På något mer eller mindre oförklarligt vis har det återigen blivit måndag. Det sägs att det är måndag och fredag lika ofta men jag vet inte om jag köper det resonemanget. 

I går kväll så drog försäsongen i gång på allvar när vi i Johansfors IF spelade årets första träningsmatch. På andra sidan planen stod Konga SK, detta mytomspunna lag som vår tränare Per Johansson härstammar ifrån.
Konga hade en match i ryggen (1-1 mot St. Sigfrid) medans vi som sagt spelade vår första.
Vi, liksom tydligen Konga, saknade några spelare men kom annars till spel med ett någorlunda ordinarie manskap och kämpade på ganska bra i den sena söndagskvällens duggregn.
Matchen han väl inte mer än att börja innan Konga efter ett ganska fint anfall tog ledningen efter att deras målskytt tunnlat Axel i målet. Efter det tog vi dock över och började rulla boll även om det gick i ultrarapid i bland. Efter lite halvchanser åt bägge håll och väldigt mycket spel på min vänsterkant så tog vi paus och intog lite dryck. Andra halvlek fortsatte ungefär som den första slutade med lite chanser åt vardera hållen fast med den skillnaden att spelet på min sida var bortblåst. Nu visade det sig vara förståndigt att inte spela där så mycket eftersom vi kvitterade efter ett rikitgt viljemål av matchens bäste spelare Adam Wellrup som sliter lika hårt på plan som han gör när han städar Jarl Trä...
Efter målet så hade vi goda möjligheter att avgöra matchen men bollen hamnade varje gång i skogarna kring KGP istället för i målet. Även kronobergarna hade fina chanser så 1-1 som matchen till slut slutade får ses som ett rättvist resultat. Bäst i Johansfors var redan nämnde Wellrup och även Oskar Ahlström och Henrik "Lillen" Svensson förtjänar plus.

I dag har varit en helvetesdag på jobbet, Inte så mycket för att det är måndag utan mer för att vi i fredags spelade bowling och undertecknad slutade olyckligtvis inte före någon annan i det glada gänget som förutom mig själv bestod i Mange Johansson, Lasse Frisk och Lasse Franzén. Efter att ha förklarat för bowlinghallspersonalenatt de båda Lassarna var rumsrena så släpptes vi in i lokalen och två timmars bowlingterror drog igång och det är detta jag har fått äta upp i dag. Jag kom även sist förra gången och mindes vilket helvete jag hade den dagen på jobbet så denna gången var jag väl förberedd med iPod och riktigt bra hörlurar så att inget skitsnack skulle kunna slinka in i mina hörselgångar. Att till exempel Frisk snackar mycket skit har hjärnan varit inställd på sedan många år tillbaka så därför stängs liksom den våglängden av i örat automatiskt när han drar igång men däremot är Lasse Franzén alldeles för ny på PVX för att jag skulle ha hunnit lära mig att stänga av även den frekvensen så därför tog jag det säkra före det osäkra och tog med mig ordentliga hörlurar. Mange, undrar ni kanske då? Magnus är på helt annan intelektuell nivå än oss övriga och låter resultaten tala sitt tydliga språk. Även om han inte vann denna rundan så var han trots allt den rättmätiga vinnaren och det närmsta en allierad jag kan komma i denna svåra tid som jag just nu befinner mig i bowlingmässigt.

Peter Forsberg är ,eeh ja hmmm, skadad igen.

I kväll blir det antagligen som så att jag drar mig neråt konstgräset för att titta på ialla fall en halvlek när EIS B-damer möter Hovmantorp. Fick nyss ett SMS från Johanna där hon förtäller att hon börjar på bänken vilket innebär att det inte är något tvång för mig att titta på första halvlek eftersom hon antagligen inte spelar den ändå. Luddet i toffeln ni vet...

Har funderat på en sak angående namn. En del människor är så väldigt starkt förknippade med antingen sitt förnamn eller efternamn. Om till exempel Zlatan Ibrahimovic så säger man oftast bara Zlatan och om Carola Häggkvist så säger man nästan uteslutande bara Carola. Att man bara kallar kända personer för efternamn är vanligare speciellt idrottsmän som Beckham ochTotti likaså kända toppolitiker såsom president Bush och Putin. Men sedan kommer vi till det som jag kan tycka vara lite underhållande. Dom ytterst få människor som undantagslöst alltid tilltalas med både för- och efternamn. Dom är följande:
*Samtliga ministrar i svenska regeringen
*NHL-stjärnan Mats Sundin
*Svenske La Liga-stjärnan Henok Goitom
*Statsministerhustrun Filippa Reinfeldt
*Systembolagsdirektören tillika forna statsministerfrugan Anitra Steen
*Författaren Jan Guillou

Så Filippa Reinfeldts barns första ord var alltså inte "mamma" och "pappa" utan "Filippa Reinfeldt" och "Fredrik Reinfeldt". Mats Sundins framtida eventulla knodds första ord kommer antagligen att vara "mamma" medans det andra kommer vara Mats Sundin.
I Henok Goitoms fall tror jag helt enkelt inte att gemene man fattar att Henok är förnamnet och Goitom är efternamnet eller har man kanske lite hum om att det ska vara en paus någonstans i namnet men inte vet riktigt var så istället för att kalla U21-stjärnan för He Nokgoitom så väljer man att säga hela klabbet i ett ,Henokgoitom.
När det ringer hemma hos Göran Persson och Anitra Steen och ex-statsministern svarar och det visar sig vara till hustrun så ropar han alla gånger "Anitra Steen, telefoooon!" Det tror jag i alla fall
Jan Guillou säger man hela namnet till bara av ren rädsla antar jag. Denna teori funkar i de flesta fall även på Robert Aschberg men jag har hört vid minst ett tillfälle att man har kallat TV3 -stjärnan för bara Robert så därför faller  han ur ramern för just denna studie.
Detta var alltså bara något jag gått och funderat på ett tag. Det var skönt att få släppa ut det...

/~~/