Jaha...då var man veteran då. Jag fick efter mitt genidrag att peta Lasse Franzén ur truppen själv ta över hans plats. Precis som beräknat. Efter att har slutfört träningen med JIF bestämde Jojje och jag oss för att åka upp till sporthallen för att ta del av veteranturneringen. Undertecknad hann, precis som förutspått, knappt att betala entré innan det flesta lagen slet i mig och ville att jag skulle representera just dom. Jag valde givetvis Flygt IF och fick omedelbart dispens av tävlingsledningen eftersom min ålder inte än på nio år uppnår veteranstatus. Tävlingsledningen insåg nog relativt fort att inte ens att en ung Roger Ljung hade kunna hjälpt oss så därför var dom tämligen lugna i sitt beslut. Och visst fick dom rätt. Jag gjorde faktiskt ett mål. Dock inte i rätt mål utan i vårt eget. Snyggt var det i alla fall. I anfallet efter blev jag så ohyggligt tunnlad att jag funderade på lägga skorna på hyllan.
Jag förstod också relativt tidigt att underhållningsvärdet på våra matcher inte var så högt eftersom hälften av vara fans, Jojje, tog det kontroversiella beslutet att lämna den sjunkande skutan innan förödmjukelsen var total så hon körde hem och tittade på Arsenals match mot Birmingham i stället. Jag vågar nog säga att hon valde rätt där.
För er som inte ännu fattat att vi slutatde odiskutabelt sist i turneringen så bekräftar jag härmed det faktum. Och även den för många osannolika sanningen att jag gjorde självmål.

Tränade som sagt fotboll innan turneringen i morse och blev återigen lite besviken på antalet. Helplan och strålande solsken om än lite blåsigt borde locka fler att träna. Det är inte skitlångt tills serien startar och då bör vi vara långt mycket mer vältränade än vad som är fallet nu.

I kväll så körs tredje rundan av melodifestivalen. Jag vet faktiskt inte rikitgt vart den går men jag har hört rykten om Karlskrona. Spelar ingen större roll för mig vart spektaklet hålls eller ens vem som vinner faktiskt men av någon outgrundlig anledning så sitter man ändå och tittar på skiten.

EIS veteraner fick möta Madesjö (tror jag...) och hur det gick vet jag inte då jag hade ganska bråttom efter vårt lags sista match.

Nybro Vikings tog ännu en seger i Hockeyallsvenskan igår kväll när Sundsvall efter många om och men besegrades med uddamålet. Egentligen en helt betydelselös match men segrar är alltid segrar och poäng är alltid poäng.

Den observante såg kanske att jag i början av detta inlägg inte längre använder kodspråk på Lasse Franzén (Frasse Larzén) och kommer inte heller längre att göra det på Lasse Frisk (Lasse Sjuk) av den enkla anledningen att jag märkte tendenser på jobbet att dessa herrar är rädda för att folk inte ska förstå att det är dom jag skriver om här. Jag läste helt enkelt lite mellan raderna och kom fram till att mina två trätobröder törstar efter uppmärksamhet på internet i allmänhet och i bloggvärlden i synnerhet och då vill jag ju inte stoppa detta utan kommer hädanefter att kalla dom för sina riktiga namn. I alla fall tills vidare. Jag får se hur dom tar detta inlägget innan jag tar ett definitivt beslut.

Nu ska jag häva mig på soffan med en pilsner och eventuellt slumra till en stund och drömma mog bort till sjävmålsvärlden en stund. Där har jag för övrigt varit förr många gånger.
/~~/