Mellandagarna är nu snart slut och i morgon är det årets sista dag som ligger på schemat innan vi går in i 2009. Jag har goda förhoppningar på 2009. 2008 slutade förvisso bra, med husköp och allt, men annars skulle jag vilja påstå att det för egen del var det sämsta året någonsin. Jag skulle gladeligen levt resten av mitt liv i en koja i skogen om beskedet den 28:e maj hade varit annorlunda. Jag tror faktiskt ärligt talat aldrig jag (eller Johanna) kommer komma över det där riktigt.
Jag har inte skrivit mycket om det här på bloggen, och tänker inte heller göra det nu. Men i bland är det skönt att skruva av locket på ångestburken och släppa ut lite i form av skrift. Det funkar för mig i alla fall.

Annars flyter det på bra med huset. Vi har kommit in ordentligt och i morgon är det det riktiga elddopet då en styck nyårsfest skall organiseras och genomföras på Genstigen med goda vänner,god mat och förhopningsvis en riktigt bra start på 2009. Klockan 16.00 drar vi i gång i morgon traditionsenligt med att tillsammans knåpa i hop den måltid som senare under kvällen ska förtäras. Förrätten ska precis som i fjol bestå av Toast Skagen, huvudrätten av Oxfilé och efterrätten av ananaspaj. Är dock lätt orolig eftersom min mage inte är som den borde vara. Misstänker att jag kan blivit matförgiftat av något slag i går och får lida för det idag. Har fortfarande inte ätit något i dag och är i ärlighetens namn inte heller det minsta hungrig.

Alla ingredienser är i varje fall inhandlade inför morgondagen. Så även fyrverkerierna. En nyöppnad fyrverkeriaffär belägen där den så kallade "turkaffären" en gång låg, tillhandahöll oss med det pyrotekniska och vi kan bara hoppas på att resultatet på natthimmlen blir bättre än i förra året då Peters mångmiljonköp av raketer slutade i ett antiklimax utan dess like.

"Turkaffären" var för övrigt folkölstörstande 16-åringars räddning på 90-talet. Legitimationskontrollen var väl inte överdrivet hård och även om man skulle behövt visa leg, så gick det oftast ganska bra att får ut sina 3,5:or i alla fall.

I går var det faktiskt bowling på schemat. Vi har varje år en liten intern uppgörelse med familjen Gustafsson vars två söner Johannes och Kristoffer är Martins och mina kusiner. Kristoffer är för övrigt känd som " Crizze med steget" efter en närmast oförglömligt fin arbetsinsats det året LBK tog hem juniorsegern i Nybro Open som kröntes med ett mål mot självaste Kalmar FF om ja ginte missminner mig.
Bowlingen gick skitbra. Dock inte för mig. För mig gick det käpprakt åt helvete. Började med att inte ens spräcka hundraplatån de två första rundorna för att sedan i de avslutande två i alla fall kravla mig över med nöd och näppe. Kvällens gigant var annars mina kusiners far, Alf. Affe spelade drömbowling och var överlägset bäst då han snittade ungefär 150 poäng per runda.
Det ända jag kunde tänka på var att det var en satans tur att det inte var VikingBowling för då hade jag legat pyrt till!
Nog om detta.

Swedbank Cup i helgen och för er som är intresserade av att följa Johansfors IF så kan jag meddela att vi spelar på fredagskvällen mot Boda,Lessebo,Madesjö, EIS och Vissefjärda. Kommer med all sannolikhet att bli underhållande och förhoppningsvis och mycket publik.

Har ju för tusan glömt att berätta om dopet! Jag och Jojje var ju utsedda till faddrar åt Liam på hans dop i Algutsboda i söndags. Jojje skulle bära pojken och jag skulle bära vattnet. En passande uppgift då det var det jag sysselsatte mig med under många år Lindås. Jag blev lätt nervös när gudstjänsten började och jag fortfarande inte fått något vatten vilket ändå får anses som en väsentlig del av ett dop. När prästen kom och hämtade och fick jag dock en karaff av vaktmästaren som smidigt överlämnade denna heliga kalk under marchen fram mot funten. Min enda uppgift efter detta var att på prästens kommande fylla dopfunten med tillräcklig mängd vatten vilket jag lyckades utmärkt med om ni frågar mig. Prästen såg också att det fanns kvaliteter i mig som vattenbärare och jag insåg att åren av träning i Lindås faktiskt gett resultat.
Liam fnissade sig igenom hela dopceremonin och skrattade högt när prästen hällde vatten på hans hjässa. Så nu är han döpt och han har mig som gudfar, och en sprajlans ny Kalmar FF-napp så den grabben kunde inte fått en bättre start på livet!

Tampa har överraskat alla genom att vinna två raka matcher och är nu inte längre sämst i ligan utan bara näst sämst. Alltid ett steg framåt.

Kikar för fullt också på JVM, vilket efter OS är den mest intressanta turneringen inom det ädla spelet ishockey. Sverige är dessutom ganska bra vilket gör att intresset för turneringen blir större. I går kväll var det Lettlands tur att få sig en lektion i hockey. Småkronorna vann med 10-1 och hade bara Oscar Möller fått in en fjärdedel av sina stolpskott så hade resultatet var det dubbla. Typ.
I morgon kväll vid 20.30 väntar ryssarna. Det kommer bli en sagolik batalj.

Simon Hjalmarsson kommer att bli något stort.

Nu ska jag åka och köpa tidningen och vila mig en stund så man hinner få ordning på magen innan festen i morgon kväll.

/~~/

Då så, då fick man lite tid över och vad passar väl då bättre än att berika cyberspace med ytterligare ett blogginlägg som idag bland annat kommer att innehålla ett referat från gårdagseftermiddagens fjärde deltävling i den osedvanligt populära tävlingen VikingBowlingen.

