upp på en liten kvällsfika.

Nu får det vara bra för denna gång!

/~~/

VikingBowlingen, deltävling 3.

Man kan säga att denna trejde deltävling på ett vis fick en så kallad "IÖU", det vill säga en Icke Önskvärd Utgång. Men för egen del kunde det ha varit betydligt värre. Efter två timmars slit på banan så kunde vi till slut kora segraren. Dessvärre var inte segraren jag utan min största antagonist, Lasse Franzén. Denna annars så oberäkneliga bowlare satte standarden tidigt genom att i första rundan nosa på mitt VB-rekord på prydliga 193 poäng. Franzén hamnade efter ett makalöst fint spel på suveräna 191 pinnar och efter den starten var det givetvis uppförsbacke för övriga i VikingBowlingen. Speciellt eftersom vi inte alls kunde hänga med från start och hamnade efter med åtskilliga tiotal poäng (Mange 130, jag 124 och Frisk på 111 pinnar) så kändes det redan här som om detta skulle bli en tuff uppgift.

I andra runda så spelade egentligen ingen speciellt bra och jag var faktiskt den enda som var över 110 poäng med min för kvällen bästa runda med 134 poäng. Frisk tappade ordentligt med mark då han kom sist på blygsamma 89 pinnar och hans tredje runda under 90 denna säsong var ett faktum. Kvällens konung , Franzén, ( trodde aldrig jag skulle skriva den meningen) visade sig mänsklig och mäktade bara med i sammanhanget futtiga 110 poäng medans den totala ledaren Mange Matsal var ännu sämre med för honom katastrofala 106 poäng. Detta innebar att Franzén efter två spelade rundor hade en ledning på imponerande 101 poäng på jumbon Lasse Frisk alias Lasse Mourinho. jag var närmast jagande med med 43 poäng upp medans mange låg ytterligare 22 bakom mig.

I tredje rundan så spelade Mange upp sig till viss del och vann till slut rundan på 137 poäng före mig som hamnade på 127 poäng och var då ändå före både Franzén på 124 och Frisk som var sist för tredje rundan i rad med 122 poäng. Mange knappade därmed in värdefulla poäng på mig och Franzén som sannerligen var ur gängorna vid denna tidpunkt. Nu var inte glappet mer än 40 poäng mellan mig och Franzén inför sista medans Mange Matsal hade 12 ytterligare poäng att ta in. Mourinho låg vid denna tidpunkt hopplöst sist, 103 poäng efter Franzén som i sista rundan skulle visa sig vara väldigt sparsam med barmhärtigheten.

I fjärde rundan så bärjade alla ganska trevande då alla insåg åt vilket håll det lutade. Franzén skulle, såvida han inte drabbades av dubbelt benbrott eller ölförgiftning vinna denna prestigefyllda tredje deltävling om inte jag, Mange eller Mourinho skulle överträffa oss själva och sopa banan med den långhårige. Resultatet blev precis tvärtom och Lasse Franzén spelade drömbowling och sopade banan med oss och späntade i med vackra 177 poäng och vann den tredje deltävlingen fullkomligt överlägset. I poängstriden bakom var promisserna för mig enkla. Jag hade råd att förlora med ungefär 10 poäng mot Mange och ungefär 60 poäng mot Frisk så jag gick ganska avslappnat ut och spelade en ganska medioker runda som likväl hamnade på 119 poäng och detta var ändå på betryggande avstånd mot Mange då han endast mäktade med 95 poäng. Frisk hade förvisso en bättre runda än mig och hamnade på 137, men det räckte inte för demontränaren som hamnde sist, nio poäng bakom dagens besvikelse Mange Matsal.
Lasse Franzén slutade på imponerande 602 poäng och blev därmed förste man över 600 poäng och satte därmed ett nytt prydligt VB-rekord för antal poäng under en deltävling.

Nu är det oerhört jämnt i toppen på sammandraget.
1. Magnus Johansson, idag 468 poäng och 1 sammandragspoäng för sin tredjeplats. 6 poäng totalt.
2. Lasse Franzén, idag 602 poäng och 3 sammandragspoäng för sin vinst. 5 totalt och bättre målskillnad än mig.
3. Andreas Johansson, idag 504 poäng och 2 sammandragspoäng för min andraplats. 5 poäng totalt.
4. Lasse Frisk, idag 459 poäng och i och med jumboplaceringen inga poäng och står därmed kvar på 2 poäng totalt.

Man kan sammanfatta det hela med att Franzén var överlägsen idag och vann rättvist. Jag kom tvåa men tappar ändå på något underligt jävla vis min andraplats i sammandraget till Franzén som jag i och försig har lika många poäng som men som har en klart bättre målskillnad än undertecknad.För Lasse "Mourinho" Frisk är decembertävlingen helt vital för hans framtida vidkommande i VikingBowlingen. En vinst där är nästan ett måste för Stjärntorpets stolthet.
Nu ska det bli oerhört intressant att höra snacket i morgon på banan.

Halvtidsfinalen äger rum fredagen den 19:e december på bana 7 i Nöjeshuset. Då tar vi nya tag.

/~~/

Att hålla huvudet högt

Det börjar märkas nu. Det börjar sannerligen märkas nu. Vadå kan man undra. Jo att det är VikingBowling i morgon. Det börjar märkas nu. Det råder nämligen en högst infekterad stämning på VikingLine där ingen numera går säker. En del försöker att hitta en kamrat att hålla ihop med, andra anser att man klarar psykkriget bäst själv. Vad som står helt klart är att sedan Lasse Franzén petade ut snorkråkan så går ingen säker och det enda som kan få tyst på honom är en sistaplats i morgondagens tredje deltävling. Det ryktas för övrigt om storpublik vilket gör att srämningen på banan så här dagarna innan är ännu värre,då ingen vill framstå i dålig dager inför ögonen på fansen. Jag personligen tror på en mycket jämn tävling i morgon och att väldigt mycket avgörs i det så viktiga "spelet utan boll", det vill säga psykningar, öldrickning och liknande. Jag återkommer med resultatet under morgondagen.

