I morse var det uppstigardags redan vid 7.30 för att förbereda sig inför starten i Vasaloppet. Man blir lika imponerad varje gång när denna enorma folkmassa börjar röra på sig. Jag följde loppet tills det att segraren Jörgen Aukland skurit mållinjen runt lunchtid efter att ha ryckt i från sin broder Anders Aukland och min förhandsfavorit Jerry Ahrlin med några mil kvar att åka. Rätt man vann kan man säga. Ahrlin försökte sig på att staka sig de 90 kilometrarna och det såg lovande ut men dessvärre fick han ge sig efter att han till slut såg ordentligt trött ut. Hans händer såg om möjligt ännu tröttare ut i intervjun med SVT efter loppet.
Många lokala hjältar har ju åkt skidor i Gustav Vasas spår i dag och jag noterar att i skrivande stund har 16 man gått i mål däribland bröderna Nicklas (5357:e plats) och Henrik Medin (7230:e). Den tredje medinaren i min bekantskapskrets ,Johannes, fick dessvärre kliva av men jag har enligt säkra källor hört att han inte deppade för det. Det skulle drickas ett par bärs i kväll och sådant brukar pigga upp min kompis.
Den andra JIF:aren i spåret Andreas Klevtun har i skrivande stund inte gått i mål ännu men det har hans far Christer gjort, på en 7246:e plats.
Jag kan tänka mig att föret var åt helvete i dag i Dalarna och enligt många intervjuer så kunde väderförhållanderna knappast varit sämre vilket gör era prestationer ännu mer imponerande. Dock inte din prestation Henke Medin, det finns inget du gör som imponerar på mig.

Efter en förmmiddag i TV-soffan begav jag mig ned till konstgräsplanen för att kolla när Jojje spelade B-lagsmatch mot Växjö FF. Jag såg bara andra halvlek men det var en ganska trevlig match som EIS till slut vann med 3-2.
Kallt som fan var det vill jag lova så en halvlek räckte alldeles utmärkt. Sedan gick vi hem och värmde oss och åt elite innan vi gick ner till konstgräset en gång till för att ge matchen Vissefjärda - Trion en chans. Vissefjärda tränas av min jobbarkompis Lasse Frisk och Trion tränas av min andra jobbarkompis Nicklas Windén så det var en hel del prestige i det mötet. Det stod 1-0 till VGIF i paus och sedan höll vi på att frysa ihjäl så vi brydde os inte om den andra halvleken utan gick hem och lade oss en stund i TV-soffan och vilade lite. En av oss har numera all anlednig att vara lite tröttare än normalt...

I går kväll var det den sista deltävlingen i Melodifestivalen. I denna tävlig hittade jag årets enda bra låt. Linda Bengtzings bidrag som jag anser borde skickas direkt till Belgrad eftersom den som sagt var årets enda bra låt.

Tampas kräftgång fortsätter. Förlust i natt igen mot Carolina Hurricanes och snart är till och med det teoretiska hoppet om slutspel borta. En stor besvikelse.

Jag fattar inte att en helg kan gå så fort.

Nästa söndag börjar träningsmatchandet för JIF:s del då vi tar emot Konga på konstgräset. Ska bli riktigt roligt att få spela match igen. Det var ett tag sedan nu.

Nähä... nu måste jag hitta på något.
/~~/