Innan jag ger mig på det ämnet vill jag passa på att gratulera Rasmus Elm till platsen i A-landslaget. Du är så väl värd det Rasmus och jag håller alla tummar jag förfogar över för att det ska gå bra för dig bland de stora pojkarna vilket jag är helt övertygad om att det kommer göra! Har för övrigt snart målat hela huset men jag har inte sett röken av dig där med penseln... Det kommer väl...

Jo, igår så samlades vi redan vid klockan 12 i Nöjeshuset för att där avnjuta en bit vällagad mat innan bowlingen skulla starta vid 14.00. Pepparbiff med klyftpotatis och en cognacssås stod på menyn och det smakade bra som fan. Till detta dracks förstås VikingBowlingens officiella dryck. Öl. I Nöjeshuset går det numera få fatöl vilket jag uppskattar då fatöl är helt att jämföra med en stund i himmelriket. Vet inte varför det är så, man jag har alltid uppskattat jjust fatöl mer än flask- eller burköl.
Efter måltiden så var det dags för valet av startordning, och efter att Franzén på sedvanligt manér frågat Lasse Frisk  en fjorton,femton gånger om vilken position han ska välja (Frisk rankas sist sedan seedningsrundorna och får därför inte välja placering, han får den placering i startfältet som blir över efter att vi andra har valt)
Mange valde plats tre, Franzén valde att starta sist och jag själv valde andraplatsen vilket gav Frisk det tvivelaktiga nöjet att börja.
Dock började Frisk bra för ovanlighetens skull och spärrade i första rutan vilket fyllde honom med mer självförtroende än vanligt vilket kan tyckas omöjligt. Efter honom var det min tur och jag började katastrofalt med att få klothelvetet att fastna i tummen vilket gjorde att klotet var ungefär två meter över banan  och när det senare landade så gick det spikrakt ner i rännan. Nu redde jag upp situationen och lyckades i alla fall åstadkomma en åtta i mitt andraslag men kände redan har vartåt det vankade.
Även Mange och Franzén inledde högst tvivelaktigt men i alla spelade Mange upp sig och delade vinsten i första serien med Frisk med 140 poäng vardera, undertecknad hamnade på mer beskedliga 117 och Franzén satte nytt personligt bottenrekord med mediokra 107 poäng.
I andra rundan så lyste skönspelet med sin frånvaro och Frisks nyvunna jämnhet lyste med sin närvaro då den pratglade smygvikingen visade upp ett jämnt och fint spel som skulle visa sig hålla hela kvällen igenom. Även jag själv spelade min bästa runda för eftermiddagen då jag svslutade andra serien med för mig fullt godkände 137 poäng som faktiskt räckte till vinst i den serien framför Frisk på 131, Mange på 125 och sladdande Franzén som inte alls fick det till att stämma, med 116 poäng.
Nu fick jag lite kontakt med Mange Matsal och Lasse Mourinho som ryckt medans Franzén låg hjälplöst sist inför tredje serien. Den serien blev en enda lång mardöm för mig som inte lyckades med någonting och fick inte ihop mer än 114 poäng medans samtliga andra aktörer spelade väl och därmed blev det för min egen del en högst oviss kamp om den så försmädliga sistaplatsen i stället för spel om de stora poängvalörerna. Att komma sist är den stora nesan i VikingBowlingen. Dels för att man inte får några poäng i sammandraget, men kanske mest för att det är så in i helvetes jobbigt att höra de tre övriga kackla i en månads tid ens totala inkompetens.
Frisk och Mange skulle alltså gör upp om första och andraplatsen medans jag och Franzén skulle tampas om tredjeplatsen. Jag hade ett försprång med 23 poäng inför sista på Franzén samtidigt som Mange hade 18 poängs marginal ner till Mourinho. Den marginalen skulle visa sig hållas intakt även genom fjärde serien då bägge två hamnade på 129 poäng vilket gav Mange segern och Frisk hoppade på tåget i och med sin andraplats och därmed två oerhört välbehövliga sammandragspoäng vilket gjorde att han dubblade upp sin totala poängskörd.
I bottenstriden lyckades jag hålla undan för Franzén som visserligen slog mig med åtta poäng men det räckte inte så därför får min hårfagre vän fira jul och nyår som en förlorare. Franzén är därmed den enda i VikingBowlingens historia som förlorat mer än en deltävling.

Sammanfattning VikingBowlingens fjärde deltävling:
1.Magnus Johansson, 557 poäng.
2.Lasse Frisk, 539 poäng.
3.Andreas Johansson, 491 poäng.
4.Lars Franzén, 476 poäng.

I sammandraget ser det nu ut så här:
1. Magnus Johansson, 9 poäng. (Två vinster, en andraplats och en tredjeplacering)
2. Andreas Johansson, 6 poäng. ( En vinst,en andra-en tredje och en sistaplats)
3. Lars Franzén, 5 poäng .( En vinst, en andraplats och två sistaplatser)
4. Lasse Frisk, 4 poäng. (En andraplats, två tredjeplatser och en sistaplats)

Som ni ser så har Mange ett järngrepp om denna tillställning när vi efter årsskiftet på nytt spelar vidare med fyra nya deltävlingar i vår. Stor dramatik är att vänta.

Efter tävlingen igår så gick vi hem till vårt nya hus och käkade lite tacos och gick husesyn.

Annars är det mest flyttning som upptager min tid. I dag har Johanna och jag rensat ut den gamla lägenheten och flyttat nödvändigheter därifrån till huset. Det är otroligt vad grejer man faktiskt har. Det är en klyscha, jag vet, men det är faktiskt helt sjukt vad mycket underliga saker man har samlat på sig genom åren.
Natten till idag var också första gången vi sov i nya huset och jag sov som en stock även om man var lite disorienterad när man vaknade i morse och inte riktigt kände igen sig. Man ska nog vänja sig. Det är jag säker på.
All målning på övervåningen är klar och sä är även all tapetsering. Nu väntar bara gillestugan som ska får sig en omgång målning sedan är allt det vi tänkt göra själva gjort. Jag är mycket nöjd och stolt över arbetsinsatsen från de som hjälpt till. Bättre arbetsmyror måste vara svårt som fan att finna. Tack för hjälpen allihop!