En incident som jag har fått nys om via mina stensäkra källor är den så kallade "long-distance-call-incidenten". Mannen som detta hände vill vara anonym och helst av allt inte kännas vid denna historia och än mindre få den uthängd här på bloggen, och det respekterar jag,så därför väljer jag att fingera hans namn. Låt se vad vi ska kalla honom...hmmm.....nu vet jag... Frasse Larzén!
Frasse Larzén har en dotter som vi för enkelhetens skull kan kalla för Annah. Annah och hennes kompis åkte för en dryg vecka sedan till ett land som ligger långt långt borta. Thailand. Frasse ville, som den fina och ansvarstagande far han är ringa och höra i fall allt var väl med sin högt omtyckta dotter och hittade ett telefonnummer på de två kamraternas resedagbokssida. Detta nummer bestod av ett 20-tal siffror och Larzén bestämde sig en kväll när saknaden efter dottern rev i hans hjärta, att nu, nu var det dags att ringa sitt första telefonsamtal utomlands någonsin.
Frasse knappade in siffrorna på sin telefon, alla 20, och efter ett tag går signalen fram. Någon svarar i andra änden och Frasse blir lite fundersam. Rösten i telefonen var förvisso svensk, men inte Annahs. Frasse Larzén grymtar något och lägger på luren för att sekunderna senare göra ett nytt försök. Denna gången knappar han in numret med närmast otäck precission och helt förvissad om att han slagit det nummer som de unga damerna angivit på deras tidigare nämnda sida så lutar han sig tillbaka i fåtöljen med gott hopp om att få höra sin dotters röst. Men se på fan, samma röst som vid första försöket svarar i andra ände. I sitt trägna slit att få prata med sin dotter visar det sig att han vid inte mindre än två tillfällen ringt upp en stackars vettskrämd farbror i Moheda som väldigt oväntat fått den gamle smygvikingen Larzén på halsen. Frasse undrar vem det är han pratar med (vi på jobbet misstänker att han inte frågade snällt utan att det eventuellt kna ha funnits med något enstaka barnförbjudet ord i öppningsfrasen till Moheda-farbrorn.Nu hävdar Larzén att så inte var fallet) och farbrorn förklarar hur det ligger till.
Vad jag undrar är hur i helvete man kan slå ett 20-siffrigt nummer och lik förbannat inte komma längre än Moheda. Det finns bara en som lyckas med en sådan sak. Till saken hör att det efter ett tag löste sig och Frasse fick prata med sin dotter och allt var frid och fröjd.
Ett tips, låt aldrig den mannen ringa och beställa pizza. Det skulle kunna sluta med att Sverige tvingas köpa loss Hawaii från USA och/eller forsla hit Vesuvius från Italien.

Är ensam hemma även i kväll då Jojje fortfarande är i Malmö för att passa lille Liam.  Hela dagen har de två varit själva ochd et har enligt bekräftade uppgifter gått alldeles utmärkt vilket jag var helt övertygad om att det skulle göra också!

I kväll spelar Sverige mot Holland men inte fan fanns det någon Viktor Elm i startuppställningen denna gången heller. Tror dock att han kommer in. Det bara måste han få. Sveriges bästa mittfältare bör inte sitta på bänken, i alla fall inte till förmån för Daniel Andersson som jag inte anser håller måttet. Förvisso testar Lagerbäck att spela Rasmus Lindgren från start jämte Andersson och det tycker jag är ett helt OK drag. Man måste våga prova nya lite mindre rutinerade lirare under träningsmatcherna.Därför tror jag att Viktor kommer komma in och redan efter paus eller tidigt i andra.
Trodde faktiskt att Johan Wiland skulle få chansen mellan stolparna i afton men tji fick jag. Jag är helt enkelt inte så bra på att förutse svenska startlvor.

Tränade fotboll själv igår och det gick ganska bra faktiskt. Var segare än Lasse Mourinho innan morgonkaffet, men hade skoj och höll på att skjuta ihjäl en styck ny målvakt från Lessebo (?) med en volleykanon av den högre skolan. Målvakten överlevde och bollen gick inte i mål så med facit i hand kunde lika gärna rullat en bredsida med vänstern till målvakten, men det är ju som alla vet häftigt att skjuta hårt...

Siggi Jónsson och Paul Lindholm får kicken från Djurgården. Ganska väntat väl? Det finns väl inget lag i Stockholm som har en tränare längre än ett par säsonger.

På tal om fotboll så var Maradonas kontring på Kapten Blod a.k.a Terry Butcher riktigt löjlig. Butcher som har någon form av tränarfunktion i Skottlands landslag var med i den klassiska VM-kvarten 1986 som avgjordes av Maradonas ännu mera klassiska mål som han nickade in med handen, mer känt som "Guds hand". Butcher sade i en intervju att han aldrig kunde förlåta Diego Armando Maradona för det tilltaget som gjorde att engelsmännen fick respass ur turneringen. Maradona replikerade på någon annan presskonferens att Butcher minsann inte var bättre han efter som ingen vet i fall målet som Geoff Hurst avgjorde VM-finalen med 1966, faktiskt var inne i mål. Om den var inne eller inte det kan varken jag, Maradona eller Terry Butcher svara på, men oavsett vilket så tror jag inte att Butcher var inblandad.


Terry Butcher, alias Kapten Blod, i en VM-kval match mot Sverige 1989
Bilden är tagen ifrån www.telegraph.co.uk


Ska man spela hockey så är regel nummer ett att hålla blicken högt...Umberger kan den reglen nu. För övrigt en helt ren tackling. Sådana tacklingar förekommer några gånger per år, men jag vet inte om jag har sett en så klockren innan. R.J Umberger klarade sig bra trots allt och spelar numera för fullt.

/~~/

Utan känsla

Precis hemkommen från jobbet och har hunnit slänga i mig lite kvällsmat som denna högst höstliga tisdag bestod av stekta potatis och några hamburgare. Kanske inte det allra bästa att äta men heller inte det sämsta. Långt i från. Hemligheten när man steker potatis är att ha lite paprikapulver på...

Annars är det övertid, övertid och åter övertid just nu. Det är väl förvisso bra, för det innebär att det finns att göra och det måste väl ses som positivt. Bara vi har material så... Ett tolvtimmarspass igår och ett elvatimmars idag har det i alla fall blivit och då kan man med gott samvete sätta sig en stund framför datorn och koppla av.

Gårdagskvällens stora event var förstås fotbollsgalan och den utmärkelse som vi alla undrade så vem som skulle få var förstås inte Guldbollen själv, nä priset som verkligen betydde något denna afton var förstås Årets Mittfältare.
Jag lovar att en hel ort med omnejd satt och höll tummarna för en speciell mittfältare som alla i de trakterna önskade skulle få detta pris efter en bra säsong. Jag vill nog gå så långt och säga att hans klubblag inte hamnat så högt om inte denna man spelat. Jag talar förstås om Guldheden och Anders Svensson. För resterande människor i Sverige var valet lättare än att finta bort Henke Medin i innebandy, lätt alltså. Valet är och blev förstås Viktor Elm som helt enkelt varit bäst av alla mittfältare i Sverige i år. Det är bara att lyfta på hatten och gratulera. Nu vill jag se Elm få speltid i matchen i morgon mot Holland vilket han borde få med tanke på den fina form han befinner sig i.

Om mittfältspriset i mina ögon var utdelat med väntad utgång som var Guldbollens vinnare till och med ännu mer uppenbar. Zlatan Ibrahimovic är antagligen ibland världens fem bästa spelare just nu och är man där, ja då får man också pris som Sveriges bästa. Det finns risk för att det blir fler gånger. Eller risk och risk förresten. Jag skulle nog nästan kunna garantera att herr Ibrahimovic, som för övrigt är en dag äldre än mig, får priset fler gånger.

Även Nanne prisades och även det priset var helt rätt placerat. Gör man det Nanne har gjort med de resurser han haft så förtjänar han priset. Ska bli mycket intressant att följa Kalmar nästa år och se hur Bergstrand formera styrkorna när ett knippe nyckelspelare är borta. Jag går helt emot strömmen och tror stenhårt på att Kalmar kommer vara ett topplag även nästa år. Man kanske inte vinner guldet, men jag tror ändå att det finns goda möjligheter att hålla till uppe på top fyra efter säsongen 2009.

I kväll är det träning i Allsbohallen och jag har tänkt åka dit. Är fortfarande fökyld och gnällig och har således inte bestämt huruvida jag ska träna eller inte men jag ska till hallen i alla fall och kolla läget lite grand. Det var ett tag sedan man träffade grabbarna nu och det är inte utan att man saknar dom en del.

