Jaha, vart ska man börja. Veckan har varit relativt fullspäckad med aktiviteter såsom hockeyderby och VikingBowling utöver de vanliga händelserna.

Jag börjar nog med hockeyn. Tingsryd mot Nybro. En match som snackats upp rejält på jobbet innan nedsläpp i onsdags. Jag som stolt Vikings-supporter hade ju gärna sett vikingarna tvåla till Tingsryds oerhört fult mustaschprydda tigrar. Dock har jag en hel uppsjö av vänner som önskade det motsatta.
Samling för Emmabodas ganska digra skara Nybro-supportrar var det i alla fall vid stationen vid 17.30 för att där hoppa på en av de tre bussar som, poliseskorterade sista biten skulle ta oss mot TAIF:s hemmaborg Dackehallen. Knökafullt var det där och på vår sektion var det trångt utav bara fan men det gick bra ändå.
När matchen väl var i gång så kändes det tidigt som att Nybro var det starkare laget och gjorde väldigt påpassligt också 1-0 i spel med en man mindre, men sedan vände allt. Tingsryd tog över totalt och gick i från till 3-1 innan Vikings i slutet av tredje kunde reducera till 2-3, men den reduceringen hjälpte föga då Tingsryds lagkapten stänkte in ett friläge med knappt två minuter kvar av matchen och därmed punkterade tillställningen. Jag ska säga som det var. Tingsryd var, tyvärr, klassen bättre och hetare än ett ganska tamt Nybro som fortfarande inte är i närheten av säsongens första bortaseger.
Jag förväntar mig för övrigt mycket mer av spelare som Fredrik Näslund och Andreas Dahlberg.

I går sedan så var det dags för deltävling sju i VikingBowlingen. Detta var deltävlingen då allt skulle avgöras skulle det visa sig. Förutsättningarna var följande. Magnus Johansson ledde sammandraget med solklara 14 poäng före mig på nio pinnar. Franzén trea på åtta och Frisk sist på fem.
Som alla vet så är målet inte att vinna VikingBowlingen, det är att inte komma sist. Den stackare som kommer sist får det nämligen obrukligt hett om öronen på jobbet dagen efter. Och skulle man komma sist i hela tävlingen kan det nog jämföras med vad Tre Kronor fick utstå efter den oförglömliga förlusten mot Vitryssland i Salt Lake City-OS 2002.
Nu behöver emellertid varken jag, Franzén eller Mange oroa oss för det faktum längre då Lasse Mourinho sin van trogen blev sist även igår och därmed cementerade sin sistaplats i sammandraget.
Mange behövde en sammandragspoäng för att säkra totalpoängen och tog hem det med råge då han vann sjunde deltävlingen 20 poäng före undertecknad. Franzén slogs hela tävlingen i botten med Frisk men kunde till slut rycka i från och knipa viktiga poäng i kampen om att undvika sistaplatsen.

Frisk hade för övrigt antytt att han skulle snitta runt 200 poäng vilket inte riktigt blev fallet...

Sammandraget efter deltävling 7/8
1. Magnus Johansson. 17 poäng
2. Andreas Johansson. 11 poäng
3. Lars Franzén. 9 poäng
4. Lasse Frisk. 5 poäng.

Då poäng systemet ger tre poäng för vinst, två för en andraplats och en för en bronsplats så innebär det att Magnus Johansson står som segrare i VikingBowlingens första säsong. Lasse Frisk kom sist. I den åttonde deltävlingen som ska avgöras i april så är det enda som kan hända att jag och Franzén byter plats vilket i och för sig är högst osannolikt.

I kväll blir det middag med lite släktingar hemma i Lindås. Alltid trevligt att bli bjuden på mat!

I statistikgalna NHL så har två milstolpar nåtts under den gångna veckan. Superryssarna har varit farten. Evgeni Malkin blev förste man över den i NHL så magiska 100 -poängsgränsen. Malkin lever på något vi i skuggan av både Ovechkin och Crosby trots att han antagligen är minst lika bra som de andra två. Just Ovechkin nådde den andra klassiska gränsen i natt när han mot mitt kära Tampa stänkte in säsongens 50:e mål, assisterad av Nicklas Bäckström.

Så till listan:

PLATS 16. Tobias Dietrichsson. Lindås BK 2004-2005.
Är faktiskt osäker på vilket är Dietrichsson kom till LBK men jag tror det var runt 2004. Tobbe Dietrichsson eller Tobbe Dieseltruck som han kallades i LBK på grund av sin kompromisslösa spelsti, är en ganska ovanlig kombination på fotbollsplanen. Stenhård men med ett grymt spelsinne. Relativt kort men mycket duktig på huvudet. Spelar numera för EIS i division fyra och är mycket nyttig i det laget. En riktig lagspelare som ger allt i alla lägen.

Min och Johannas gudson fyllde för övrigt ett halvår härom dagen! Grattis Liam!

I morgon är det tänkt att jag ska göra säsongsdebut i JIF. Vi möter KV/Lovers i ottan nere på konstgräset. Har dock inga förhoppningar oma att orka en hel match men tror på en liten stunds spel. Klockan 10.00 är det för er som kan tänkas vara intresserade!

Nu vankas det krubb i förorten...!

/~~/