Höstpremiär
Tidigare denna fredagsafton spelade jifarna höstpremiär på bortaplan mot Nöbbele. Nöbbele som innan matchen spelades låg på placeringen under oss i tabellen, det vill säga trea, med nio poäng upp till oss.
Johansfors IF ställde upp med följande manskap:
MV: Axel Karlsson
HB/VB: Andreas Klevtun, Dennis Randewall
MB: Marcus Joelsson, Robin Franksson
HM/VM: Andreas Johansson, Peter Andersson (C)
IM: Henrik Svensson, Anton Gustafsson
ANF: Adam Wellrup, Oscar Ahlström
AVB: Henrik Nordström, Charlie Dziobek, Hampus Eriksson
Vi började matchen helt fantastiskt och spelade under de första tjugo minuterna den kanske bästa fotboll vi spelat på hela säsongen. Vi spelade säkert på marken, utnyttjade kanterna och bröt mönstret då och då genom att slå bollar i djupet på våra ursnabba forwards Adam och Ocke. Vi borde ha blivit tilldömda en straff redan efter ett par minuter men domaren valda av ännu okänd anledning att fria. Detta stärkte oss snarare bara oss och efter ungefär en kvart så kom Adam fri efter ett underbart väggspel som involverade Henrik Svensson och Ocke och där till slut Adam som sagt var helt ren och gjorde inget misstag utan placerade lungt och behärskat in bollen i nätmaskorna bakom Nöbbeles keeper.
Efter detta trummar vi på ännu mer och både Pettan och jag har oceaner av yta på våra kanter och är vid flera tillfällen vädigt nära att slinka igenom i ytterligare frilägen. Vi fortsätter att spela riktigt bra nästan hela halvleken ut, och i detta läget är jag helt säket på att Nöbbele kände sig som ett slaget lag som hade turen och sin målvakt att tacka för att man över huvud taget fortfarande var med i matchen. MEN... sedan hände något. Med tio munter kvar av första så tappar vi initiativförmågan fullständigt och lämnar helt utan strid över taktpinnen till våra rödgröna motståndare och tillåter dom att bygga upp lite självförtroende inför andra. Även om dom inte skapar så mycket under denna perioden så satte dom i varje fall griller i huvudet på oss.
I paus var det ändå mestadels positivt i omklädningsrummet. Och koncentrerat. Vi ville verkligen vinna denna matchen och jag kan ärligt säga att vi jag var övertygad om att så skulle det bli. Vi tvingas till att byta ut dittils utmärkte Marcus Joelsson som led av yrsel. "Joel" hade klämt sig väldigt illa på sitt jobb tidigare under dagen och var kraftigt bandagerad.
Det är aldrig bra när man tvingas ändra om i backlinjen, det skulle vi bli varse. Inte för att dom inbytta inte skötte sig, för det gjorde dom. Men det blir alltid lite oordning när min tvingas ändra om i de bakre leden.
I andra så skapar vi en del farligheter inledningsvis. Bland annat rann kapten Andersson igenom Nöbbeleförsvaret och spelade in bollen mot forwards som dessvärre aldrig nådde lädret utan bollen hamnade till slut hos motståndarförsvarare. Pettan , med kommunens mest välutvecklade målsinne, borde inte ha varit osjälvisk där utan skulle ha dragit till själv men det är in i helvete lätt för mig att sitta och säga efteråt.
Efter inledningen av andra så tappar vi återigen taktpinnen till Nöbbele och tillåter dom att göra mer eller mindre vad dom vill. Och fotbollslag vill i regel göra mål, så det gjorde Nöbbele. 1-1 efter cirkus en kvart av andra och det kändes så vansinnigt tungt.
Efter ytterligare en kvart så var det dags för nätvittjning igen då Nöbbele ännu en gång relativt enkelt rann igenom hela vårt mittfält och försvar tills det bara var Axel kvar, och han lobbade målskytten elegant över. Nu vaknade vi alla fall till lite och fick ialla fall nlite halvfart under fötterna och skapade lite chanser. Dock var dom tillräckligt bra för i gjorde inga fler mål i matchen. Det gjorde däremot Nöbbele som i matchen slutskede ursnyggt bombade upp bollen i nättaket.
