Det har VikingBowlats denna afton. Faktum är att det har VikingBowlats utav bara fan denna afton och resultatet i denna högst ärofyllda tävling föll undertecknad i smaken...

I ärlighetens namn kändes det inte som om formen hos mig var på topp innan tävlingen drog igång. Heller inte efter att knappt knäckt det så försmädliga hundrastrecket i första rundan så lossnade det. De övriga startade ungefär som jag med en högst medioker förstarunda med Mange i topp som ändå späntade i med för oss fina 135 poäng. Franzén, som i veckan plågats svårt av en snorkråka, var inte i form och noterade sitt genom tiderna sämsta VB-resultat med svaga 96 medans Frisk och jag trevade oss in i spelet med 119 respektive 123.

I andra rundan sedan så infann sig inte formen hos mig nu heller utan jag fortsatte på den inslagna linjen  och noterade 125 medans övriga aktörer samtliga förbättrade sig betydligt mer än jag. Mange drog in en ypperlig 160-serie. Frisk var inte långt efter med ståtliga 153 medans Franzéns så svåra virussjukdom hämmade den långhårigte virtuosens bowlingsspel denna bäcksvarta novemberkväll. Hans resultat blev förvisso fullt godkända 123 pinaler.

Men det var i tredje allt hände. Och då menar jag allt. Franzén fortsatte att hacka och spela utan egentlig topp och noterade 122 medans Mange var tre poäng bättre samtidigt som Frisk fortsatte sitt jämna och fina spel och kasserade in gedigna 143 poäng. Men inte för att på något sätt vara osvensk och lyfta fram mig själv så måste jag nog ändå vara om inte osvensk så i alla fall nästan och lyfta fram mitt egna spel denna magiska runda. Började bra med en spärr som följdes upp av en åtta varpå bowlinggudarna beslutade sig för att det var dags för mig att få den där lilla extra flyten. Två strikar och en spärr senare så ledde jag den tredje rundan hårfint varpå jag gör något som jag faktiskt inte trodde jag kunde göra. Sju raka strikar och ett slutresultat på smått otroliga 240 poäng och ett nytt mycket svårslaget rekord i VinkingBowlingen. Eller faktiskt ganska många ganska svårslagna rekord men de orkar jag inte räkna upp här.

I fjärde serien sedan så var det bara defilering i mål för mig medans de andra gjorde upp om kaksmulorna. Jag noterade i sista en väldigt fin 150-runda och mitt strike-spärr-streak sträckte sig över fina 14 rutor. Lasse Frisk överträffade sig själv denna afton och var kvällens jämnaste spelare som krönte verket med en finfin 166-runda i finalrundan och tog hem andraplatsen. Mange tog säsongens tredje tredjeplats på lika många försök och måste skärpa till spelet om han ska ha något med prissumman att göra. Mycket svårt snorkråkedrabbade Franzén fick inga poäng och ligger numera sist i sammandraget.

Kvällens runda
1. Ante, 638 poäng på fyra serier. 3 poäng
2. Lasse Frisk, 581 p. 2 poäng
3. Magnus, 554 p. 1 poäng
4. Lasse Franzén. 477 p. 0 poäng

Sammandraget:
1. Ante, 8 poäng. + 23,5 i målskillnad
2. Frisk, 4 poäng. + 12,2
3. Mange, 3 poäng. + 12,2
4. Franzén, 3 poäng. + 3,9

/~~/