Vi var ett gäng som satt här i går och tittade på fotbollsgalan. Bland andra var min käre vän David Strand här och vi satt och pratade om den gångna sommaren EM och började spekulera i vilka Spanien hade mött i finalen.Strand ville då minnas att Frankrike var motståndare efter att han "väl kommit ihåg när dom slog ut Brasilien i semin". No further questions you honor...

Johanna har farit iväg till Malmö för att umgås och vara barnvakt åt sin systerson Liam. Och jag vet en som inte behövde fundera i så många sekunder när Anso frågade om hon kunde.

På torsdag är det åter dags för VikingBowlingen. Deltävling 3 står på programmet. Lasse Franzén har petat ut den där snorkråkan som tvingade honom till återbud förra veckan och är nu käftigare än någonsin på jobbet vilket Frisk och jag får lida för. Den fjärde i sällskapet, Mange Matsal, vågar Franzén inte ge sig på eftersom han är dels ordförande i sällskapet och dels bättre på bowling än oss andra, så där lismas det en hel del från min långhårige vän.Det ska bli mycket intressant att se på torsdag hur käglorna faller.

För er som inte fattade det så ligger Brasilien inte i Europa ochdet ska således till in i helvete mycket innan dom deltar i ett EM. Motsåndaren till Spanien var heller inte Frankrike utan Tyskland.

Det gick inte så mycket bättre för Tampa med den nya coachen. Torsk direkt mot Carolina Hurricanes i en match som jag faktiskt såg. Canes vann på straffar efter att dom hämtat upp ett 2-0-underläge. Det ser kanske inte så jätteljust ut får mitt Tampa.

"Den som önskar sig stängda ligor oavsett vilken idrott det än gäller har ingen känsla för sporten!" Skriver Markku Ahonen och jag antar att det är en känga mot mig. Det kan absolut mycket väl vara så att jag inte har någon känsla för sport ,fråga bara Lasse Franzén. Det köper jag. Det som jag tycker är konstigt är att någon som retat upp sin egna klubbs damlag och herrlag och diverse innebandylag så till den milda grad,kommer och pratar om "känsla för sport".
Finska hockeyligan var för övrigt stängd i många år, men nu är den öppen för att då och då kunna ta in ett lag med tillräckligt god ekonomi. Ett utmärkt exempel på hur en hockeyliga ska drivas enligt mig. Trots att det innebär att finnarna då uppenbarligen "inte har någon känsla för sporten".

Nu får det vara bra för idag!

/~~/


Poker och dop

En lugn fast ändå innehållsrik helg börjar lida mot sitt slut. Det stora eventet i helgen var förstås Max dop som vi var på i förmiddags.

Annars började detta veckoslut med en pokerturnering hemma hos brorsan där halva potten i den så kallade loser-burken skulle spelas ut. Deltagare i den första turneringen var Martin,jag,Johanna,Peter,Viktor och Koffe. Den totala potten uppgick något överraskande endast till 1000 kronor och 50 öre vilket får ses som en missräkning av modell större då många av oss misstänkte belopp över 2000 eller rent av i närheten av 3000 riksdaler. Nu blev det som sagt inte så och 1000-lappen delades upp i två delar eftersom det kommer att bli en ytterligare turnering i jul för att så många som möjligt som varit med ska få chansen att spela om potten.
Den återstående femhundringen delades även den upp i två delar för att på så vis kunna spela två turneringar med 250 kronor i pris.
Den första turneringen var en ganska seg historia som handlade mest om kompissnack vilket i och för sig är en av de trevligaste aspekterna i hela pokerspelandet, men det tog säkerligen nästan tre timmar innan vi fick den första historiska segraren i det så kallade burkspelet. Det var Viktor som drog det längsta strået efter att tämligen enkelt ha manövrerat ut Jojje i heads up-spelet på ett snyggt sätt och kunde därför kamma in prispotten.
I andra rundan så tillkom Danne Karlsson som efter att i ilfart efter att precis fått stryk av Ljungby i innebandyn anlände precis i tid för att på så vis kunna deltaga i kvällens andra runda. I denna turnering överraskade Koffe med stabilt spel och även en del så kallad "trashtalk" för att på så vis psyka sina motståndare. Koffe körde även det så kallade whiskytricket för att få sina motståndare ur balans vilket ha lyckades med. Vad whiskytricket innebär tänker jag inte gå in på här men jag är helt övertygad om att Koffe gärna förklarar...!
Även Jojje spelade bra men på grund av hennes arbete som bagare så blev hon tvungen att vid strax innan 23 cykla hem och sova och Martin, som åkt ut tidigt fick spela i hennes ställe och gjorde det så bra att hon/han vann hela turneringen.
För min egen del blev det hela ett stort antiklimax, men en mycket trevlig kväll med åtskilliga skratt blev det och det får väl ändå räknas som huvudsaken!

När jag kom hem framåt midnatt så satte jag mig en stund vid datorn för att läsa det senaste nytt i NHL och fick då se att Tampa sparkat Barry Melrose (eller Mary Belrose som han kallas av de som inte gillar honom vilket är en del...) efter bara 16 matcher. Melrose hade inte uppnått de resultat som ledningen hoppats på och ersätts därför av gamle powerforwarden Rick Tocchet som tidigare verkat som hjälpande hand åt Melrose i Tampabåset. Vad jag har förstått av mina Lightningfans-kollegor på andra sidan Atlanten så är detta ett steg i rätt riktning eftersom man anser att Lightnin, med den truppen, borde vara på övre halvan. Jag personligen har aldrig riktigt gillat Melrose även om jag försökte inför säsongen, men tror ändå inte på att det bara skulle vara hans fel. Ledningen har gjort katastrofala byten och är minst lika ansvariga. Nu måste man ta nya tag och det hade suttit fint med två pinnar motborta mot Hurricanes ikväll. Matchen sänds förövrigt på NASN och jag kommer att sitta som klistrad!

Idag har vi ju som sagt varit på dop. Jag måste säga att det var ett jättefint dop med en jättefin kille som blev döpt. Killen i fråga är förstås min lille kompis Max som förärades med det ypperligt fina namnet Max Markus Fagerström.
Han var lugn hela tiden och tittade oftast majestätiskt ut över den skara folk som var i kyrkan denna söndagsförmiddag. Sanningen är den att hade inte vårt sällskap varit där så hade det endast varit en enda åhörare där.
I vilket fall som helst så fick vi som var där en trevlig stund med ett lyckligt resultat och två ganska lättade föräldrar samt två minst lika lättade faddrar (det heter tydligen inte gudföräldrar längre) i Frida Hörling och Patrik Fagerström som skötte sina uppgifter med den äran.
Efter dopet så satt vi några timmar i församlingshemmet och käkade gott och tittade på alla jättefina presenter som grabben fick. Nu brydde han sig inte så mycket om dom grejerna men en dag i framtiden kommer du gilla det Max!

Zlatan hävdar själv att han är bland de tre bästa spelarna i världen. Efter gårdagens uppvisning så håller jag med. Vilken djävulsk frispark.

Har spenderat eftermiddagen med att titta på det allsvenska kvalet och matchen mellan Ljungskile och Brommapojkarna som slutade 1-1 vilket innebär att stockholmarna tar LSK:s plats i högsta serien nästa säsong. Matchen var även Jörgen Wålemarks sista i karriären och passande nog så fick han knoppa in kvitteringsmålet men det räckte tyvärr inte till för hans Ljungskile åkte ur ändå. Dom fick för övrigt tre man utvisade och då ska det mycket till innan  man vinner en fotbollsmatch.
Man får helt enkelt lyfta på hatten för BP. Har dock på känn att deras sejour i Allsvenskan även denna gång kommer bli av det kortare slaget.

