Som den observante noterade i det snabbinlägg jag knåpade ihop under gårdagskvällen så spelades alltså den sista seedningsrundan inför den stora tävöingen som i folkmun går under namnet "VikingBowlingen". Ett namn som undet stora protester från vissa håll, blivit accepterat av VikingBowlingens alla medlemmar.
För er som inte har förstått vad seedningsrundan innebär så ska jag förklara det lite snabbt. Seedningsrundan är, eller rättare sagt var, den är avslutad nu, en kvalificeringstävling där samtliga deltagare kvalificerade sig hur resultatet än gick. Den spelades i fyra omgångar á två timmar. Varje tvåtimmarssejour innehåller fyra serier där vinnare är den som får i hop flest poäng under dessa fyra serier. Samma upplägg kommer att gälla när det månatliga deltävlingarna drar igång med preliminärt startdatum den 11:e september.
Vinnaren i varje tvåtimmarspass ges tre poäng, tvåan får två, trean en och Lasse Fri..eeh ...den som kommer sist får noll.
Även detta upplägg gäller under hela VikingBowlingens seriespel.
Vad seedningsrundan egentligen gick ut på är det knappt någon som vet, men efter som vi efter ett par omgångar var så oense om upplägget så beslutade vi oss för att kalla de fyra första speltillfällena för seedning och vinnare i denna runda skulle få fördelen att inför varje deltävling få välje vilken placering i startfältet han så önskar. Efter honom så väljer den draplacerade,och efter honom den tredje tills det bara blir en plats kvar till den sämst placerade spelaren. Denna turordning gäller hela säsongen.
Detta kan låta onödigt komplicerat tänker kanske ni då. Då tänker ni helt rätt, men eftersom vi samtliga fyra deltagare tillhör norra Europas mest tjurskalliga människor i sådana här situationer så var vi tvugna att helt enkelt strukturera upp det hela lite grand.

I går så spelades då den sista seedningsrundan och den började perfekt för mig. Efter första rundan hade jag ryckt åt mig en betryggande ledning efter en stabil 153-runda. Medans Franzén och Frisk inte ens kom över 100. Frisk på 99 och Franzén på 100 jämnt. Mange spelade i det tysta sin sämsta runda för kvällen och lade sig på 120 poäng efter första rundan.
Jag kände mig här tämligen säker på att detta skulle bli en klassisk kväll ur min synvinkel och kände att jag kunde spela avslappnat. Dock spelade mina konkurrenter i andra rundan betydligt bättre och Franzén vann den med fina 157 poäng, två poäng efter hamnade Mange och Frisk var ytterligare lite efter med 129 poäng. Själv kom jag fyra i denna runda med mediokra 116 poäng. Föga anade jag att detta skulle bli min näst bästa runda för kvällen.
Tredjerundan var katastrofal. Dessbättre inte bara för mig utan för alla utom Mange som. 101 poäng till mig, 102 till Frisk och 125 till Franzén efter att denne avslutat respektingivande.
Inför avslutningsrundan ledde Mange i stor stil. Jag och franzén tampades om andraplatsen medans Frisk låg hopplöst sist med hela 40 poäng upp till mig. Redan innan visste jag att om jag bara kom före Frisk i denna seedningsrundan skulle jag inte bli sist i den totala seedningen. Ett mål viktigare än mycket annat.
Då börjar Friskafan spela drömbowling samtidigt som jag spelar raka motsatsen. I vanliga fall kan man alltid skylla lite på otur när den tionde käglejävlen retfullt står och dansar där borta, utan att ramla, sedan missar man även spärrförsöket och inga bonuspoäng utdelas. Detta är ett välkänt faktum för alla som någon gång bowlat. Men i mitt fall, när man inte ens träffar någorlunda mitt i kägeluppsättningen och följdaktligen inte ens få se den tionde käglan dansa, utan snarare får se åtta vedträn som står fastspikade i marken till följd av ett slag som är så långt åt vänster att Nicke Grozdanovski framstår som en moderat i jämförelse, ja då har man bekymmer. Detta upplevde jag och fick se min ledning krympa tills den var ett minne blott.
när Frisk i sjätte rutan låg på fina 107 poäng så hade jag bara 65 och underläget var totalt. Inför tionde rutan hade Frisk en strike till godo medans jag hade en för kvällen signifikativ åtta som inte var mycket att luta sig emot. Ställningen var 143-93 till Frisk. 50 poängs ledning med andra ord och tio poäng mer än vad han behövde för att gå om mig och lämna mig med den försmädliga sistaplatsen.
Min tur.Jag sätter en strike och får därmed fortsätta med ytterligare två slag på tionde rutan. En nia blev nästa resultat, som jag följde upp med att spärra den och får ett slu resultat på 113 poäng. Frisk behövde få tio poäng. Detta han fick nio. Första slaget (heter det förresten slag i bowling?) gick katastrofalt långt åt höger och resulterade endast i tre poäng och slaget efter räckte inte heller det för att få ner alla käglor utan nerverna svek Stjärntorps svar på MacGyver.

Det hela slutade alltså så här
1. Mange, 587 poäng och 8 poäng sammanlagt. En vinst, två andraplatser och en tredje plats totalt.
2.Franzén, 511 poäng och även han 8 poäng sammanlagt och samma placeringsrad som Mange men med den skillnaden att han hade sämre resultat i sista rundan och därför tilldöms Mange segern helt i enighet med vad vi beslutat tidigare under dagen.
3. Ante,483 poäng och 4 poäng sammanlagt. En vinst, en tredjeplats och två sistaplacernigar.
4. Frisk, 482 poäng och även han med 4 poäng sammanlagt men tilldöms sistaplatsen på grund av för dåligt resultat i sista rundan.

Den 11 september drar eventuellt första deltvälningen i gång och då blir det ett helt annat spel. Franzén har bland annat lovat att han då ska sluta spexa och falla tillbaka in i sitt trygga grundspel. Frisk har mer eller mindre redan titulerat sig som vinnare av hela turneringen så det ska bli mycket intressant att spela 2008-09:s upplaga av VikingBowlingen.

Nu ska jag ladda inför kvällens fotbollsmatch borta mot Skruv.
Återkommer med ett referat från den matchen i kväll eller i morgon förmiddag. Antagligen blir det i kväll.

Förresten... Kalmar FF... Vilken match dom gjorde. Har aldrig sett Rasmus Elm så jävla bra. Riktigt kul att se. Nu väntar det klassiska holländska storlaget Feyenoord i första omgången av UEFA-cupen. Holländarna bör nog se upp där.

/~~/