Sammanfattning
Nöbbele- Johansfors 3-1
0-1, 15 min. Adam Wellrup (10:e för säsongen)
1-1, 60 min
2-1, 75 min
3-1, 86 min
Johansfors tre bästa:
*** Henrik Svensson
** Peter Andersson
* Adam Wellrup
Sammanlagd ställning i stjärnligan:
16 stjärnor: Adam Wellrup
14 stjärnor: Peter Andersson
8 stjärnor : Oscar Ahlström
7 stjärnor : Hampus Eriksson
5 stjärnor : Henrik Svensson
4 stjärnor : Marcus Joelsson
3 stjärnor : Axel Karlsson, Anton Gustafsson
2 stjärnor : Henrik Nordström
1 stjärna : Dennis Randewall, Robin Franksson, Andreas Klevtun
Nu gäller det bara för oss att spela lika bra som vi gjorde i första halvlek på måndag då vi möter serieledaren Åseda borta. Spelar vi så i två halvlekar finns det inget lag i denna serien som slår oss. Spelar vi däremot som gjorde stundtals i andra så är det inte många lag som inte slår oss.
Nu släpper vi fotbollen och konstaterar att oavsett om man i kväll har vunnit eller förlorat så är det likväl fredag en stund till.
Det är något visst med fredagar och kanske allra mest för min käre vän Henrik Fransson och hans sambo Sofie Malmborg som i morse strax innan 08.00 blev stolta föräldrar till en liten pojke. Allt har enligt uppgift gått helt enligt planerna och pojken är välskapt och fin och mår bra.
Jag tänkte att vi kör väl lite OS även i kväll!
Ja, man kan väl inte annat än att lyfta på hatten för Simon Aspelin och Thomas Johansson. Eller egentligen även för deras motståndare, Arnaud Clement och Michael Llodra. Maken till tennisuppvisning har jag inte sett sedan Micke Axelsson och jag spelade mjuktennis i Flygthallen för 140 år sedan.
Jag var hemma från jobbet lagom till spektaklet började och fick se när svenskarna, med lite flyt, fick med sig första set efter en heroisk insats i tie-breaket.
När man sedan tidig i andra set bröt fransosernas serve så trodde jag att det var klart och blev nästan lite besviken på att matchen enligt mina beräkningar skulle ta slut ungefär en timme innan svnska damlandslaget skulle spela mot Tyskland. Jag började fundera på vad jag skulle hitta på däremellan, men så jävla länge behövde jag inte fundera för fransmännen bröt tillbaka serven och vann senare setet med 6-4.
I tredje och avgörande så spelar man inte med tie-break utan man låter spelet fortgå tills något utav paren har vunnit matchen med två games marginal. Detta var som ni alla numera vet, precis vad som hände. Spelet fortgick, och fortgick, och fortgick och då var ställningen ändå bara 9-9 i game. Efter att spelet fortgått i ytterligare någon timme så var ställningen 15-15 och jag började bli hungrig. Jag började även se ett mönster i när det kunde tänkas bli break. Jag insåg tidigt att Llorda knappast skulle tappa sin serve, så där kunde jag gå och förbereda maten. Inte heller Johansson var en tänkbar kandidat som syndabock så när Llorda eller Johansson servade så lagade jag mat. När Clement eller Aspelin servade satt jag i soffan och svor.
Det löste sig ialla fall till slut och svenskarna vann matchen och får spela final redan i morgon om jag förstod saken rätt.
Bragdguldvarning redan nu anser jag!
Carolina Klüft gjorde allt annat än att imponera i damernas trestegskval. Hon gick inte vidare till final och jag anser fortfarande att det är fel att inte ställa upp i det man är bäst på. Allt kan väl inte alltid vara roligt. Hade jag vetat att jag gjort nio miljoner människor stolta och glada för ett givet OS-guld i sjukamp,så hade jag ställt upp i den grenen oavsett om jag tyckt det varit långtråkigt. Det är samma sak som när man spelade blockflöjt på scenen i Folkets Hus i Lindås tillsammans med övriga lågstadiet på den tiden det begav sig. Man avskydde det själv, men gjorde det för att göra mamma och pappa glada ,och det är nog så fröken Klüft borde tänka. Speciellt med tanke på att det inte direkt ramlar ner fyra guld om dagen i den svenska medaljsamlingen.