Nu tänker jag slänga in några tonfiskmackor i ugnen och sedan blir det bara att invänta hockeymatchen klockan 21.

/~~/


Åshöjdens HC

Så var det då helg igen vilket sitter som en fläskläpp varje gång. Denna veckan har som vanligt präglats av materialbrister vilket innebär att när materialet väl kommer nästa vecka blir det övertid och antagligen även lördagsjobb. Jippi.

Ikväll kommer det att spelas poker. Vi är ett gäng som har spelat ihop under några år även om det var ett tag sedan nu. Varje gång vi har spelat så har den först utslagne i varje runda fått böta 20 kronor i en burk som numera är ganska full. denna burk kommer vi att spela om i kväll. Eller rättare sagt hälften. Det kommer ett uppsamlingsheat senare i vinter för deltagare som inte kan närvara ikväll. Jag har goda förhoppningar om vinst denna afton och känner att det är i kväll det ska ske!

På söndag ska jag på dop! Jag ser verkligen fram emot denna tillställning och tycker att det ska bli kul att få gå till kyrkan i något glatt ärende. Annars är det alldeles för mycket begravningar som jag har deltagit på och alldeles för lite bröllop och dop. Det är min vapendragare Peter Fagerström och Karolina Svenssons son Max som ska döpas till just Max (med andranamnet Markus efter Karros alldeles för tidigt bortgångna storebror). Ser som sagt verkligen fram emot detta och för första gången i mitt liv spekulerar jag om vad jag ska ha på mig flera dagar i förväg...

Jag skrev häromdagen om den ytterst glada Kalmarsupporter som grät glädjetårar. Svante hittade länken och här är den...Det är förstås den förste killen som blir intervjuad jag menar och jag måste erkänna att jag har ofantligt svårt att hålla mig för skratt. Vilken hjälte...Jag har sett den säkert 30 gånger den senaste halvtimmen. För övrigt har vi en underbar dialekt här nere...

Dock få Kalmar svårt att försvara guldet om Håkan Mild håller i Blåvitts träningar under nästa såsong...Tack för länken Mange.

NU blir det mer hockey eftersom jag har haft en fantastiskt intressant debatt om Elitserien med mina vänner bland kommentarerna. Jag tycker att det ämnet är alldeles för intressant för att avhandlas där så jag lyfter up det här i stället. Skiter du i Elitserien så rekommenderar jag att du hoppar över dett atycket och gå och ge någon du tycker om en kram i stället.

Jag tänkte fortsätta debatten om som jag började häromdagen om att stänga Elitserien. Detta förslag var jag precis som väntat ganska ensam om. Jag tycker bara att det är synd att vad som en gång var världens näst bästa liga nu är omsprungen av mångder av ligor och är kanske inte ens mer än nummer tre-fyra i europa längre och detta är verkligen inte bra. Jag hävdar ju att ett bra alternativ att utveckla ligan är att stänga den och göra två grupper á tio lag i varje. En i norr och en i söder. Egentligen skulle jag vilja att man tog in lag från Finland också men det tror jag tyvärr inte är möjligt än på länge.

Att stänga serien skulle innebära att de 20 lag,(20 lag vill jag ha) som är där i lugn och ro skulle få växa och skapa stabila organisationer och i lugn och ro kunna utveckla inhemska talanger som idag alldeles för ofta blir petade till förmån för någon halvpissig tjeck, fet amerikan eller en alldeles för gammal ryss som enligt uppgift ska prestera bättre en den egna junioren ifråga. Kontentan blir att junioren aldrig riktigt får chansen, utom möjligtvis med sporadiska inhopp i seriens inledning. Mattias Tedenby i HV 71är ett utmärkt exempel på detta. HV värvar gamla finnar som förvisso är ganska kompetenta spelare men det lämnar sannerligen ingen plats till en sådan som Tedenby. Vad händer med honom då? Jo han bli utlånad till IK Oskarshamn i Allsvenskan och där kan jag garantera att han inte på långa vägar utvecklas på samma vis som han skulle gjort i HV71. Så sent som i slutet av förra säsongen spåddes Tedenby en lysande framtid men sedan började denna säsongen inte lika bra som den förra slutade och vips så var grabben borta, inte bara ur laguppställningen utan till och med ur laget och detta händer flera gånger i veckan. Tro mig, jag följer Nybro Vikings och jag blir lika förundrad varje gång det kommer en ny spelare som ska spela tre matcher med laget för att sedan försvinna för att sldrig mer komma tillbaka, inte i Nybros uniforn i allafall, men däremot är det fullt troligt att samma pojk senare under säsongen likväl skrinnar ut på Victoriahallen, fast då i ett annat lags dräkt.

Vad jag säger är att de spelare i 18års-åldern som verkligen är talanger MÅSTE få chansen bland dom bästa, och då verkligen få en riktig chans. De som inte håller måttet lär inte bli bättre av tre matcher i Nybro eller Bofors. De som inte håller måttet bör väl i så fall bli utlånade minst en hel säsong.
Varje talangfull junior är inte en ny Henrik Zetterberg direkt, men han kanske kan bli. Se på Oscar Möller, Johnny Oduya, Alexander Edler , Douglas Murray eller till viss del även Marcus Näslund. Ingen av dessa lyckades så värst bra i Elitserien, några av dom kom aldrig ens dit men samtliga är nu ordinarie i NHL.

Sedan kommer ju givetvis diskussionen om att hela charmen med att vem som helst ska kunna ta sig upp i Elitserien försvinner, man tar bort möjligheten att göra en "Åshöjden". Den chansen finns inte i vilket fall som helst. Senast någon lyckades med detta var väl Väsby och under deras säsong i högsta serien 1987-88 fast jag vet inte om man kan kalla det en åshöjdenhistoria i alla fall eftersom Väsby under många säsonger innan etablerat sig i näst högsta serien.
Elitserien som jag vill ha den skulle som sagt innefatta två grupper med tio lag i varje viklet den finurlige snabbt adderar till 20. 20 elitserielag alltså. Om man tittar rent historikst så skulle jag vilja hävda att det inte funnits så många fler än 20 Elitserielag genom tiderna. Ta dagens tolv och lägg på Västerås,Björklöven, Malmö, Leksand, AIK,Mora, Hammarby, Väsby och Örebro och summan blir 21. Hammarby finns väl knappt längre och Väsby och Örebro harvar nere i tredje högsta serien och lär väl inte vara aktuella för Elitserien innan Max Fagerström fyllt 90 i vilket fall som helst. Då fattar man att Elitserien redan idag är en serie för speciellt utvalda. Dom lag som till dags dato aldrig spelat i Elitserien lär sannolikt inte heller göra det inna nämnde Max Fagerströms barnbarn fyllt 90.
Då kan man lika gärna ta in dom forna Elitserielagen bortsett från Örebro,Väsby och Hammarby och komplettera med två andra och stänga serien. Växjö och ett lag till från Göteborg/Boråstrakten så skulle man enligt mig ha den ultimata serien.
Åshöjdens HC lades ner i samma stund som man började fylla ligan med halvtaskiga utländska importer.Ligan innehåller i dag ytterst få riktiga profiler eller stjärnor. Förr var Elitserien ett aldrig sinande ämne i fikarum och på skolgårdar men idag är det märkbart tyst. Ingen bryr sig längre om den på samma sätt och jag tycker det är så vansinnigt tråkigt.  Ironiskt nog är ligan på väg att bli så kass och ointressant  att det snart är möjligt för Åshöjdens HC att gå igenom hela seriesystemet.

