Fredagskvällar är min absoluta favorittid under hela veckan. Det är något visst med en avklarad arbetsvecka som läggs till handlingarna och en orörd helg finns framför en. En mycket välbehövlig helg efter en oerhört tungjobbad vecka med tungmonterade maskiner, övertid och sena kvällar. Då tycker jag att man är väl värd en kall öl och en stund framför datorn just nu.

Har haft Lasse Franzén på upplärning hos mig denna veckan. Vad Lasse inte vet om är att jag vid sidan av lönen tar emot ett vårdnadsbidrag på 36 kronor i timmen som Reinfeldt betalar ur egen plånbok, för den sveda och värk det trots allt innebär att lära upp denna legend. Frågor som inte går att besvara, vredesutbrott, saldofel, handgemäng samt massakrerad utrustning är resultatet av denna ändå lyckade upplärning som fortsätter även nästa vecka på verkstadens bana nummer 103.

En annan Lasse, nämligen Johansson har återigen tränat med EIS. Jag har på känn att han skriver på snart. Vilken värvning Emmaboda gör i så fall...

Fredagseftermiddagen har används mest till att förbereda inför morgondagens stora event. Min älskade dotters dop i Emmaboda kyrka. Johanna har i ärlighetens namn gjort mer eller mindre allt jobb under veckan, men några småupgifter fanns ändå kvar som har strukits från att-göra-listan i eftermiddag. Under morgondagen finns ytterligare ett par punkter som ska ordnas innan det är dags att hälla det heliga vattnet över Ellie. Efteråt blir det lite middag och efter detta blir det en liten fest för de deltagare som så önskar. En lördag som har potential att bli ett riktigt fint minne.

Jag tittade på curlingdamernas uppvisning mot Kina igår kväll och jag tror nog fan det blir ytterligare ett guld för Sverige. Sverige gör som nation ett nytt fantastiskt spel med klasvis av medaljer ånyo och även om inte megasuccén från Italien 2006 lär upprepas är redan nu kriterierna väl uppfyllda för ett riktigt bra OS. Vill det sig riktigt bra kan ytterligare ett gäng medaljer trilla in. Dock är jag för ovanlighetens skull benägen att hålla med Markku Ahonen i en sak. Jag hade bytt samtliga svenska medaljer vilken dag som helst i veckan mot en gulppeng i den olympiska herrturneringen i ishockey. Den guldmedaljen är förvisso redan på gravering och graveraren ristar in ordet "CANADA" på de medaljerna. Var så säkra.

Det känns så otroligt trist att förlora mot Slovakien. Trist och onödigt. Men en känsla som inte infinner sig är orättvisa. Slovakien var bättre på de avgörande momenten mot Sverige och spelar därmed fullt rättvist semifinal mot Kanada i kväll.

Ellie sitter just nu här brevid i sin gåstol. Dock är hon inte riktigt i det stadiet ännu att hon förstår att hon kan använda sina ben, men hon sitter gärna i den likväl. Uppallad med filtar och kuddar och tittar på de färgglada illustrationerna av djungeldjur på panelen framför henne. Det är bara en tidsfråga innan hon förstår att de ger i från sig ljud när man trycker på dom. Hon är helt fantastiskt den där lilla tjejen...

Har varit krasslig hela veckan så därför har det inte blivit någon träning. Är sugen på innebandy, men det får vänta några dagar till...

Nu OS-semi mellan Finland och USA. Jag är ju vansinnigt betuttad i transatlantisk hockey, men i kväll vete fan om jag inte håller en tumme få lillbrorsan ändå. Jo, det gör jag faktiskt. Finlands sak är vår sak, det ska ni ha klart för er! Ei saa peitää!

/~~/