I morgon bitti klockan 09.50 så drar min personliga favorit Lassi Karonen igång i finalen i herrarnas singelsculler. Lassi har dessvärre haft feber i veckan och därmed inte fått den ultimata uppladdingen. Jag tror har tar en medalj ändå och gör han det så är det också en form av bragd även om jag inte kan tänka mig att Svenska Dagbladet någonsin skulle dela ut sitt bragdguld till någon okänd dalmas.
Svenska damerna förlorade som väntat sin kvartsfinal mot tyskarna. Jag avskyr tysk lagidrott så således är jag inte heller allt för entusiastisk när ett tyskt damlandslag i fotboll spöar ett vilt kämpande Sverige. 0-0 efter full tid så förlängningen tog vid och där blev bratwurstarna för starka.
Tycker ändå att svenskorna stod upp bra och ska ha all heder för sin insats. Jag tittade extra på Hedvig Lindahl och förökte se vad exakt det var som gjorde att hon fick epitetet "offensiv målvakt" i Sportbladet härom dagen. Jag såg ingenting anmärkningsvärt så jag svävar fortfarande i ovisshet.
Nu ska jag runda av aftonen med ett parti betapet.
/~~/
Ante: Men....med ditt Klüftresonemang borde ju inte Lassi Karonen varit med i roddfinalen idag.
Han var ju cykilist och skidåkare och det var det han var bäst på när han började med rodd...
Det tog sex år för honom inom rodden att nå dit han är nu, och att Klüft på ett år skulle bli bäst i tresteg känns inte riktigt realistiskt, men på några års sikt så kanske, vem vet...
Att ha kul och söka nya utmaningar är viktigt för oss människor så även för Klüft. Att ha varit fullständigt outstandig i sjukamp i en hel del år trots hennes unga ålder känns säkert inte helt kul till slut även om man bara vinner. Hennes fd sju kampskollegor är nog också glada att hon valde en annan gren :-)
Nu har hon en nu utmaning och jag är övertygad om att hon mår bra av att inte nå framgång direkt i tresteg. Nu har hon en drivtkraft att visa alla tvivlare att hon ska bli en guldmedalj kanditat i grenen i kommande mästerskap. Dessutom har hon ju längdhoppet kvar att se fram emot.
För övrigt tycker jag att de var synd att vi inte vann i går. Men Nöbbele var bra och det är bara o bryta ihop och vinna i Åseda på måndag :-)
AK: Lassi Karonen har mig veterligen aldrig haft ett "säkert" guld att hämta i någon olympiad. Klüft hade bara mer eller mindre halvhjärtat behövt genomlida två dagars tävlande för att bärga ett OS-guld. Så jävla bra är hon i sjukamp.
Nicke: Givetvis är det ett steg i hennes utveckling att prova nya saker, men jag anser inte att det innebär att man måste lägga ner det man är bäst på. Kunde hon innan träna i sju grenar borde hon likväl kunna gjort det i åtta och därmed fortfarande varit ett givet guldhopp och ändå fått testa på tresteg och längd.
vad hade hon förväntat sig kluft i tresteg! att hon skulle ta os guld??? de är lika stor chans som att jag skulle få ett samtal av lagerbäck =))
Eve; tror nog att Carros chanser till guld var större än att Lagerbäck slår dig ett samtal.
eve: Jag håller med dig totalt. Jag tycker det är tjänstefel av henne att spola sjukampen för att komma på plats 20 i tresteg.
MA: Jo, hon var ju SÅÅ nära...
Nen ni verkar ju ärligt inte ha fattat hur det ligger till.
Carro bestämde sig för att satsa på LÄNGDHOPP i OS istället för sjukamp.
Och eftersom det var möjligt att kombinera längd med kust tresteg som programmet ser ut så gjorde hon detta precis på samma sätt som flera av simmarna även ställt upp på andra distasber än de där de haft egna medaljchanser (även om de inte tagit några medaljer där heller).
Att vara med i tresteg kan vara ett bra sätt att komma in i OS-tävlandet innan längdhoppet, utan att fysiskt utsätta sig för någon prestation som stör möjligheterna för henne i längdhoppet (typ spm sjukamp skulle ha gjort).