Titta på nya Champions League i hockey. De svenska lagen har ju inte en suck mot schweizare och ryssar. Man måste hitta på något med Elitserien.

Varför fotbollsallsvenskan blev inblandad i denna debatt ibland kommentarerna vet inte jag. Jag vet bara att den Allsvenskan är mer intressant än någonsin, mer följd än någonsin (även om publiksnittet sjunker följer fler än någonsin matcherna via tv,internet och övrig media) och har dessutom fler långt många fler profiler än någonsin och definitivt mängder av fler profiler än Elitserien så där är inte behovet av att göra något alls lika stort. Där finns inte ens något behov. Allsvenskan i fotboll är inte, har aldrig varit,kommer aldrig att bli och har heller inte ambitionen att vara en av världens bästa ligor och dessutom är den ligan på väg i rätt riktning ändå. Där behövs inte görs något.
Elitserien är inte på väg i rätt riktning utan är på väg att rasa ner bland B-ligorna i Europa och jag tycker som sagt att det är synd när det verkligen finns möjligheter att lösa det. jag säger inte att min idé är den enda, men det är i alla fall en idé.

Nu blir det en halvtimme på soffan för att orka med den ytterst tuffa pokerturneringen ikväll.
/~~/

Svenska hjältar

Har idag hängt en del på banken. Anledningen till det är att kolla upp diverse lånmöjligheter och annat praktiskt inför det stundande husköpet. Jag vet fan inte varför, men jag tycker ekonomi är intressant som bara den. Jag fattar i själva verket inte mycket men det är ändå på något sätt så mycket mer logiskt än vad kemi,tyska eller syslöjd är för mig. Vi kom fram till en hel del intressanta saker, men de detaljerna behåller jag för mig själv.
Det börjar i vilket fall som helst närma sig!

I morgon var ju tanken att vi skulle spela den tredje deltävlingen i VikingBowlingen. Nu blir det inte så eftersom en av deltagarna råkat få en snorkråka i näsan och kan därmed inte deltaga. Denna deltagaren är inte vem som helst. Denna deltagaren är Lasse Franzén. I morse ringde en svårt sargad man till jobbet och lät fruktansvärt svag. Det tog tid innan vi ens kunde identifiera rösten och när vi väl gjort detta så blev vi ganska fort varse om att det inte kunde bli tal om spel i morgon. Nämnas bör även att samme man för en tid sedan ljudligt deklarerade att sjukdomar av detta slag INTE var giltig orsak till frånvaro. Detta är något vi kommer att ta upp med Franzén när han kommer tillbaka. Av hans röst att döma lär det inte bli innan lucia.

Jävlar i havet vad jag har skrattat åt den oerhört lyckliga FF-supportern som Smålandsnytt intervjuade precis när det står klart att FF vunnit guld. Tobias Karlsson tror jag han hette, och gladare människa än honom får man leta efter. Total eufori, och tårarna bara sprutar på karln... Det är märkligt egentligen vad 22 grabbar på ett antal 100 kvadrat gräs kan ställa till med för känsloyttringar. Jag hittar tyvärr inte klippet på nätet, men jag är tämligen säker på att det kommer dyka upp vad det lider!

Jonas Höglund blev förste målskytt i Percy Nilssons nya hall i Malmö. Över 13 000 åskådare på plats i vad som enligt många beresta experter ska vara en av världens bästa arenor. Det är rätt hyfsat att ha en sådan hall att nyttja när man bara är ett halvpissigt andradivisionslag. Men jag gillar satsningen och hoppas faktiskt att Redhawks går upp för vad man än tycker och tänker om MIF så händer det alltid saker kring laget och Malmö är en alldeles för stor stad för att inte ha ett eget lag i högsta serien.

Precis som jag tidigare nämnt så bör man stänga Elitserien och göra en norrgrupp med 10 lag i och en södergrupp med lika många deltagande lag i. Sedan gör man ett schema där lagen möter varandra inom grupperna betydligt oftare än man möter lag från den andra gruppen, för att på så sätt göra plats för fler derbyn och hetare matcher. I slutspelet bör man kopiera NHL vilket innebär att norrlagen gör upp om en finalplats och söderlagen om den andra. Jag är heller inte alls främmande för att låta finnarna och eventuellt något norskt och även danskt lag deltaga. Detta tror jag är den enda chansen att stå emot konkurrensen från ryska KHL. Övriga lag som inte väljs in i den stängda Elitserien får göra upp om ett alternativt svenskt mästerskap samt agera farmarklubbar åt de bästa. Det funkar utmärkt i USA och Kanada och borde funka här med. Det kunde i alla fall vara värt ett försök. Nu är jag i och för sig fullständigt medveten om att jag är typ den enda i landet med denna åsikt, men jag står fast vid den ändå.

Blev tvungen att raka skallen i kväll för Johanna tyckte att jag såg ut som Tore i FCZ. Det har jag hört förr, fast då var det på fotbollsplan och detta är inget gott betyg i något av fallen!

Någon som glömt hur het Anders Limpar var en gång i tiden i Premier League och Division ett som det hette under hans första år i Arsenal tror jag? Vilka djävulskt fula tröjor dom gulspräckliga var förresten. Tomas Brolin var förvisso ännu mer lyckosam i sin karriär, men inte under sitt äventyr i England på 90-talet, men annars är det få svenskar som kan matcha vad han uträttade på planen.

Har lätt stela vader i dag efter fotbollen igår...

/~~/

Eftersnack

Guldjublet tycks aldrig vilja ta slut. Igår eftermiddag eller kanske snarare kväll så befann jag mig på Stortorget i centrala Kalmar för att titta på när Kalmar FF:s guldhjältar skulle få ta emot publikens jubel. Det var enligt uppgift smått ofattbara 15 000 personer där för att titta på och det vittnar väl på hur oerhört stort detta SM-guld faktiskt är för Kalmar stad och för kommunerna runt omkring. Det har egentligen bara funnits ett enda samtalsämne i länet de senaste dagarna, SM-guldet förstås, och det är vare sig man är intresserad av Kalmar FF eller inte. Alla är lite sådär småstolta och har en ganska behaglig känsla, det syns, och det är kul tycker jag. Det måste vara den absolut största meningen med att spela fotboll. Att göra det för att göra sig själv och andra glada. Det är i varje fall precis vad Kalmar FF har gjort.

En faktiskt närmast magisk stämning igårkväll på Stortorget tyder på det. Hade egentligen inga större förväntningar på evenemanget utan ville mest visa mitt stöd men blev gång på gång påmind om betydelsen av Kalmar FF:s prestation. Mäktigast var när Petter Wastå konstaterade att det var folk så långt ögat kunde nå. Då såg han ut att må helt OK.
Sällan är en novemberkväll så uppvärmande!

Bandet spm spelade hette Rekyl och var riktigt bra. Versionen av Queens klassiker We are the Champions var mäktig och även Bruce Springsteens Born in the USA framfördes väl även om jag nog aldrig kommer att förstå det låtvalet. USA är väl ett av de få länder som Kalmar FF inte har någon koppling till men skit samma. Bra var dom och en trevlig kväll var det.