Tampa går så in i helvetes dåligt att jag skäms.

Mats Sundin till Canucks. Ett bra val. Men jag har väldigt svårt att tänka mig Vancouver som en seriös utmanare till Red Wings,Sharks,Penguins,Bruins och min egen outsider- Washington Capitals. Jag ser inte att Vancouver skulle kunna rå på något av de lagen i en serie om sju matcher. Därför valde Sundin fel lag enligt mig. I alla fall om han vill vinna cupen vilket jag antar är det primära målet för honom. Dock hoppas jag att han får vinna den med Canucks. Jag hoppas det, men tror det inte.

Johnny Oduya, världens mest underskattade svensk, gjorde i natt mål igen. Oduya bör bli uttagen till OS-laget nästa år. Kan för övrigt inte fatta att det är snart tre år sedan Tre Kronor vann guldet i Turin...

Sitter just nu i en ödslig tom lägenhet och bloggar eftersom internet inte finns i huset ännu. Telia förklarade att det tar två veckor innan dom kan koppla över det dit vilket jag tycker är jävligt lång tid när man som jag är fullständigt beroende av att få information på nätet. Jag erkänner att jag tycker det är skitkul att läsa andras bloggar och en dag när jag har lite tid så ska jag lägga ut en ranking på de bloggar som jag tycker är de bästa. Men det får bli en annan gång. Nu ska jag till huset och förbereda för kvällens äventyr som består av glöggdrickande med Peter,Karro och Max och även Frida och David. David var för övrigt och hälsade på häromdagen och beslutade sig för att måla om sin jacka när han ändå var på besök och såg att det fanns gratis färg på väggarna...

För övrigt gillar jag att smeknamnet  "Lasse Mourinho" sprids som en löpeld... Frisk ringde till bilverkstaden härförleden och presenterade sig såsom Lasse Frisk varpå mannen i andra änden vänligt rättade honom och förklarade att han inte alls var Lasse Frisk utan Lasse Mourinho. Jag gillar det!

På Spåret igår var lättare än förra fredagen. Dubrovnik satte jag på tio och Värnamo på sex poäng. Det tar sig...
Vill önska alla en fortsatt trevlig lördagskväll.
/~~/

Hur vanligt är det på en skala att man blir väckt av en jordbävning? Jag blev förvisso inte väckt för jag låg i sängen och filosoferade om jag skulle sticka bort och måla eller om jag skulle ligga kvar tills klockan ringde vid halv sju. Jag hade nämligen vaknat vid kvart över sex efter en dröm om Regina Lund som var....hmm...intressant...
När jag låg och funderade som bäst på dels Regina och dels Flüggers matta vita färg så känner jag något som skakar. Ungefär som om man lagt en mobiltelefon med vibrationsfunktionen under sig. Lätt panikslagen börjar jag famla efter Jojje i mörkret i tron om att hon försovit sig och i och med det gjort hela kommunen brödlös. Döm om min förvåning när det inte låg någon Jojje där,det var tomt som i sedelfacket. Då började jag bli orolig på riktigt. Senare under dagen uppdagades det dock att det hade förekommit en styck jävla jordbävning med epicentrum några kilometer från Sturups flygplats. Jag började lägga i hop ett och ett och kom fram till att det inte var sviterna efter min smått fantastiska dröm om Regina Lund som fick sängen att skaka utan det var en jordbävning...

Annars målas det på utav bara fan. Alla väggar på övervåningen är väl istort sett klara. En strykning till i morgon samt ett varv med målning av dörrkarmar. Sedan eldar jag upp penslafan och rollereländet. Nej, förresten.Källaren är kvar...
Nä, faktum är att målning kanske inte är världens roligaste sysselsättning men det blir skoj när man ser resultatet och det ger en motivation till att ge sig på nästa rum.

Vi har för övrigt väldigt god hjälp av brorsan som målar som om han fick betalt...

Har knäckt två Zlatopramen efter dagens målningar och jag vet inte om en öl någonsin har varit så oerhört vansinnigt god som i kväll. Jag tror knappt det.

Regina Lund... ja, jag säger då det...

Nere på W&WW (TCFKAF, The Company Formerly Known As Flygt) blåser det inte kalla vindar utan snarare isvindar. Förut var jag lätt orolig, nu är jag svårt orolig. Efter nyår börjar vi med fyradagarsveckor fram till mitten av februari. Det kan ju för många av er låta skönt, men det är våra sparade semesterdagar det handlar om, som måste tas ut eftersom det finns en djävulsk massa sparade dagar. Närmre 100 mansår om jag inte missminner mig. Då gör företaget så för att vinna tid för att se om det prekära läget som är just nu förbättrar sig tills dess annars tror jag att det kommer läggas varsel och det är väl kanske inte vad man vill höra när man är en sketen arbetare som aldrig gjort något annat än att monterat mixers och svarvat axlar, och som dessutom numera är husägare med huslån och skulder...
Kan mina sparade semesterdagar rädda någons anställning så är det helt OK för mig. Räddar dom däremot inte en enda anställning så är detta ett horribelt sätt att få folk att plocka ut surt fövärvade semesterdagar i den underbara semestermånaden januari...

Nu tar jag kvällen...