Vi har inte samma syn pÅ fotbollsmatchen i Nöbbele poängsättning på spelare Joel var kung
Klüft hade inget mer o bevisa inom sjukampen och hade säkert ingen motivation att fortsätta tävla i mångkamp.
VM GULD 2003,2005 och 2007,
OS guld 2004,
EM GULD 2002 OCH 2006 säger sitt tydliga språk.
Då är det väl bättre att hon satsar på något nytt utmanande gren än att hon lägger av med sin idrottskarriär
Jag tycker hon växte i mina ögon som idrottskvinna när hon bytte från en säker OS-guld 2008 i sjukamp till en oviss men ett nytändande kariärr i längdhopp och tresteg och hon har kapacitet att lyckas i dessa nya grenar
Jag håller definitivt med om att Joelsson var riktigt bra och hade han spelat mer än en halvlek hade trepoängaren varit hans. Solklart.
Nicke: Jag förstår precis hur du tänker och håller med om att hon har vunnit allt som går att vinna. Men jag har aldrig hört talas om att någon inte vill ha fler OS-guld.Jag hörde på radion i går att hela friidrottsvärlden stod som frågetecken till varför inte Klüft ställer upp och ger en liten idrottsnation som Sverige positiv publicitet samt till 99% säkerhet även ett guld. Let´s face it... Den sammanlagda mängden guld vi hittils tagit i dessa spel räcker inte till att göra öronhängen åt en myra ,så Klüft hade behövt bidra till skörden där och det är det jag reagerar på, är man bäst i världen på en idrott måste man väl för tusan utöva den också? Oavsett om man tycker att det inte alltid är så kul.Jag kan ju i och för sig inte påstå att hon har sett ut att lida så värst mycket under gångna mästerskap i sjukamp utan snarare tvärtom.Allt kan inte alltid vara kul.Klüft är en av världens i särklass bästa idrottare och det är ett fruktansvärt slöseri med talang att bara kasta bort det.
Men Ante. Hon måste väl få avgöra det själv på vad hon vill satsa på. Vem ska tvinga henne fortsätta sjukamp om hon är mätt på den grenen?
Ska SOK straffa henne och inte ta ut henne i hennes nya grenar.
Slöseri med talang vet jag inte heller om det är. Kolla på hennes medaljrad igen. Hon har varit bäst i sin idrott i sex år och Hon har bidragit till Sveriges medaljskörd tillräckligt för att ha rätt att välja inrikting.
Sen det där att allt inte alltid är kul? Att utöva en idrott måste för utövaren vara kul och framför allt meningsfullt. Det vet ju alla idrottsmän och kvinnor.
Nicke G: Jo, jag tycker verkligen att det är slöseri med talang att inte deltaga i den gren man är bäst i världen på. Visst är hennes prisskåp helt fantastiskt redan nu, men det hade kunnat vara ännu mera otroligt om hon ställt upp i sjukamp.
Självklart kan inte någon tvinga henne, jag tycker att en så pass klok och förståndig människa som Klüft verkar vara, borde kunna ta det beslutet själv. Ett OS-guld är trots allt det finaste man kan vinna som friidrottare, och det vet Klüft om.
SOK ska absolut inte straffa henne genom att inte ta ut henne men borde kanske ställt ett ultimatum på att om hon körde sjukampen så kunde hon också fått genomföra både tresteg och längd.
Jag hävdar fortfarande att det inte alltid måste vara kul. Speciellt inte på elitnivå. Jag tror det ofta är in i helvete jobbigt och tråkigt att vara elitidrottare men då borde väl ett OS-guld få en att dra lite på smilbanden. Glöm inte att Carolina Klüft fick en hel värld att gilla henne på grund av att hon inte direkt såg ut att ha tråkigt när hon sjukampade. Jag kan inte tänka mig att hennes kärlek till den sporten bara dog ut över en natt. Självklart har även hon rätt till att ha dåliga dagar på jobbet när allt känns lite tyngre, men JAG anser att hon borde bitit ihop och gjort en bra sjukamp i detta OS för att sedan kanske ge tresteg/längd en rimlig chans genom att träna det i fyra år till nästa OS.