Vi käkade på Zorbas innan. Buffén där är suverän. Av någon anledning blir det nästan alltid Zorbas nuförtiden när man ör inne i stan.

Har faktiskt varit och spelat lite fotboll. Dock inte med jiffarna, nej med kompisgänget EFF i Emmabodas B-hall. Fantastiskt kul var det även om orken tröt för undertecknad efter dryga minuten. Nu gäller det att börja träna på allvar så på lördag kommer Allsbohallen att få ett besök av mig och förhoppningsvis många fler forsare.
Det gick alltså inget vidare i dagens B-halls-batalj. Jag hamnade i damlaget esom omgående döptes om till "ungdomslaget" för att undvika framtida så kallade "Lex Ahonen". Vi mötte ett oerhört rutinerat manskap ledda av Larsa Andersson och Per Abrahamsson som med sin tekniska briljans och rörlighet, kompletterade av ett vansinnigt konditionsstarkt försvar bestående av Staffan, Mellmark och Mange Franzén,gjorde som dom ville med vårt lag de två första matcherna. Dock vann vi tredje efter att Matilda Abrahamsson avgjort med ett långskott och inte att förglömma , även stabilt spel av mina ndra lagkamrater Kristoffer och Ann-Helen.
Det var trevligt i vilket fall som helst och jag kommer säkert tillbaka någon annan gång.

Viktor Elm blev återigen uttagen till svenska landslaget. Denna gång är det match mot Holland i Amsterdam som står på programet. Nu vore det väl fan om han inte kunde få lite speltid.

Gick upp vid fem i morse för att hinna se nattens inspelade match mella Washington och Tampa innan det var dags att cykla ner till WWW. Med facit i hand kunde jag lika gärna sovit vidare. Tampa sög och Washington var det klart bättre laget och vann med 4-2 efter bland annat en assist av Nicklas Bäckström, Förluster är alltid tråkiga men förluster mot Capitals är fan värst av allt tror jag. Jag fick alltså ingen vidare start på dagen, men när jag väl kom till jobbet snackades det mest om SM-guldet ändå så då glömdes den förlusten bort ändå.

Är för övrigt helt övertygad om att Emin Nouri inom en snar framtid även han får spela i landslaget. En av Kalmar FF:s bästa värvningar. Genom tiderna.

Franzén har varit "sjuk" i dag. Rykten säger att det handlar om svår knäsvaghet inför VikingBowlingen på torsdag. Eller rör det sig helt enkelt om ett träningsläger så här dagarna innan match. Eller är han faktiskt sjuk. Det är faktiskt lite tomt  utan den där arge... Ingen som skäller på en utan anledning. Ingen som talar om hur oduglig man är på alla möjliga saker, ingen som retar Frisk och ingen som försöker psyka en inför stundande bowlingtävlingar. Krya på dig gamle man, på torsdag smäller det igen. Du har ett ansvar gentemot dina fans. Eller jag menar ditt enda fan, Zelda!

I kväll sägs det att Markku Ahonen medverkar i Smålandsnytt där han sägs ska tala sig varm för att döpa om Landsvägen i Broakulla till "Elm Street". Det tänker i alla fall jag titta på. Vad förvånade många ska bli när dom ser att Markku är en man. Om dom ser det förstås... (jag var tvungen Markku, jag har hållt mig länge nog men nu gick det inte längre!)

Nytt rekord här på bloggen i går vilket jag tackar ödmjukast för! Det är fantastiskt att så många bryr sig(eller i varje fall läser) om vad jag skriver! Tack ska ni ha.

Känner nästan lite vemod nu när Kalmars säsong är slut. Nu få det väl bli att följa Nybro Vikings lite noggrannare trots att dom sannerligen inte rosat marknaden den senaste tiden. Ny förlust igår kväll mot Västerås som förvisso är en tänkbar kvalseriekandidat framåt vårkanten. Enligt tränaren Lenny Eriksson ska spelet ändå ha varit tillfredställande även om resultatet uppenbarligen inte var det. Jag tycker inte det är någon tröst alls.

Det hade suttit som en fläskläpp med någon eller några ytterligare poäng i VikingBowlingen på torsdag...

Har för övrigt fixat ett jättefint pris till vinnaren av min "stjärnliga" som delas ut till den spelare i Johansfors IF som fått flest stjärnor av mig under säsongen. För er som missat det så var det Peter Andersson som föga överraskande tog hem denna förhoppningsvis mycket åtråvärda titel.  Priset kommer att delas ut vid ett lämpligt tillfälle.
Har för övrigt stora planer på att ändra stjärnligan lite till nästa år då jag kommer erbjuda någon i publiken i varje match att utse JIF:s för dagen tre bästa spelare. Jag får se hur det blir med det, men någon form av uppdatering komer det att bli.


Årets vinnare i Yzermans stjärnliga, Peter Andersson!


Ha en fortsatt trevlig tisdagskväll!

/~~/













Guld

Spemderade största dela av söndagen i fotbollens tecken. Eller egentligen faktiskt i en buss på väg till och från Örjans Vall i Halmstad. Men i bussen var det mycket fotbollssnack då Broakulla Samhällsförening hade ordnat med minibussar för att intresserade skulle kunna åka till Halmstad för att se när Kalmar FF skulle hämta hem sitt förmodade guld.
Vi var ett handplockat gäng med muntra människor där den stora majoriteten hette antingen Wellrup eller Jarl i efternamn och det fanns som sagt inte ens tendenser till ledsamheter utan alla som var med gjorde sitt yttersta för att göra detta till en minnesvärd eftermiddag och det visade det sig att det skulle bli.
Vi fyllde två minibussar omgående och sedan bar det av mot Halmstad. Ett regnigt och kallt Halmstad. Jag fattar inte hur Per Gessle hittar inspiration till alla tusetals låtar han skrivit om promenader i sommarkvällen och liknande.Jag antar att han inte skrev de låtarna i november.
I vilket fall som helst så är solsken överskattat om du jämför det med guldskimmer, och just den sortens skimmer var det säkert uppemot 7000 rödvita kalmariter som korsat landet för att få uppleva.
Det var nu det skulle ske och det var nu det skedde.


Ett rödvitt hav på Örjans Vall

Örjans Vall är en ganska liten och kompakt arena vilket förvånade mig lite grand då jag trodde att den skulle vara betydligt större än Fredriksskans, vilket jag tvivlar på att den var sett till publikkapacitet. I vilket fall som helst så var de ten gemytlig arena som lyckligtvis var utan dessa förbannade löparbanor som av någon anledning omgärdar flera fotbollsarenor vilket gör att man hamnar onödigt långt bort från planen.


Jojje är förväntansfull


Vi hamnade på ståplatsläktaren ungefär vid mittlinjen så vi såg alldeles utmärkt när Kalmar redan efter 13 minuter tog ledningen i matchen genom Daniel Sobralense. Om det hade känts nära SM-gulde tidigare så kändes det ännu närmre nu. Kalmar spelade dessutom ganska stabilt tyckte jag men det hela vände när man fick både målskytten Sobralense och Allsvenskans bäste spelare, Viktor Elm skadade. Vad jag har förstått så ska det inte vara någon fara med någon av dom.

