Nog borde nog Tre Kronor ha vunnit gårdagens semifinal mot Tjeckien som man som bekant mycket snöpligt förlorade efter straffläggning. Hade man vunnit den matchen så hade inte jag suttit här i min soffa just nu och glott på tredjeprismatchen, ett påfund som jag är starkt skeptisk till oavsett nivå. Det finns sällan något mer ointressant än en bronsmatch och även om Sverige just nu gjorde 2-1 så tjoas det knappast här på Genstigen.
Missförstå mig rätt, självklart vill jag att Sverige ska ta medalj, det är inte det, men jag tycker att man gott kan ge bägge förlorarna i semifinalspelet bronsmedaljer istället för att tvinga förlorarna att spela en avslagen match om det.

Annars handlade mycket av snacket efter Sveriges semifinal igår om det faktum att Bengt-Åke tog time-out med dryga tio sekunder kvar i lednignen 2-1 varefter tjeckerna kvitterade efter en ursmart tekningsvariant där man lät svensken vinna och sedan satsade med tre man mot den killen som fick pucken. Experter hävdar att det var idioti av Gustafsson att ge tjeckerna en chans att vila sina stjärnor och jag höll i början med om det men har efter hand ändrat mig lite. Jag konstaterar i stället att tjeckerna gjorde det bra och Tre Kronor hade en jävla otur. Man får inte glömma att det var ett riktigt tjusigt mål Tjeckien gjorde och just den sortens mål är tycker jag ganska svårt att skylla ifrån sig på en i och för sig onödig time-out. Skit samma, nu sitter man här och glor på bronshockey och det är ett faktum.

B-Å Gustafsson gör i eftermiddag sin sista match som förbundskapten och jag kan tycka att det är dags för nytt blod nu på den positionen även om det högst troligt kommer dröja innan vi får en kapten som vunnit så mycket på så kort tid som Bengt-Åke trots allt har gjort.

Det blir förstås till att se finalen i kväll mellan ryssarna och tjeckerna. Klockan 20.00 i afton.

I går hade vi goda vänner på besök så en viss tunghet i huvudet har ändå tilldelats mig idag efter ett gäng pilsner som igår rann ner. Mycket trevlig kväll blev det, och precis som vanligt när man har trevligt så går tiden alldeles för fort. Jag gjorde dock det ända rätta i morse och gick ut i trädgården och tog tag i ett par projekt som blivit liggande och vips så var man pigg igen och den så karaktäristiska tungheten var som bortblåst.

Sverige knep hockeybronset. Jippie...

Champions League-finalen tittade vi på och kunde där konstatera att Jose Mourinho och han Inter vann den kanske mest ärofyllda av alla troféer ett klubblag kan vinna. Jag antar att det svider lite extra i Zlatan Ibrahimovic´s hjärta efter som denne lämnade Inter till förmån för Barca för att vinna just Champions League och så blir det precis tvärtom. Retfullt.

Men Mourinho är något alldeles extra. Vilken vinnare. Allt karlen tar i blir till guld och det kan inte vara en slump. Han måste vara en tränare som har något som ingen annan har. Imponerande.

/~~/