I dag är det fredag, det känns det inte som eftersom jag knappt jobbat alls denna veckan och följdaktligen heller inte gjort mig förtjänt av den där fantastiska fredagskänslan man har när man cyklar hem den dagen. Men men..inte så mycket jag kan göra åt det.

I morgon spelar JIF cupmatch borta mot Nöbbele, på grus dessvärre fick vi reda på för ett antal minuter sedan. Helt regelvidrigt enligt säkra källor då denna cup skall spelas på gräs/eller konstgräs om det finns att tillgå vilket det antagligen hade gjort om kronobergarna hört av sig i tid. Men det är bara att bita i det sura äpplet och kämoa på. Fan vad bortskämd man har blivit med konstgräset...

Det nya bloggprojektet börjar ta form, jag säger inte mer än så ännu då bara två-tre av eventuellt nio namn är klara.

Jag måste hitta på ett sätt att få Johanna till att låta mig titta på tredje semifinalen i hockeyslutspelet ikväll...

Vi fick tid till ultraljudet idag också, spännande som tusan!

Denna tänkvärdhet damp ner i mailboxen igåt, tyckte den var ganska bra...

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras inne-håll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som lig-ger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något, som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat - småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.

Och är man fikasugen kan jag rekommendera ett fik i Emmaboda, Emmagården heter det...!

Nu måste jag ner och hänga tvätt
/~~/