Dock stod sig 1-0 till Kalmar halvleken ut och i paus käkade vi en rent himmelsk hamburgare i en utav kioskerna. Misstänker att det kan vara därifrån Per Gessle får sin inspiration...


En liten del av "forsarklacken"


Andra halvlek han inte mer än börja innan Halmstad kvitterade men inte då heller kändes det som om någonting skulle stoppa Nannes mannar från guldet. Men när Andreas "Ante G" Johansson ( han hade fått det tufft namnmässigt i Lindås för ett par år sedan när både jag , Andreas 82,  och Ante G samt en fyra fem ytterligare "Andreasar" spelade för klubben) gjorde sitt livs mål så kändes det faktiskt lite snöpligt. Alla visste väl att KFF skulle vinna guldet i alla fall men det hade nog inte varit lika kul att vinna det med en förlust och följdaktligen en målskillnadsaffär mot Elfsborg. Nu blev sagan om Kalmar FF ännu mer perfekt när Allsvenskans skyttekung, Patrik Ingelsten, fick dundra in kvitteringen på sin gamla hemmaplan och därmed definitivt skjuta Kalmar FF till SM-guldet 2008. Och visserligen är jag partisk i frågan men sällan har väl ett lag varit mer värdigt. Att sedan Elfsborg gör sin kanske bästa säsong någonsin är ju förstås kul för dom. Nu räckte inte detta till ett SM-guld utav en enda anledning. Kalmar FF var bättre än alla andra lag i Sverige 2008. Då vinner man guld.

Efter matchen så stormade vi förstås planen för komma lite närmre och få lite bra bilder och videofilmer. Har inte hunnit kolla så noga på videokameran ännu men jag misstänker att det finns en hel del kul att se där. Det var en upplevelse att stå och titta upp på podiet där ett dansande lag skrek ut sin glädje och lättnad över att äntligen "ha visat etablissemanget"  var skåpet ska stå.

Får inte Viktor Elm och Nanne Bergstrand priser på fotbollsgalan för Årets Mittfältare respektive Årets Tränare så tappar jag respekten för hela den galan. Dom två har varit bäst och då bör man premieras för det med de tidigare nämnda priserna.

Kul för Patrik Rosengren att han fick spela hela matchen och även om han inte gjorde sin bästa kamp i den röda tröjan så kanske han ändå är den största enskilda orsaken till KFF idag, just nu är Sveriges bästa fotbollslag.En banderoll med texten " SoccerBagarn"  skymtades och jag tyckte den var ganska fyndig.

Det var en jävla trafik på vägen hem och alla beslutade sig för att stanna vid McDonalds i Ljungby för att fylla på med lite käk. Där inne var det glatt vill jag lova och säkerligen 300 segerrusiga Kalmarsupportrar på plats för att medans personalen stekte burgare för glatta livet mana på med kampsånger som " Jobba , jobba jooobba" och " Andra sidan är ni klara" Det påminde om scenerna i Hipp-Hipp...
 
Johannes och jag sa till varandra efter Ingelstens mål på övertid mot Hammarby på i Kalmar i våras att det målet kan vara det som är skillnaden när allt ska räknas ihop i november. Så rätt vi fick!


Guldjubel, någonstans längst in var Johannes och jag


Det var mäktigt att se så många Kalmar-supportrar på plats och kul att se så många hemifrån. Jag tror jag hörde någonstans att det var säsongens bästa publiksiffra på Örjans Vall. Häftigt.

Nu ser jag fram emot nästa säsong som många tror kommer bli svårare. Jag tillhör en av dom, men jag tror för den sakens skulle inte att KFF kommer att bli något grått botten/mittenlag. Jag tror att Kalmar kommer att kriga i toppen trots att man tappar många nyckelspelare. Jag tror att spelare som Petter Lennartsson, Emin Nouri, Abiola Dauda, Marcus Lindberg och Erik Israelsson kommer att bli stöttespelare inom den närmsta framtiden. Jag tror att Rydström tjurar sig igenom minst ett par,tre säsonger till och så länge den mannen finns på plan så är jag inte orolig. Rasmus och David har väl förvisso kontrakt nästa säsong också och dom två är oerhört viktiga för laget. Dock tror jag att det blir svårt att behålla dom. Samma sak med Ingelsten. men man får se vad som händer. I vilket fall som helst så kommer i alla fall jag att stå på Fredriksskans när domaren visslar igång Allsvenskan 2009!

Kikade lite på lite filmer från guldfesten. Nanne såg dimmig ut och det var han så jävla väl värd! Fan vad härligt, nu är guldet i hamn!

Grattis Kalmar FF!!!

/~~/

Mot guldet!

Om några timmar bär det av mot Halmstad. Kalmar FF ska, om någon har lyckats undvika den informationen, spela hem guldet på Örjans Vall. Vi är ett gäng från huvudsakligen Broakulla som har hyrt två minibussar för att på så vis ta oss dit. Samhällsföreningen sägs vara den bidragande orsaken till att denna resa blir av.
11.30 beräknas bussarna lämna det numera rikskända Broakulla med avgångspunkt vid macken och med slutdestination: SM-guld. Nu ska det mycket till om KFF ska missa denna gyllene chans att vinna Allsvenskan, närmare bestämt är det tre poäng och åtta mål ner till Elfsborg som jagar där bakom. Det ska inte kunna hända, men man måste vara medveten om att det faktiskt kan hända. Betydligt större under har skett. Jag hoppas och tror dock att Kalmar kommer att knipa minst en poäng i Halland och därmed är målskillnadsaffären inte längre ett bekymmer. Mitt tips: 1-4.
Det förutsätter förstås att grabbarna i KFF har laddat upp ordentligt och druckit rikligt med vatten...


Vatten är viktigt...


I går var vi ute med jobbet. Jag tog det dock väldigt försiktigt eftersom jag dels skulle till Halmstad relativt tidigt denna dag och dels för att jag varit krasslig en längre tid och därmed inte så värst sugen på att festa loss så hårt. Vi käkade i alla fall middag på restaurangen Larmgatan 10 i Kalmar och maten där var som vanligt alldeles fantastisk. De övriga fortsatte vid 22.30-hugget till Sandra för att där se Joddla med Siv som denna kväll uppträdde där. Jag valde att istället åka hem och tack vare att Johanna hämtade mig så gick det alldeles utmärkt. Var hemma halv tolv och sov som en stock tio minuter senare och vaknade redan vid åtta i morse och hamnade här framför datorn. Betydligt bättre än att vara bakfull.

Såg den bästa match jag sett på år och dag igår när Arsenal mötte Manchester United på Emirates Stadium i London. Arsenal vann matchen efter två mål av blott 20-årige algeriske fransmannen Samir Nasri. Matchen hade allt en fotbollsmatch ska ha och var som sagt väldigt lätt-tittad. Arsenals seger var i mina ögon helt rättvis och i och med de blytunga tre poängen så är även Arsenal inblandat i toppstriden trots en ganska knackig start.
Rivalen Liverpool vann senare i går kväll sin match och gick därmed upp i ligaledning.