/~~/

Försökte med alla medel att hålla mig vaken igenom hela matchen i går kväll mellan Barcelona och deras ärkerivaler Real Madrid. Matchen i sig var bra så det var inte därför jag hade problem att hålla mig vaken utan helt enkelt av den oerhört enkla anledning att jag var sömning som fan.
Matchen slutade till slut med seger för katalanerna med 2-0 där jag dessvärre missade bägge målen på grund av tillfälliga inslumringar som direkt efter att matchen var slut byttes mot en lite mer rejäl tupplur på en sisådär åtta timmar.
Nu är man i alla fall utvilad.

Annars var det väldigt mycket bra matcher på TV i går. Jag gick ut lite löst med att slötitta på Aston Villa mot Bolton i Premier League och fick där se Johan Elmander klacka in 1-0 för gästerna men sedan var det roliga slut för Bolton och Aston Villa gjorde fyra raka kassar och vann därmed matchen med urstabila 4-1 och ser ut att gå mot en fantastisk säsong.

Den sena matchen mellan Tottenham och Manchester United följdes endast sporadiskt på grund av matlagning. Två stycken plankstekar skulle tillredas och herrejävlar vad bra de blev. Dock var jag så jävla hungrig vid tiden för matintaget så jag har bränt mig ganska kraftigt på tungan och i gommen men det var det nästa värt...

I morgon är det dagen då vi får nycklarna till huset. Jag har en styck väldigt otålig och rastlös sambo här hemma som är så sugen på att börja måla att hon i ren panik målade om våra nattduksbord för att få utlopp för sina drifter. I morgon drar det stora arbetet i gån med målning,målning,målning och sen ska vi nog runda av dagen med lite målning också. Ska bli riktigt kul att komma igång!
Jag har ju sedan jag slutade snusa för snart ett och ett halvt år sedan utvecklat någon form av pedantiskhet så man kan säga att jag blir lätt kallsvettig när jag går omkring i vå lägenhet just nu för här är allt upp-och-ner-vänt. Längtar tills allt är klart i nya huset!

Har fortfarande inte riktigt vant mig vid det faktum att man går omkring med plast för 3500 framför ögonen. Chocken över priset på glasögonen kommer nog antagligen inte heller att släppa någonsin men det är väl bara att acceptera faktum. 3500 kr i detta läge med flytt,julhandel och besiktningsmän som ska ha ofattbara summor för två timmars jobb... ja det sitter som en fläskläpp det. Men som jag brukar säga - Det drabbar ingen fattig, men det drabbar sannerligen inte heller någon rik. Vem vill bli miljonär? Jag för att tala klartext...

I eftermiddag blir det en tur till Victoriahallen för att se Nybro Vikings mot Leksand. Lasse Mourinho har skitit knäck i flera månader inför denna matchen eftersom han vet att jag har en tendens att kunna vara ganska retfull vid händelse av Nybro-vinst. Mourinho själv hävdar att han inte tror på sina hjältar eftersom hn har haft dåliga vibbar. Ja, slår inte Leksand Nybro så har dom inte så värst mycket i elitserien att göra. Men visst hade det varit kul som fan om vikingarna kunde slå dalmasarna. Undrar om ärke-smygvikingen Lasse Franzén ska dit? Rykten säger sig ha sett honom i klacken förra hemmamatchen fast man kunde inte bekräfta att det var Franzén i egen hög person som var där eller om det bara var en bild på Nybros logga som hängde på väggen. Ska kolla upp detta i dag.

Tampa fick stryk med 2-0 uppe i den kanadensiska huvudstaden Ottawa i natt efter att oväntat fått med sig alla poäng ifrån matchen mot Montreal härom natten.
NHL:s stora snackis är annars målexplosionen i New York-derbyt mellan New York Rangers och deras antagonister från andra sidan Hudson-floden och faktiskt också i en alldeles egen delstat, New Jersey Devils. Matchen slutade hela 8-5 och ett normalt resultat mellan lagen som vanligt viss innehåller NHL:s två bästa målvakter brukar vara 2-1 eller 0-2. Denna gången var förvisso Brodeur, som fortfarande är skadad, inte med men Lundqvist stod mellan stolparna för Rangers. NHL:s mest underskattade svensk, Johnny Oduya, gjorde sitt andra mål för säsongen och har vuxit ut till en riktigt klasspelare där borta.

Har upptäckt att jag är i besittning av vansinniga mängder av CD-skivor. Jag använder inte dom helt ofta kan man väl lungt påstå. Sedan datorns och bredbandets intåg här så har man väl kanske inte hängt på Skivlagret varje vecka som man gjorde förr. Nä, jag tror inte jag har införskaffat mig en enda skiva de senaste fem åren. Allt finns ju på till exempel youtube...

Jojje har nu gett sig på de få orörda garderober som fortfarande finns i detta hem. Hon pustar irriterat högt och tydligt i min riktning och jag har ignorerat det länge nu. Jag vet dock inte hur länge till jag vågar innan det blir riktigt allvarligt detta... Det är bäst jag går och kopplar på charmen och försöker få henne att förstå att blogga är också viktigt!
Fel av mig, hon har börjat att slå in julklappar eftersom hon vet att jag inte är så bra på det själv och spelar därför ut detta kort i hopp om att jag ska be henne på mina bara knän om att hon kan slå in de som jag har köpt också...
Och hon lyckas varje gång. Nu ska här fjäskas...

/~~/

Helgerna går fort utav bara fan. Man sämplar ut runt lunchtid på fredagen och sedan cyklar man hem i tron om att man har en lång och skön helg framför sig. Något som man i teorin faktiskt har, men i praktiken varar inte helg så värst mycket längre än en sketen tisdagseftermiddag känns det som.

Har dock hunnit med en hel del under det gångna veckoslutet. Bland annat var jag i bowlinghallen i lördags med EFF och bowlade och käkade. Bowlingen vill jag helst inte tala högt om då mina resultat var i paritet med en genomsnittligt fyraårings diton. Första rundan var jag inte bara över hundra och andra rundan gick förvisso bättre men den han vi inte spela klart så därför är jag ohyggligt missnöjd även den.

