I lördags kväll var jag och Johanna bjudna på dop i Mikaelsgården i Lindås. Kvällens huvudperson var Ville Paul Gustav  och det var förstås han som förhandssnacket mest handlade om. När prästen kommer in och talar om för oss som sitter i kapellet och väntar på att dopföljet ska komma in, att vi efter klockringningen ska vända oss mot portarna för att titta utåt den lilla vägen som leder fram emot Mikaelsgården.
Klockorna slutar ringa och Scorpions rent av fantastiska låt, hårdrocksballaden You and I, spelas på tillräckligt hög volym för att få vartenda hårstrå på kroppen att resa sig samtidigt som man fattar att det inte bara är ett dop vi skulle få bevittna utan även ett bröllop.

Ute på den upplysta lilla vägen kommer Sofie, vacker som en isprinsessa, i en bröllopsklänning och Henke var nästan lika vacker han uppklädd i en kostym, tillsammans med Fanny och Alfred och förstås även lille Ville.
Lätt chockade blev vi vill jag lova. Inte många ögon var torra denna magiska afton i Lindås.

Så istället för ett dop blev det ett kombinerat bröllop och dop som kröntes med en fest som jag fortfarande inte repat mig i från. Där snålades det inte på varken mat, dryck eller skratt eller goda vänner så jag var bland dom allra sista att lämna tillställlningen efter att ha suttit en betytande tid inne i själva kyrka med Sofies brorsa Mikael,och druckit några pilsner samtidigt som vi sjöng stämsånger ackompanjerade av Mickes gitarr.

Ett minne för livet och jag är evigt stolt över att jag fick vara med och uppleva det. Johanna tyckte jag nästan lite synd om. Hon skulle samlas vid typ halv sju morgonen efter för att vara med i någon inomhusturnering i Ljungby vilket gjorde att hon inte kunde festa. Pierre Laakso (Sofies bror),drabbades av samma bekymmer eftersom hans Emmaboda skulle spela slutspel i Swedbank Cup på söndagsmorgonen och plötsligt kändes inte den ytterst snöpliga sortin ur turneringen för våran del så värst tung längre.

För Jojje så visade det sig dock vara ett klokt beslut att ge fan i drickat eftersom det gick ganska bra för damerna i Ljungby och man tog sig till semifinal där IS Halmia blev för svåra.

I Swedbank Cup så var det ju som sagt slutspel i går och trots att jag led ont av en baksmälla modell värre så ställde jag klockan på åtta men när den väl ringde och jag inte på rak arm kunde tala om på vilken kontinent jag befann mig på så tog jag dagens klokaste beslut och ställde fram tjutmaskinen ett par timmar och befann mig således inte nere på cupen förrän någon gång strax efter tio. Dock räckte det alldeles utmärkt för att se det jag behövde se. Emmaboda, som förstärkte med Matte Evestål (som på ett föredömligt sätt höll mig 100% uppdaterad på småkronornas seminfinal mot Slovakien kvällen innan då jag som sagt befann mig på fest) och Björn Svensson. Två förstärkningar som skulle visa sig livsviktiga för EIS som hade fått återbud från Coffe Pumplun,David Bergkvist och senare fick även lagets härförare Magnus Dahlman kliva av till följd av skada. Emmaboda vann bägge sin matcher i slutspelsgruppen mot Lessebo och Torsås och var därmed klara för semifinal mot G/G. I den andra slutspelsgruppen var Vissefjärda enda laget från kommunen men hade dessvärre inte mycket att hämta och fick finna sig i att bli poänglösa och på så vis skicka Gullabo/Gullaboås till semi mot EIS som sagt och Orrefors till semi mot Lessebo.

Emmaboda slog G/G i sin semin efter att Evestål och Robban Pavic gjort varsitt mål och i den andra semin så slog Lessebo Orrefors med hela 5-1.
Finalen sedan skulle bli en ganska jämn historia där EIS till slut kunde dra det längsta strået mycket tack vare två ganska turliga mål av Robert Pavic och ett distinkt skott från Evestål och samtidigt som lesseboiterna endast gjorde ett så behöver man inte vara Einstein för att fatta att Emmaboda vann turneringen.  Och i söndagens slutspel var dom bra, inte alls med samma ineffektivitet framför mål. Så man får helt enkelt lyfta på hatten och gratulera EIS till en väl genomförd turnering.

Domarstandarden var faktiskt riktigt bra iunder slutspelet. Jag stod brevid Stefan Söderqvist som är som vandrande regelbok och jag blev förvånad över hur många regler jag faktiskt inte hade en aning om ens existerade. Henke Medin och Jarkko Pekkala stod på andra sidan av mig så vi var ett så kallat handplockat gäng som stod och spekulerade i livets tunga frågor denna iskalla söndagsmorgon.

Turneringens bästa spelare var Lessebos Habimana Akim Kim. Solklart.

Turneringens överraskning var på ett vis ändå Bodabruk, som stod upp bra mot många lag. Det kommer att bli en tuff division 6-serie denna säsong.

Vissefjärda är sin vana trogen, nästan alltid bra inomhus...

Mattias Pavic, Roberts lillebror, förärades med att få ta emot priset Till Minne Av Kent Pumplun. Priset delades ut av Kents son,  Christoffer "Coffe" Pumplun och Markku Ahonen läste upp motiveringen som löd:
 "Stipendiemottagaren är en modern, teknisk och offensiv försvarsspelare som efter framgångsrika insatser i distriktslaget även slagit sig in i pojklandslaget och som inför det kommande året signerat kontrakt med Sveriges bästa fotbollslag Kalmar FF. Årets stipendiemottagare, Mattias Pavic Emmaboda IS, tillhör den exklusiva skara av kommuntalanger som på ett förtjänstfullt sätt vårdat sin talang för sporten och han uppfyller därmed kriterierna för erhålla 2008 års "Till Minne av Kent Pumplun".

I kväll, eller rättare sagt i natt så spelar småkronorna final i JVM. Jag måste försöka att hålla mig vaken och titta på matchen. Jag tror och hoppas på blågult guldjubel i natt. Mattias Tedenbys dribblingar mot slovakerna i semin var läckra och jag tror det finns mer sådant att hämta. Kanadensarna är bra, men det känns som om det är rätt tidpunkt att slå dom. Deras superstjärna, Tavares, får vi se upp med. Det som verkligen talar för Sverige är Jakob Markström som rankas som världens bäste juniormålvakt och fortsätter han utvecklas så kommer han vakta buren i Florida Panthers redan nästa säsong. Det är verkligen ovanligt att en så ung målvakt är så bra så tidigt i sin karriär. Ska bli spännande att följa hans framfart i NHL.

Tampa spelar någorlunda bra nu faktiskt. Man slog Atlanta i natt på bortais med 4-1 och sprattlade till lite grand. Nu krävs det många segrar i rad för att det ska bli något av det men man måste ju ändå böra någonstans.

Henke Medin hävdade att hans klubbteknik är att jämföra med Tedenbys. Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt.

17 minusgrader i morse. Ja, ska det va´så ska det fan vara på riktigt. Jag gillar minusgrader.

Jag börjar se fram emot Nybro Open. Ska bli spännande att se vad Mourinho har för taktik till den turneringen.

Håll tummarna för Sverige i natt!

/~~/