I NHL så vann Tampa glädjande matchen borta mot tunga Philadelphia Flyers med 2-1 och det är förstås bra om man som jag gillar Tampa, men matchen kommer för min och många andras del bli ihågkommen av en väldigt underlig trade innan matchen. Tampas gedigne back Matt Carle som man tog in inför säsongen blev tradad till Philadelphia mot Steve Eminger och Steve Downie. Så Matthew Carle som anlände till Philadelphia som Tampa-spelare fick därmed gå till hemmalaget Flyers omklädningsrum för att direkt möta Tampa på sin nya hemmais. Likadant var det för Eminger (Downie petades direkt...)som haft Philadelphia som lag ett tag nu men innan match fick traska över till bortalaget och byta om. Det kan inte vara lätt alla gånger att vara NHL-spelare. Jag hade blivit förvånad om Dennis innan en match mot Skruv hade knackat mig på axeln och bett mig gå över till motståndarnas omklädningsrum. Jag undrar hur man kallpratar sig in i det nya laget efter en sån affär.

Måste passa på att önska EIS-grabbarna Måns Söderqvist, Filip Quist och Mattias Pavic lycka till i Kalmar FF!
- Tre mycket talangfulla spelare som vi är glada att vi har lyckats att knyta till Kalmar FF på treårskontrakt i stor konkurrens med flera andra elitföreningar, sade Kalmar FF-gurun Kjell Nyberg om affären.

Spelade faktiskt bowling även i fredags mot brorsan och Peter. Peter spelade som en gud och vann två av tre rundor. En gång med imponerande 198 poäng. Sjävl snittade jag kanske 135 och det är ja gnöjd med. Brorsan kom sist bör nämnas. På torsdag är det dags för deltävling och då ska vi se om träningen har givit resultat. Antagligen inte.

Är ledig även i morgon måndag, så vinner KFF guldet så kan det bli fest!

Nu ska jag gå och fixa frisyren.

/~~/

Lösningar

Det kan ha löst sig. Nä, inte finanskrisen och inte heller Tampa Bays backkris. Långt viktigare än så. Vi kommer antagligen att ta oss till Halmstad på söndag trots att supporterbussarna från Kalmar inte kunde stanna och plocka upp folk från vår kommun. Nu har Broakulla Samhällsförening tagit tag i saken själva och hyrt minibussar på macken så nu kommer vi till Halmstad ändå. Tyvärr inte så många som det från början var tänkt men jag tror att det blir två busslaster med forsare i alla fall. Det är ett alldeles för klassiskt ögonblick för att låta det passera förbi på TV så folk har jobbat hårt för att lösa detta och nu är det nog löst ovhd et betyder att Johannes, Linda,Barbro, Johanna och jag,familjen Wellrup med flera kommer att vara på plats trots allt. Bra jobbat ni som har fixat detta!

Jag var och träningsmatchade i går mot Franzén. Jag kom tvåa efter att Franzén spelat aningen mer stabilt än mig och därmed vann denna träningsmatch helt rättvist. Vi hann tre rundor och slutresultatet blev 422-405 i Franzéns favör och därmed åkte jag på att betala kalaset. Nu inväntar vi bara VikingBowlingens tredje deltävling som spelas nästa torsdag mellan 17.00-19.00 i Emmabodas bowlinghall. Förra gången slog vi publik rekord med en (1) åskådare, Kent Strandberg. För att räknas som åskådare i den officiella statistiken så måste du vara en person som inte är där för att hämta någon i gänget samt får du inte vara dittvingad. Det finns regler för allt i denna eminenta tävling som antagligen kommer att bli stentuff nästa helg. Även Frisk träningsmatchade mot sin grabb, Linus, och gjorde det långt mycket bättre än vad som har varit fallet den senaste tiden och därför tror jag att det kommer bli stentufft om poängen på torsdag.

Idag är jag ledig från jobbet eftersom vi inte har material. Oroväckande utav bara fan säger jag. Kommer antagligen också att vara ledig på måndag vilket säkert kan vara skönt om det blir så att KFF vinner SM-guldet på söndag vilket dom med största sannolikhet gör. Jag drömde i natt att det blev 2-0 till Kalmar i den matchen och det är ett resultat jag gärna ser i verkligheten också.

Ikväll börjar Jul-Kul-Cup. Denna klassiker som var det största som fanns under året när man var emellan 12-17 år. Dels för att man spelade i turneringen själv då men långt mycket viktigare, man satt och tittade på alla andra lag hela dygnet även om jag är tveksam till att det spelades natturneringar i början och mitten av 90-talet? Någon som vet. Det kanske bara var så att jag inte fick vara ute så länge, det låter mer sannolikt.
I vilket fall som helst så kommer jag aldrig glömma när jag precis hade fått moped och skulle köra upp till Jul-Kul och körde utanför sporthallstrappan för att hitta en undanskymd plats att ställa moppen på då ett damlag i f-17 klassen kan jag tänka mig anlände och gick mot trappan samtidigt som jag hittar den enda jävla isfläcken som Moder Natur hade skapat denna novembermorgon och givetvis kör jag omkull nåt så in i helvete och skrapade upp både knän och armbågar. Dock visade jag inga tecken på smärta inför damlaget utan reste mopeden upp ledde den till baksidan, ville väldigt gärna skrika könsord högt, men beslutade mig istället för att köra hem med blodiga knän och ett stukat självförtroende.
Moder Natur kan var en jävla subba ibland.

Spelade in matchen mellan Ottawa Senators och Philadelphia Flyers inatt. 4-1 till Sens i en underhållande historia. Jag undrar om folk i Sverige fattar hur jävla stor Daniel Alfredsson faktiskt är i Kanada. Jag tror inte det. Han gjorde i alla fall en formidabel insats inattens match och noterade två målgivande passningar, där en gick till rookien Winchester som på göteborgarens pass stötte in sitt första NHL-mål i karriären. Stort.
Lightning förlorade tyvärr i Madison Square Garden mot popsnörelaget NY Rangers. Henrik Lundqvist och hans lag har något stort på gång och det grundar jag inte bara på att man utan större bekymmer slog ett formstarkt Tampa med 5-2, utan mer på det faktum att man har öppnat säsongen oerhört respektingivande och kommer nog att bli och räkna med i vårens slutspel.

Jag kommer nog säkert att gå upp en liten sväng till Jul-Kul ikväll. Johanna står i kiosken så då kan jag ju, som den toffel jag är, också gå dit. Men jag kommer nog inte att stå så mycket i kiosken utan mer inne i själva hallen.

Jag skrev ju för ett tag sedan att det är konstigt varför låshaken i ett cykellås av den varianten som är monterat direkt på cykeln nästan alltid träffar en eker när man ska låsa sin cykel. Sen jag skrev det har jag träffat ekrajävlarna varenda gång. Helt otroligt.
Moder Natur är som sagt ibland en satkärring...

Cesar Santin gör succé i FC Köpenhamn. I går kväll gjorde han mål mot sjävlaste Valencia på Mestallastadion i just Valencia. Det är sannerligen inte dåligt. FCK krigade till sig ett oavgjort resultat i UEFA-cupgruppspelet, 1-1. Jag saknar Santin lite. Vilken fantastisk spelare det var. Och är.

Jag hade också blivit lika förvånad som tjejen i denna länk.

För övrigt har jag hört rykten om att folk i laget inte längre använder bilden av Marcus Rubin i stålmannenkalsonger när det börjar hetta till för att på så sätt undvika det problem som Magnus Uggla så skickligt beskrev i texten till låten 4 sekunder. Därför har jag tagit mitt ansvar och letat upp nya hjälpmedel.

Durex varar lite längre enligt reklamen...



...och man förstår varför.

/~~/






Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0