Jag skyller givetvis allt på alkoholen. Jag satt hemma innan bowlingen och tittade på Premier League och drack bärs. Sedan duschade jag och skulle invänta Jojje. Nu är det dock som så att då jag inte är besmyckad med vare sig långt hår som skall fixas till eller ett sött ansikte som ska sminkas så tar det högt räknat sex minuter för mig att gå från mysbrallor i soffan till nyduschad,fräsch och ombytt och därmed redo för kvällens aktivitet.
 
För min högt älskade sambo tar det också sex minuter...att plocka fram de handdukar hon ska använda efter hon duschat, därefter följer diverse olika ting som ska göras vilket innebär att jag brukar sätta mig framför datorn, så gjorde jag även denna lördagsafton i väntan på min sambo. Nu var det precis som vanligt så att jag fick vänta väldigt länge och hann därmed dricka någon enstaka centiliter alkohol för mycket och detta mina vänner, detta gynnade inte mig i bowlingspelet.
En jättetrevlig kväll dock som för Jojje och mig avslutades redan runt halv tio-hugget efter att vi bland annat fått höra Mellmark berätta underhållande historier om hans tid i då allsvenska IF Trion. Alltid intressant att lyssna på.

Kvart i tio var vi hemma, tio sov jag i soffan framför Lazio-Inter. Zlatan var för övrigt offside när han gjorde målet. Efter detta matchen vaknade jag och lomade in till sängen och kikade en stund på dokumentären om Britney Spears som säkert hade varit intressant om det inte varit för det faktum att jag somnade innan jag hunnit sätta mig in i den riktigt.

I går var vi och mätte lite i det nya huset. Familjen som bott där innan höll på att städa ut lyan för fullt vilket gör att det nu känns som om det är riktigt nära vilket det också är. Om en vecka får vi nycklarna och om två veckor bor vi antagligen där om allt gått som planerat. Dessvärre går det sällan som planerat, och i och med att ledigheten jag planerat för gick åt helvete så blir det på det brömda hittefåret om vi ska hinna till jul, men jag tror vi fixar det.

Annars var matchen i Victoriahallen söndagens största event. Lasse Mourinho och hans son Linus och jag åkte in för att titta på kvalitetsishockey. Nu blev det i ärlighetens namn inte någon jättebra match. Nybro hade en miljon chanser men satte bara ett enda och då vinner man inte mot gedigna,tuffa lag som Troja. Dock räckte det till en poäng då ljungbylaget inte avgjorde förrän i förlängningen. Finnes tid så blir det nog att åka in även på söndag då Leksand kommer på besök.

Hade jag inte varit djupt troende Kalmar FF-supporter hade jag hållt på Gefle IF. Enbart tack vare Jonas Lanttos insats i detta klipp.... Förvisso är detta en gammal video som många säkert redan sett men det spelar ingen roll. "Sprajlans ny porslinsstol" Bara den kommentaren är obetalbar.

För Tampa går det käpprakt åt helvete. Ingen kan någonsin beskylla mig för att vara medgångssupporter i alla fall.

På onsdag ryktas det om att Jojje och jag ska åka till Kalmar för inhandling av dels möbler till huset, och dels julklappar. Det känns som om man glömt bort att julen nalkas alldeles runt knuten. Nåja, det löser sig som kärringen sa när hon sket i vasken.
Möbelhandling och julklappshandling är bland det mest stimulerande jag vet...

Jojje har börjat blogga igen så smått!

Fotbollsträning i Allsbohallen i morgon kväll. Det får det bli. Det går mycket rykten på byn om spelare och tränare hit och dit så det är lika intressant varje gång man tränar att se vad det är för nya ansikten där. Och för all del även vilka som inte är där.

Här på Järnvägsgatan har dock övergångsamtalen lyst med sin frånvaro, och inte sedan Olof Sörensson ett år ringde till mig i tron om att det var Andreas ´82´ Johansson (numera Lorentzon) har jag emottagit några förfrågningar om en eventuell övergång. Olof pratade på om vilken formidabel spelare jag var, men tvingades att att dämpa hyllningarna lite grand efter att han insett att det var fel Andreas Johansson han pratade med. Nu spelar det i och för sig ingen roll att intresset av mina fotbollskvalitéer är svalare än en nyårsnatt på Svalbard ,då jag i vilket fall som helst är fullständigt ointresserad av att byta klubb. Men förut ringde i alla fall alltid Plutten varje år... Jaja, det är väl bara att inse att mitt marknadsvärde är än lägre än vad det en gång var och då, då är det sannerligen inte högt!

Såg att Emmaboda IS vann i Futsal-SM mot Orrefors med 17-3. Det må jag säga var en gruvlig revansch efter finalförlusten mot de grönsvarta i Allsbo.

Jojje kom precis in med nybakade pepparkakor och en mugg glögg. Vilken kvinna!

Glöm inte bort TV4:s EM-krönika i kväll. Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på hur vackert och framför allt högt de ryska fansen sjöng deras gamla klassiska nationalhymn. Mäktigt var bara förnamnet. Annars minns jag förutom matcherna och alla fantastiska människor vi träffade, även den mycket mycket underliga hamburgaren i Liechtenstein som serverades med en halvkokt potatishalva,vit sås och utan tillstymmelse till vare sig bröd,sallad,ketchup,lök eller dressing. EM-burgaren kallades den så jag vill passa på att höja ett varningens finger till er som ska besöka det lilla furstendömet. Åk inte dit hungrig. Dom vet inte hur man lagar mat där.
Skämt åsido så var det en helt underbar resa vi gjorde till både Innsbruck och även Vaduz trots debaclet med hamburgaren, så det ska bli riktigt kul att i kväll få återuppleva sommarens stora fotbollshöjdpunkt.

Nu tror jag att vi rundar av och avslutar för i kväll.

