Kyla

Har just kommit hem från en timmes promenad med Ellie i barnvagnen. Jag måste erkänna att jag är svag för den svenska vintern. Jag är väl kanske en av få som uppskattar när kvicksilvret visar -10, men jag gör faktiskt det. Det är inte mycket som slår en solig, klarblå, smällkall vinterdag med ett par decimeter snö och fullt av barn borta i pulkabacken. Ett visst mått av stolthet över vår del av världen infinner sig i ialla fall mig när dessa sällsynta dagar inträffar. Jag har sagt det förut och jag står fast vid att vi nordbor behöver ett par veckor varje år med ordentligt med minusgrader. Jag tror våra kroppar är i behov av det vädret också. Tyvärr är inte alla vinterdagar som de som varit den senaste tiden, nej dessvärre består den svenska vintern nästan uteslutande av slask och töväder vilket inte alls väcker samma stolthet över fäderneslandet som tidigare nämnda vykortsväder.

Igår kväll cyklade brorsan bort för att umgås lite med Ellie varpå vi värmde upp lite starkvinsglögg med pomeranssmak. Lite udda smak ska erkännas, men med tanke på att temperaturen utanför fönstret var -19.4 just då så satt glöggen som en telefonlur på Lasse Frisk, det vill säga som gjutet.

Den kallast uppmätta temperaturen någonsin är -89 C. Detta mättes upp vid den ryska forskningsbasen Vostok på Antarktis den 21 juli 1983. I juli 1987, alltså fyra år senare var temperaturen inte en enda gång varmare än -72,2 C. På ett vis är man glad att man inte firade sin semester där nere då.
Vidare fakta om Vostok (som betyder "Öster") är att det har aldrig någonsin uppmätts plusgrader där utan värmerekordet är -12,2. Så sent som förra sommaren uppmättes den svala tempen av -84 C där. Lite väl svalt kanske.


Antarktis bevisar att vintern kan vara vacker

I kväll kommer det att behövas kyla av ett annat slag när fjärde deltävlingen av denna säsongs VikingBowling ska avgöras. En psykolgiskt mycket viktig omgång att spela bra i. Ingen vill fira jul som sämst placerad och det ende som går säker är förstås jag. Det är förvisso redan klart att jag kommer att fira kul som ledare av denna nobla tävling då jag redan inför kvällens omgång har en ledning på fyra poäng.
Franzén har dock gått ut och förkunnat att han känner sig väldigt mjuk och ledig i knäna vilket är ett måste i hans tjollahoppsa-spelstil (måste ses, går inte att beskriva i ord) så han kan bli farlig. Även Frisk har spelat upp sig på senare tid och kan bli giftig. Ordförande Magnus Johansson skulle säkerligen även han gärna visa alla belackare att han har sitt vinnande spel från förra säsongen kvar i kroppen. Han har startat lite segt med tre tredjeplatser, men i kväll tror jag det blir fler poäng för Mange.

Tampa har vunnit två raka nu och verkar vara i form. Ryan Malone gjorde 2+2 i natt när Islanders besegrades i New York. Jag hoppas innerligt att denna fina form håller i sig ett bra tag.

Jag var och julhandlade igår. Själv. På grund av min totala inkompetens att handla i grupp, eller över huvudtaget egentligen, så tog Johanna och jag det gemensamma beslutet att jag fick åka in till Nybro själv för att fullända min pakethög. Detta gjorde jag också. Men det var svettigt, och det var miljontals och åter miljontals människor i stan och vid ett par tillfällen var min hemlängtan så stark att jag övervägde att ge upp. Nu gjorde jag inte det, utan kompletterade som sagt min magra samling julklappar med ytterligare ett gäng. Ni som får dessa klappar ska veta vilka helvetes kval jag lidit för er njutnings skull. Så f-n ta den som inte uppskattar sin klapp.

I morgon kommer Genstigen att bli påfyllt av fem av Johannas släktingar från Stockholm. Alltid trevligt med lite julbesök tycker jag.

Glöm för tusan inte bort att spela V75 i morgon. 90 miljoner till en ensam vinnare. Det hade varit en hyfsad julklapp.


Julhandel

/~~/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0