/~~/

Trollhättan,Trondheim och Hanoi. En kombination städer som så har på rak arm inte har så mycket mer gemensamt än att de var svaren på resorna i tidernas bästa program, På Spåret, i går kväll. Nu kunde jag emellertid inte mycket i gårdagens program. Trollhättan var jag borta på tidigt och när dom skulle till Trondheim var jag mer inne på Vaasa eller Uleåborg i Finland men tji fick jag. På Hanoi var jag förvisso i rätt land men min gissning var Ho Chi Minh-staden som tidigare hette Saigon. Fel även där alltså och inte en enda poäng.
Jag är väldigt intresserad av geografi och har alltid varit det. Därför sitter jag som klistrad framför TV när Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg gör entré varje fredag.

För övrigt kan man tycka att det är ganska långt mellan Trondheim och Hanoi men faktum är att det bara är två länder i mellan Norge och Vietnam. Ryssland och Kina. Sådana små klurigheter har alltid intresserat mig av någon outgrundlig anledning. En norrman måste alltså korsa lika många gränser om han ska till Tyskland med bil som om han ska till Vietnam. Ska samme norrman däremot till Nordkorea räcker det med att ta sig igenom ett enda land. Jag kan tyvärr inte svara på varför sånt här intresserar mig, men det har det alltid gjort och kommer nog alltid att göra.

Annars var det en lugn fredagsafton som fortlöpte igår kväll. Det blev lite filmtittande och tacosätning under den tidigare delen av kvällen. Lite senare så blev det en whisky och lite nätpoker. Johanna går ofta och lägger sig tidigt på fredagar eftersom hon lika ofta börjar jobba ultratidigt på lördagar vilket gör att jag har den senare delen av fredagskvällen alldeles för mig själv vilket allt som oftast slutar med nätpoker eller betapet.

Hur tänkte den instans i Sverige som beslutade sig för att utvisa den stackars kroatiska flicka som under hela sin uppväxt blivit slagen av sin farsa. När detta efter ett tag uppdagades så fixade svenska myndigheter en skyddad identitet åt henne vilket var föredömligt gjort. Men nu har man kommit på andra tankar och samma myndighet har bestämt sig för att visa ut flickan (jag vet inte hennes ålder men jag tror hon var 17) tillsammans med sin övriga famlij inklusive sin far som gjort henne illa. Hur tar man ett sånt beslut. Vem tar ett sånt beslut? Sitter det ett gäng slipsar på något jävla verk någonstans och bestämmer att hennes farsa nu på äldre dar har blivit en riktig mysfarbror som bara han får komma till Kroatien igen, inte kommer att slå sin dotter något mer. Ibland blir man fan mörkrädd. Jag hoppas dom tappar både beslutsfattarna och hennes farsa i Östersjön på vägen ner.
Sverige är fantastiskt ibland...

Betapet är för er som inte vet det, en form av alfapet på nätet. Enormt beroendeframkallande även om det har varit ganska lite spelande för egen del det senaste halvåret.

Dagen idag kommer att innebära en hel del packning av olika ting. Mest glas och sånt som ska viras in i tidningspapper. Sådant ska jag pyssla med under de kommande timmarna. Det är även min tur att lämna in tipset idag vilket ökar vårt tipsbolags chanser dramatiskt.
Beträffande flytten är det nu alltså bara en dryg vecka kvar och det känns fortfarande lite overkligt. Förhoppningsvis får vi nycklarna redan på fredag nästa vecka och då blir det måla av redan under nästa helg. Annars får vi vänta tills på måndag eftersom det faktiskt är först då vi kommit överrens om att nyckelutlämningen och kanske viktigast av allt, betalningen ska ske.
Nu gick regeringen ut och dammade av den gamla lagen om ROT-avdrag vilket sannerligen gynnar oss som är i flärd med att bygga ett nytt tak. ROT-avdragsförslaget innebär att man kangöra skatteavdrag  på hantverkararbeten och liknande. Det kommer lägligt för oss i alla fall.

Nybro Vikings gjorde inga fans glada i går när man förlorade med hela 6-1 i Stockholm mot AIK. AIK är förvisso seriens bästa hemmalag och Nybro seriens sämsta bortalag med sanningen är den att börjar inte Nybro vinna snart sär man inte bara seriens sämsta bortalag utan seriens sämsta lag över huvud taget. I morgon funderar jag på att åka in och se matchen mellan Nybro och Troja/Ljungby.

I kväll blir det nog en tur till bowlinghallen med EFF för att äta och bowla antar jag. Var för övrigt där i torsdags med farsan, Sven och Jojje. Farsan imponerade stort när han i satte fem strikar i rad vid ett tillfälle och det är inte helt lätt att åstadkomma. Dock var han inte i närheten av mitt rekord på 193 (från VikingBowlingens andra deltävling) utan hamnade på blygsamma 183.
Svenne spelade ett mycket stabilt spel som innehöll mycket skruvar vilket även det imponerade på mig då jag inte själv behärskar skruvtekniken på andra ställen än på jobbet, och knappt där. 173 poäng för Svenne som dock fick ge sig mot farsan.
Vi får väl se vad det dyker upp för folk i kväll.

Har också beställt mina glasögon nu. Dom kommer på fredag nästa vecka och det är inget att hymla med, men fy in i helvete vad dyrt det är att köpa glasögon. Helt sinnessjukt. I framtiden tror jag ine man kommer ha guldreserver på de stora bankerna utan jag tror att man kommer att byta ut guldtackorna mot glasögon då de uppenbarligen är betydligt mer värdefulla.

Nu tror jag att det är dags att paketera olika glas i tidningspapper... 

Fulare än så här blir inte en tatuering...

/~~/

Så var det torsdag igen. Helt fantastiskt vad veckorna går fort. Bara en dryg vecka kvar nu som boende på Järnvägsgatan sedan bär det av mot den nya adressen på Genstigen. Det känns såklart jävligt tillfredställande och skoj med ett hus samtidigt som det känns väldigt overkligt på något sätt. Det blir hektiska veckor innan jul vill jag lova men som sagt så räds varken Johanna eller jag arbete, snarare tvärtom.

W&WW eller TCFKAF (The Company Formerly Known As Flygt) som jag ibland kallar det, har gått ut med ett för mig väldigt attraktivt erbjudande där den anställde bjuds på en extra semesterdag om han/hon tar ut fem semesterdagar under december. Jag tyckte det lät som en superb idé och ansökte såklart om detta eftersom jag då fått nästan en hel månad fritt vilket hade suttit som ketchup på korven. Tänk själv, vi får nycklarna till huset den 15:e och planerar att kunna visa upp ett någorlunda beboeligt hus till julen då Johannas långväga släkt kommer på besök för att ta del av Liams dop.Då hade det varit utmärkt att vara ledig och ägnat den tiden åt förslagsvis målning,tapetsering,kånkning av möbler och liknande. Nu blev det inte så då jag fick avslag på den ansökan så det blir istället det gamla hederliga W&WW-kneget på dagarna och flyttning,målning,tapetsering och bankärenden på kvällar och nätter. Målet är definitivt att kunna bo där innan jul och har firma Sjöndin/Johansson bestämt sig för en grej så jobbar vi stenhårt för att det ska bli så.
Underligt förresten att sådana bra erbjudanden inte gäller alla. Tråkigt för mig, kul för dens bonus jag jobbar ihop till då min sådan år efter år lyser med sin frånvaro. Fick i och för sig en ost förra året och det är jag jätteglad för, men den betalar inte besiktningsmannen eller elräkningen!
 
Skämt åsido så ska man nog i dessa tider vara glad för att ha ett jobb vilket jag är, även om man märker att klimatet blir tuffare och tuffare för varje dag. Klyftan mellan arbetare och tjänstemän växer tyvärr också för varje dag och aldrig under min tid i arbetslivet har jag hört så många människor i olika åldrar klaga på smärtor och värk både här och där. Detta är kanske den nya tiden inom industrin.

Annars kan jag förtälla att jag nu gör Sara Wedlund och Elton John sällskap in i glasögonormsklubben. Har haft problem med lite yrsel och spänningshuvudvärk en tid och gick till optikern för att där få reda på att ett par glasögon skulle förbättra min situation markant. Så igår var jag nere på Thelins och valde ut lite olika varianter som jag tog med hem för att vänja mig vid och nu står det och väger mellan två olika par. Ytterligare en anledning till att hoppas på en fet julbonus vill jag lova för dra åt helvete vad dyrt det är med glasögon. Det är fan inte klokt. Jag svor den ramsan när jag kom hem från optikern inför Johanna med glasögon för 1700 i näven och Johanna tröstade mig moderligt med orden: "Men lilla gubben, det priset är bara för bågarna, själva glasen kostar minst lika mycket" varpå jag blev tungandad och försvann bort en stund och fick en chock som inte upphörde förrän jag hörde att REPO-räntan idag sänkts med 1.75% vilket förenklar en fattig mans liv en del. Dock ska jag inte klaga,det finns de som har det värre.

Sara Wedlund på tiden när hon tillhörde de allra bästa.
Foto:Aftonbladet

I kväll har min käre far utmanat mig och Johanna på en bowlingmatch. Jag tackade ödmjukast ja eftersom jag vet att varje träning kana fälla avgörandet i den så ofantligt viktiga VikingBowlingen som har halvtidsfinal den 19:e i denna månad.

Franzén blev genast orolig när han fick höra om mina nypåfunna synbesvär. Alltså, han blev inte orolig för min skull, i helvete heller. Nä, han blev orolig att jag blir en bättre bowlare när jag nu ska få glasögon och på så vis förhoppningsvis se en aning bättre. Franzén lämnade snabbt in en protest som gjorde gällande att en spelare som påbörjat säsongen utan glasögon också måste avsluta densamma utan glysen. Jag vet ine hur det gick med protesten men jag kommer i vilket fall som helst att ha på mig det som stör min käre kollega allra mest, och uppenbarligen är det i detta fallet galsögon.

Om några minuter börjar världens bästa program. Slapshot på Canal+.Sammanfattningar från nattens NHL-matcher.

Franzén går för övrigt numera under namnet "Elgiganten" på VikingLine eftersom vi har upptäckt en enorm utveckling i den mannens kunskaper beträffande de elektriska prylar som gemene man varje dag använder lika naturligt som skithusapapper. Nämligen datorn och mobiltelefonen. Enorma framsteg har gjorts inom detta område. Så sent som förra veckan höll det på att bli inbördeskrig i packningsstationen då Lasse hade kommit åt Caps Lock och datorn då inte lydde hans kommandon på det vis han ville. Nu löste sig detta relativt fort då Lasse Mourinho insåg vad som var på gång att hända och stormade fram och tryckte ur CapsLock-knappen innan både dator och Lasse Mourinho hade legat i en av smältugnarna på gjuteriet.
Mer om min kompis dataframsteg en annan dag!

/~~/

Decemberkvällarna är mörka utav bara fan. Men någonstans i illusionen av en decemberkväll så finns det ett vitt tjockt snötäcke,gnistrande kyla och stjärnklar himmel. Detta beror säkert mest på att alla bilder och illustrationer med julmotiv,samt alla världens adventskalendrar och liknande attiraljer alltid är avbildade med snö och kälkar, tomtar och renar. I södra Sverige i verkliga livet existerar inte den bilden mer än kanske max en gång per tio år. I stället är tyvärr december en månad fylld av regn,rusk och plusgrader. Sannerligen inte många plusgrader men ändå tillräckligt många för att man ska bli irriterad på dom. Nej, jag tycker att Moder Natur kan se till att skicka ner 40 cm snö i slutet av november som sedan vackert ligger kvar och pryder december för att sedan, inte övergå till slask i januari utan ligga kvar tills efter alla barnens sportlov för att sedan försvinna på några dagar för att ge plats åt våren.
I verkligenheten är det så här:

November innebär regn ifrån alla möjliga vinklar, konstant mörker samt inte en ledig dag från jobbet förutom helgerna.

December, som faktiskt är min favoritmånad, innebär regn från alla möjliga vinklar, konstant mörker som förvisso lyses upp av alla trevliga juldekorationer, eventuellt kan några enstaka nätter med minusgrader förekomma för att göra det jävligt att ta sig till jobbet då min cykel inte gillar halkan nåt vidare. På julafton tittar man alldeles för ofta ut på en gräsmatta som är grönare än många är under hela året. Nyårsnatten har dock en tendens till att vara kall utav bara fan.

Januari är oftast iskall,men då känns det som det kvittar och man börjar tröttna på kylan innan den knappt kommit.

Februari brukar vara årets kallaste månad, men den är så kort så den kommer undan med det. Man tänker: jaja, februari har bara 28 dagar och sedan är det mars och då börjar våren...

...men se det gör den inte, för när mars börjar så brukar också den allra största mängden snö komma och sedan brukar alltid den obligatoriska -25 graders veckan infinna sig här. Jag har verkligen inget emot riktigt kallt klimat. Vi nordbor behöver det. Det är bara det att jag vill ha det i december och inte när våren ska bryta ut.

April och maj är förrädiska. Man vet aldrig om man ska vakna upp till 24 grader och solsken eller till en klassisk novemberdag.

Och sedan är det sommar igen.

Nä, jag har skrivit det för och skriver det igen. Jag gillar verkligen vintern, när det väl är vinter. Regn och slask finns nog ingen som tycker om.

Har hittat en del gamla godingar från 80-talet på youtube. Håll till godo.
The Phantom of the Opera. Sofia Källgren som här inte kan varit mer ån typ tjugo måste ha varit populär bland hanarna i konungariket vid denna tidpunkt...

Sankta Cecilia. Denna oerhört trallvänliga schlagerlåt som faktiskt kom tvåa 1984 bakom Herrey´s. Lotta Engberg och Göran Folkestad. Lotta Engberg hette Pedersen och Folkestad påminner om någon, men jag vet inte vem. Denna låt är så charmigt töntig att den blir bra. Om Lotta Engbergs kläder var det hetaste man kunde ha 1984 så är jag väldigt glad att tiderna förändrats. Parets koreografi borde läras ut till varje mellanstadieelev under gymnastiklektionen.

100 %. Mer Lotta Engberg. Här betydligt raffigare klädd och nu börjar man förstå varför Filip Hammar hävdar att hans så kallade frikort gäller henne. Triple & Touch med Lasse Kronér i spetsen dominerar. Och Triple & Touch var fyra i originaluppsättningen. Håkan Glänte är den fjärde. Han ses numera som kapellmästare i På Spåret. Alla grabbarna förutom Kronér är dessutom berikade med urläckra, tidsenliga hockeyfrillor.

Jimmy Dean. Gruppen hette Troll och jag minns denna låt mycket väl då Henke fick LP:n på någon födelsedag. Vi gdiggade denna låt samtidigt som vi byggde legoborgar och slogs om vem som skulle få vara den häftigaste legogubben. Jag tror den kom 1989, men det kan ha varit 1990 också.

Proud Mary. Inte med CCR men väl med Carola och Hasse Andersson. Versionen är enligt mig ganska pissig men hela videon vägs upp av att "Kvinnaböske" frågar Carola hur porrigt som helst om "dom inte ska busa lite ikväll".  Säga vad man vill om Carola, men sjunga kan hon.

Teaser Japanese. Per Gessle och kompani har alltså hyrt in en japansk kvinna endast för att vid ett par tillfällen läsa några meningar som definitivt varken gör från eller till enligt mig. En grej hade väl varit om hon stannat kvar och dansat lite eller doat i bakgrunden, men icke. Gessle ser för övrigt ut som sju svåra år.

Nu tar vi dom. Kanske den mest kända sportlåt som någonsin gjort i Sverige och förmodligen även den bästa. Hockeykämparna (Håkan Södergern,Thomas Rundqvist, Anders Eldebrink, Jonas Bergkvist samt någon kille som jag antagligen borde känna till) är hur tuffa som helst. Skulle vilja se en sån video med Sundin,Forsberg,Lidström och de andra.

I was lucky. Synthargrabbarna som kallade sig för "So What" fick i alla fall stora delar av min klass i lågstadiet att önska sig en synth av farbror tomten i julklapp. Första bakslaget kom redan när man upptäckte att det inte alls hette "synth" utan snarare "keyboard" eller ännu mindre coola "elpiano". Jag fick dock en keyboard och började så sakteliga lära mig spela. Jag gick en ytterst oglamourös keyboardkurs hos virtuosen Torgny Berntsson. Dock hade få den talangen som västeråsgrabbarna i videon hade och därför fick man nöja sig men att spela på diverse olika musikuppvisningar inför föräldrar som i alla fall var glada att slippa höra ännu en blockflöjtskonsert.
Jag lade ganska tidigt ner min dröm om att bli en tuff syntare och blev senare trummis i bandet "The Leftovers" med för egen del väldigt varierande resultat.

Har varit och spelat fotboll ikväll. Inte med JIF som man kan tro och som kanske hade varit brukligt. Dock inte heller med något annat lag utan med kompisgänget Emmaboda FF som spelar i B-hallen på tisdagar.

Har även fixat flyttlådor precis som jag sa att jag skulle. Fick väldigt god hjälp av min mor dock. 

Nu får det vara bra för idag!

/~~/